06. Februari 2017 {day 133}

Idag började vi dagen med lite träning och en lång och utdragen frukost. Mmh det blev rubbet med frukt, omelett, feta ost,macka med nutella och jordnötssmör mm. Sen smet vi iväg till en lokal marknad för lite shopping. Vi har köpt flera longyis (kjolar eller egentligen tyg som viras runt midjan så att det blir en kjol). Vi hade dock inte tänkt använda dem som kjolar utan istället sy kuddar eller något liknande då de har vackra mönster och bara kostar ca 20kr.

Det känns bitterljuvt att lämna det här landet. Jag vill komma bort ifrån maten och äta thaimat istället men vi har haft så många fantastiska upplevelser här. Vi planerar redan för vad vi ska hitta på när vi återvänder:

• en kryssning med övernattning längs Irrawaddy floden
• ett till besök på Inle Lake
• en trekking tur uppe i bergen vid Inle med en övernattning i ett kloster eller hemma hos en familj

Framme i Bangkok lämnade vi in mina kläder på tvätt, packade om väskorna,...
Efter att vi hade ätit åkte vi tillsammans till Joy, min hostel-mamma som jag kallar henne. Taxiresan dit är nog det värsta jag varit med om. Taxichauffören körde som en galning och vi satt och höll i oss krampaktigt i baksätet. Det kändes som att benen skakade och vi var helt förstörda när vi äntligen var framme. Tack för att Joy råder bor på det mesta och är en så härlig och glad människa. Mamma och hon började skoja direkt, munnarna gick i ett och de utbytte skönhetstips.

Joy har nu lovat "the Queen" att passa på mig och skicka rapporter om vad jag hittar på när jag är i Bangkok. Nej, jag känner mig inte alls övervakad.

Utsikten från vårt hotell i Yangon.

Likes

Comments

05. Februari 2017 {day 132}

Idag åkte vi till staden Bago, som ligger en bra bit undanför Yangon. Vi skulle åka till ett kloster och se på när munkarna åt lunch. Jaha, tänkte vi och vad innebär detta??

Till att börja med måste man veta att munkarna bara äter två gånger om dagen, frukost och lunch. Efter kl 12:00 mitt på dagen är det inte längre tillåtet för dem att äta något. Detta innebär att lunchen är lång och har stor betydelse.

God morgon peeps.

Vi får en glimt av var munkarna kommer att äta lunch. Mycket av maten är redan uppdukad.

En redig riskokare.

Maten förbereds i ett stort kök. Här sitter flera volontärer och skalar och hackar grönsaker. Det rörs även flitigt i de största grytorna jag någonsin sett.

När vi väntar anländer en pickup med en stor gryta som innehåller ris med grönsaker. Detta har donerats till klostret.

Munkarna bär en stor bricka med skålar med curry som ska placeras ut på varje bord.

Alla besökare, många från Thailand, gör sig redo och skopar upp ris på tallrikar ur en stor gryta. När munkarna börjar komma gåendes efter varandra i ett led ger man riset till dem. Antingen på tallriken eller så häller man ner det i kärlet de bär på magen.

Många stänker även skrivhäften, pennor, pengar, kakor,...

Ledet verkar aldrig ta slut. Vissa av munkarna verkar glada men en hel del är det inte alls. Förståligt, jag skulle inte heller vilja gå genom en stor klunga med människor och sedan bli iakttagen när jag äter.

Mamma och jag skänkte också ris till munkarna. Det ska ge lycka och man får även önska sig något.

Det var verkligen en häftig men också en ganska komisk sak att vara med om. Många från Thailand reser hit, har en tjock bunt med pengar och skänker en sedel till varje munk. Här måste även tilläggas att de skänker thailändska pengar och inte den burmesiska valutan.

Det märktes även att det var ganska jobbigt för många munkar att genomgå den här proceduren varje dag. Vissa dagar har de dock stängt för att de ska kunna äta i lugn och ro. De yngre noviserna som de kallas verkade dock tycka att hela uppståndelsen var ganska rolig. Varje buddhistisk pojke måste vara munk en gång i sitt liv även om det bara är i någon vecka.

Vi åkte vidare till Shwemawdaw Pagoda, som är den högsta i Myanmar. Ännu en imponerande gyllene pagod.

Snacka om fullastade bilar. Ofta sitter det även fullt med människor uppe på taket. Titta på cykeln förresten!

På kvällen tog mamma och jag en taxi in till staden för att äta lite burmesisk curry och frossa i Samosas fyllda med choklad som serveras med glass. På vår promenad fick vi även en glimt av en raggae festival (raggae på burmesiska har man aldrig varit med om förut).

