View tracker

jag har många gånger försökt lista ut alla sätt för att inte komma tillbaka till den där deppiga Lina. försökt hitta småvägar som sedan är till för att leda till de stora. de bra. men vaja gång känns det som att det bara blir fel. gång på gång blir det bara fel. det känns som att jag är vilsen. eller vadå känns, jag är vilsen.
försöker gå runt och få alla att tro att jag är så stark och att jag vuxit mig starkare, men inuti är jag fortfarande liten.
känner mig som den minsta personen i världen och gräver ner mig i henne.. den lilla flickan. känslorna som hon har, det är inte jag, det kan inte vara jag. jag är större nu, jag är stark. eller hur? försökt be den delen av mig som håller mig kvar på botten ibland att dra, att sticka, att lämna mig ifred. men den lyckas alltid övertala mig att stanna kvar. kanske är det bara jag som kan göra någonting åt saken? kanske är det mitt eget fel alltihop?
men om det nu är jag som styr detta, mitt fel alltihop och jag nu har bestämt mig för att övertala henne att gå, om jag nu har kastat bort henne ur mig själv. varför är hon då kvar? var det inte jag som bestämde och styrde?
känner mig som en robot. någon annan styr mig. och jag har inget val. jag måste bara följa med i strömmen. påläggen drunknar jag i dom stora vågorna. sväljer dom och faller till botten. långsamt.



​some feelings can never end, and some other never start to begin. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej allihopa! Är ute på landet just nu, tog dessa sjukt underbara bilder igår på min omgivning. Så sjukt vackert! Det är verkligen som terapi att vara i naturen. För mig är det det. Behöver jag lugna mig och hitta lite energi, då är naturen, min bästa vän.
Vaknade precis så det är rätt tidigt.. Sover så djupt här ute! Men ska försöka somna om en liten liten stund, så får vi se vad dagen har att ge senare!

Kiss n tell, linahenriks

Likes

Comments

View tracker

Min lillebror fyllde 20, och ärligt, det var en sjuk jävla kväll! Och det firades självklart på platens bar!
Kvällen kommer alltid minnas. Både allt kaos och allt det bra! Haha!

Likes

Comments

.




_______________________________________________________________________________________________

känns som förra året nyss var här. som om förra hösten och förra vintern var i förrgår. det går så snabbt. samtidigt som jag vuxit så otroligt mycket som människa och person så känns det som om jag är detsamma. men jag vet inte. kanske fortfarande försöker fly från det jag inte kan fly ifrån. det där mörka.
jag älskar kylan mot mina kinder när jag vandrar till mitt jobb, känna hur jag lever. känna kylan tränga sig in innanför mina kläder och få mig att frysa en aning. inte mycket, men lite. känna hur jeansen känns som ett dåligt val och hellre hade velat bära mjukisbyxor. Känna mig alldeles full av luft som trängt sig in i mina lungor. den där kalla luften som man längtar efter under heta sommardagar då man knappt kan ta luft eller andas.
Jag har många nya mål denna hösten, vintern. Mål som jag tidigare inte kunnat nå. men samtidigt så vet jag innerst inne att jag inte kan lita på mig själv. inte än. eller kommer jag någonsin kunna göra det? kommer jag kunna lita på att det ska gå bra, att allt löser sig, att det blir bättre. men vem har egentligen svar på dom frågorna? inte jag i alla fall.
Men som varje år så vet jag vad som är påbörjat och är beredd på den storm som kommer att få mig omtumlad. är beredd på att stå emot. beredd på att försöka lyfta mig ett steg närmare skyn. ännu en gång. men det känns nog annorlunda detta året. jag vet inte riktigt, men det kännas som om jag kan kliva två eller tre steg istället för ett. eller kanske fler. men vågar inte hoppas. hoppas jag för mycket kan jag bli besviken. den värsta känslan jag känt. att vara besviken på mig själv. och detta är ju ingenting som jag kan rå för direkt. jag kan försöka se positivt, det är sant. men jag kan inte bara glömma bort vad jag är för något. kan inte glömma bort att jag är den här. att jag är såhär. jag har börjat acceptera mig själv. dels för att jag vill visa andra att det går. att man inte ska fastna i det gamla, i det dåliga. men hösten är ju alltid värst. om inte vintern. men jag tänker att, snart är den också över. och då kommer jag sluka solen och vårens sky med hela min lungkapacitet. i ett enda andetag. som ronja rövardotters vårskrik. högt, ljudligt och sådär synligt. och känslan kommer vara alldeles alldeles underbar. och jag kommer att känna mig levande. full av liv. jag kommer att känna mig hel igen.

_______________________________________________________________________________________________




.

​vad hände med alla dom starka tankarna om mig själv.. vart tog en luften ur mig vägen. försvann dom samtidigt som han lämnade och skapade ett nytt hål inom mig, större och djupare? kan jag skylla allt på honom. att det är hans fel att jag gjort alla dåliga val, att jag dränktes i mina tårar igen, är det rätt av mig att lägga skulden på honom fortfarande för att få mig tillbaka till den personen jag inte ville vara? eller kan jag helt enkelt bara utesluta alla dom tankarna, och för en gångs skull klandra mig själv. vet att man inte kan styra känslor, men man kan styra handlingarna som leder där till. 

Likes

Comments

​känns som att det nyss var början på juni och avslutningen för mina nior snart skulle komma.. redan inne i juli och det känns så sjukt. samtidigt som det känns som att dagarna varit många så känns det bara som att datumen liksom byter plats med varandra och snart så är det höst igen.. och jag är inte ett fan av hösten.. inte för fem öre. 

sist jag skrev så var det slutet på maj... jag är en sån dålig bloggare!! haha! men jag vet inte .. antar att det händer så mycket i mitt liv just nu att jag inte ens finner tiden att säte mig ner och berätta om det. 
vet att det bästa när stress och annat kommer upp, är att skriva av sig. i alla fall så är det det bästa för mig! men jag vet inte riktigt... jobbigt allt ihop kanske.. hmm jag ska börja uppdatera lite mer, men kanske ordentligt när jag väl gör det. inga dåliga blogginlägg liksom.. utan bara fullt med bilder och info om allt som sker, kanske inte varje dag, men till stor det om mycket. annars hoppas jag att alla mina fina läsare där ute njuter av värmen (om dom har någon) och har en bra juli-månad


kiss n tell, linahenriks

Likes

Comments