Sen blev det en avslappnad kväll på hotellet med oljemassage.

Likes

Comments

04. Februari 2017 {day 132}

Nu har vi kommit fram till Yangon. Det första som märks är att Yangon är betydligt mer modernt än resten av Myanmar och helt olikt Mandalay, som vi besökte i början av vår resa.

I staden ser man många byggnader som är kvar efter det brittiska styret. Många hus är fallfärdiga men de som är renoverade är imponerande. Vi får se en glimt av Sule Pagoda som ligger mitt i stadens centrum.

Efter att ha gått en liten promenad vid hamnen bestämmer vi oss för att dricka te och fika på Strand Hotel. Glassen och kakorna är otroligt goda men servicen gör oss verkligen besvikna då man har höga förväntningar på det här omtalade hotellet.

Jag och vår guide, Soe Soe.

Sule Pagoda.

Vi fortsätter till Bogyoke Market (eller Scott Market). Här finns mycket souvenirer och konst. Många ställen i Yangon har bytt namn efter att landet blev självständigt.

Nästa stopp är Chaukhtathgyi Pagoda med en gigantisk liggande Buddha. Den här Buddhan har kvinnliga drag och det ser tom ut som att den är sminkad med blå ögonskugga och röda läppar. Naglarna är målade i rosa.

Till solnedgången skyndar vi oss till Shwedagon Pagoda. Herregud vilken imponerande byggnad. När solen går ner faller ljuset perfekt och den gyllene stupan skiner upp.

Här finns många många statyer och små altare att titta på. Många Burmeser åker hit med sina familjer på kvällen.

What are you looking at?

Shwedagon Pagoda i sin lysande gyllene prakt summerar och uppfyller nog alla de förväntningar jag hade på en resa till Burma.

Att resa med dig.❤️

My italian genes showed.

Jag känner mig fortfarande svag efter att ha varit sjuk så vi åker till hotellet för att att checka in. Och vilket hotell vi bor på: rummet är jätte fint och vi har utsikt över Shwedagon Pagoda.

Vi beställer room service: Pasta och Pizza. Pasta med tomatsås slank iallafall ner och efter en film slocknar både mamma och jag.

Likes

Comments

04. Februari 2017 {day 132}

Först ett stort TACK till vår underbara guide här på Inle Lake! Hon var så förstående och omtänksam när vi var sjuka och även om vi skulle ha haft två dagar för att titta runt här kastade hon om allt och visade oss det viktigaste på bara en dag (utan att det kändes stressigt).

Nu har vi fått i oss frukost. Avokado på mackan var det godaste jag har ätit på länge.

Utan att ta ut alldeles för mycket i förväg men Inle Lake är nog det bästa vi har gjort här i Myanmar. Mamma och jag pratade om det igår och det är nog delvis för att vi hade minst förväntningar men också för att det helt enkelt är otroligt vackert här.

Såhär fint såg det ut när vi kom tillbaka till hotellet igår. Det har varit en härlig upplevelse att bo i en bungalow som står på träpålar i vattnet mitt ute i Inle sjön.

Personalen här är väldigt trevliga och uppmärksamma. De tillhör alla en stam som bor i bergen vid sjön. De tränas för att jobba på hotellet och en stor del av intäkterna går till att stödja stammen med skolor och liknande.

Såhär "påpälsade" var vi i båten påväg till flygplatsen. Det är kallt här tidigt på morgonen och trots en tjock tröja och en filt kändes det som att jag skulle frysa till is. #feelslikehome

Nu ska vi kliva på planet till vårt sista stopp i Myanmar, Yangon.

Likes

Comments

03. Februari 2017 {day 131}

Idag ser livet lite ljusare ut. Vi var iallafall glada att vi fick i oss en brödbit och en banan till frukost och värktabletter gör verkligen susen när man är öm i hela kroppen.

Första stoppet med den långa avlånga båten blev marknaden. Hit kommer många som bor i bergen och säljer sina grönsaker och köper sedan med sig något annat hem. Jag har fortfarande inte tröttnat på att gå på marknader och det är så härligt att se alla olika färger på grönsakerna, känna lukten från kryddorna och se alla som handlar. Konstiga lukter, döda fiskar och rått kött hade jag nog kunnat vara utan idag.

Det känns som att jag är ärrad för livet efter att ha sett "tandläkaren" på marknaden. Först förstod jag inte ens vad det var, sen trodde jag att det var ett skämt och till sist insåg jag att det här nog är det värsta jag har sett.

En kvinna satt på "behandlingsstolen", jag skymtade någon form av borr och mannen satt och tvättade och slipade på något. Det var tydligen en tand han precis hade dragit ut ur kvinnans mun, med roten och allt.

MEN det här var inte det värsta. Han lutar sig fram, sticker in handen i kvinnans mun och trycker, utan att titta, fast tanden igen. Positivt är iallafall att kvinnan verkade nöjd och log efteråt.

Sen fick vi möjligheten att beundra en hel del olika hantverk. Att väva i lotus, båtbygge, rulla cigarrer, tillverka parasoll,...

Jumping cats Monastery. En vacker byggnad i trä som står på pålar mitt ute i sjön. Här finns förutom en hel del katter som tyvärr inte hoppar också en stor samling med olika Buddhastatyer.

Backyards.

Det blev en liten detour till Indein med ett helt hav av stupor. De som redan renoverats är vita med en gyllene topp men de som fortfarande är orginal är fallfärdiga men ack så intressanta med träd som sticker fram både här och där.

Innan vi åkte hem i solnedgången rörde vi oss mellan de flytande trädgårdarna. Problemet med att det inte finns någon odlingsmark för de människor som bor på sjön har helt enkelt löst genom att man bygger trädgårdar med hjälp av jord och alger. De är ca 1 m breda, 1 m djupa och kan vara upp till 15 m långa. Här kan man odla tex tomater eller gurka och för att landet ska vara kvar på samma ställe fäster man det med en bambupåle. Man kan även flytta dem och då drar man dem efter en båt.

Likes

Comments

02. Februari 2017 {day 130}

I förrgår åt vi glass och frukt till middag. Enligt mamma är det helt ok även om man inte äter frukt till. Personalen på hotellet tyckte nog också att vi var ganska sköna.

Igår kväll vid solnedgången började jag tyvärr må väldigt illa. Mamma hann iallafall gå på en massage innan hon också började må dåligt. Vi har klarat många resor till Asien och jag nu även 4 månader utan att bli matförgiftade men nu slog det minsann till på riktigt.

Vi mår illa, har inte sovit, har ont överallt,... Med andra ord ingen speciellt kul dag. Det var också dags för vårt första inrikesflyg till Inle Lake (Heho). Livet är inte så roligt när det är kallt, flyget är försenat och man inte kan ligga ner och sova som man egentligen skulle vilja.

När vi kom fram och jag förstod att vi skulle åka med bil i en timme och sen ta båten 30 minuter trodde jag att det var ett skämt. MEN när vi kom på båten och körde ut på skön gick det inte att undgå att beundra den otroligt vackra naturen.

Resten av dagen har tillbringats såhär. Vi lyckades iallafall kravla oss fram för att se solnedgången och annars lever vi på Cola och vatten. Imorgon kan bara bli bättre!

Likes

Comments

01. Februari 2017 {day 129}

Dag 2 i Bagan och vi har fortfarande inte tröttnat. Här finns det tempel och pagoder i alla möjliga storlekar och stilar.

Självklart har de stora som man "måste" se sin charm men på eftermiddagen gick vi runt en sväng vid vårt hotell och kokade in i några av de minsta templen och det är härligt när man är alldeles själv.

Först besökte vi ännu ett gyllene tempel precis vid Irrawaddy floden.

Vi börjar bli proffs på att ösa vatten över vår Buddha för att sedan kunna önska oss något.

Högst upp i paraplyet finns alla möjliga ädelstenar, smycken och guld.

Watching the sunset.

Några pojkar hade tänt ljus så att man skulle se vägen ner från templet.

Likes

Comments

31. Januari 2017 {day 128}

Igår kväll kom vi fram till Bagan efter att ha sett en underbar solnedgång ombord på båten som tog oss hit från Mandalay. Vi mötte vår guide och åkte direkt till hotellet där mamma och jag åt middag och pratade om våra förväntningar på vad Bagan har att erbjuda.

Nästa morgon började äventyret. Under rikets blomstertid (1100-talet) fanns här över 10.000 tempel. Efter många år och två jordbävningar finns det ca 3.000 kvar. Det räcker nog gott och väl tycker vi.

A breathtaking view.

Fingerspetsarna mot marken för att kalla på beskydd från vattnets gudinna.

På Nyaung Market. Den här kvinnan säljer betelnuts med betel leaves. Av det här gör man små paket tillsammans med lim och kanske tobak eller någon annan smaksättning. Detta är en drog som tuggas.

Det tog ett tag innan jag förstod var alla de röda, blodliknande fläckarna på marken kom ifrån men massan färgas röd i munnen.

Den här kvinnan säljer trädbitar av vars bark man tillverkar pastan som skyddar ansiktet mot solen.

Shwezigon Pagoda var imponerande med sin gyllene prakt och alla små stupor även om den största stupan är täckt av bambu pga renoveringar.

Lunch och sen ett välkommet avbrott i Bagans hetta.

Den här Buddhan förändrar sitt ansiktsuttryck. På långt håll är han glad men han ser arg ut när man kommer nära.

I ett av templen hittar man tusentals små nischer med Buddhor längs väggarna. Många av statyerna saknar huvud då det huggits av på jakt efter smycken.

Madre❤️

When you're hair makes it on to the picture.

Likes

Comments

30. Januari 2017 {day 127}

Det blev en tidig morgon för oss idag. Väckarklockan hördes redan klockan 04:00 men jag lyckades nig först kravla mig ur sängen 45 minuter senare...the typical me. Frukost och sen körde Aye oss till båten som vi ska åka med på floden till Bagan. På vågen dit såg vi många munkar som går runt på gatorna på morgonen för att samla in offergåvor och allmosor (ris och curry).

När vi kommer fram öppnar chauffören bagageluckan och 4 kvinnor samlas runt våra väskor. Tillsammans lyfter de upp vår tunga väska på en av kvinnornas huvud. Hon ser förvåningen i våra ögon, skrattar och gör några benböj för att visa hur stark hon är. Hon bär väskan på huvudet ner för de branta trapporna och ombord på båten. Herre vilken styrka. Man kanske även ska tillägga att hon är väldigt smal och nog högst är 1,60 m lång.

Imorse satt jag i min tjockaste tröja och var invirad i en filt. Det blir gansk kallt på nätterna här (18 grader kanske). Vilken tur att vi hade ätit frukost på hotellet. Frukosten på båten bestod av kaffe som var som te, två toast bredda med smör (men bara i mitten) och ett hårdkokt ägg.

När solen gick upp är det mycket varmare och vi underhåller brännan genom att sitta på däck. Det blev fried rice till lunch och vi köpte bananer av en kvinna som slängde upp dem på båten.

Just nu är det lågvatten och när de oroar sig för att gå på grund sitter en i personalen i båtens för och sticker ner en lång pinne för att mäta djupet.

Jag är trött och sur för att mamma tycker att vi ska sitta högst upp på däck när det känns som att det är minusgrader.

Solen går upp.

#tröttochtyckerattjagärrolig

Likes

Comments

29. Januari 2017 {day 126}

Vi började dagen med att äta en väldigt kinesisk frukost då nästan alla som bor på vårt hotel är kineser. Egentligen hade vi ingen speciell plan för idag förutom att vi skulle ragga upp en lämplig taxichaufför för att ta oss till U Bein bridge för att se solnedgången där.

Vi hade fått tips om en marknad av Aye så det var bara att ladda ner MapsMe och börja gå. Jag har tidigare pratat om hur jag tycker att det är väldigt besvärande att trottoarer inte är fredade platser här i Asien och så är det även i Mandalay. Det finns trottoarer men de består av lösa betongplattor som har lagts över kanalisationen. Så det är bara att välja om man vill gå på vingliga plattor med risk för att ramla ner eller gå på gatan med livet som insats.

När vi trodde att det skulle gå snabbt att ta sig fram till marknaden hade vi fel. Det var jobbigt att gå i dammet och hettan. Självklart upptäckte vi massor av spännande saker på vägen där vi bara var tvungna att stanna och titta.

Lastat till max.

En matbutik/konditori som vi stannade vid på vägen. Här blev vi bjudna på alla möjliga olika kakor och lunchen blev helt plötligt överflödig.

En butik där de säljer sallader och blandningar med nötter och torkad frukt.

Vägen längs spåren.

Zay Cho market. Utifrån var det en fallfärdig, grå betongbyggnad men inuti var det färg, lukter och liv och rörelse på 5 våningar.

Fört en glimt av Mandalay Palace.

Kanalisationen djup.

När vi trodde att vi inte skulle orka gå ett steg till hittade vi en sovande taxichaufför som blev vår räddning. Först körde han oss till Marie Min, en restaurang med vegetarisk indisk mat.

Jag har sällan mött så mycket människor som är vackra på både insidan och utsidan. Överallt möta man av ett stort leende, de som kan engelska kommer gärna fram och pratar lite och tittar man nyfiket på någon frukt eller något annat att äta bjuds man ofta att prova.

En ny kompis.

Spänningen är olidlig, publiken gick hem. Nej de flesta satt tålmodigt kvar och väntade på solnedgången för att ta en bild.

Likes

Comments