Header


Den senaste tiden har jag varit otroligt trött under dagarna. Jag får tillräckligt med sömn under natten men måste ändå ta en tupplur på 1-2 timmar varje dag för att kunna göra de enklaste sysslorna. Jag har inte kunnat plugga på nästan två veckor för att jag är så trött att jag inte kan koncentrera mig över huvud taget.

Igår höll jag på att somna i soffan vid 11 (bara två timmar efter att jag hade vaknat!) medan jag läste kurslitteratur. Jag ville verkligen bara stänga ögonen och sova hela dagen, men jag visste att jag inte behövde det då jag sovit över 8 timmar den natten.
Istället valde jag att göra lite tränings övningar. Jag laddade ner fyra appar med olika ''dagliga övningar'' och gjorde alla övningar i alla fyra apparna. Blev en timme med ordentlig träning! Efter mådde jag så otroligt bra! Jag var pigg, hade energi och ville bara göra saker!

Jag gillar att träna. För ett halvår sedan så sprang jag 3-4 gånger i veckan och trivdes otroligt bra med det. Blev dock att jag slutade på grund av min depression, vilket var väldigt synd då jag verkligen kommit igång med det.
Jag har dock haft problem med hälsosam träning innan. När jag ger mig in i träning så brukar jag verkligen gå in i det helt. Jag kör 100% kost och 100% träning på ett sådant sätt så att arbete/skola, fritid och hälsa tar ordentligt stryk. Av den anledningen brukar jag försöka att inte bli för insatt i träningen när jag väl håller på med det.

Mycket på grund av att jag inte har den bästa synen på min kropp. Om jag Börjar träna för att gå ner i vikt så gör jag ALLT för att gå ner i vikt snabbt, vilket inte slutar bra.
I början av året började träna ordentligt för att jag ska till Thailand nu över jul och nyår. Jag ville bli smal och snygg lagom till solsemestern. Som jag nämnde tidigare så slutade jag springa på grund av depression. En depression som nog satte igång för att hur jag hanterade allt inte var hållbart och hälsosamt.


Men nu! Jag tränar inte för att gå ner i vikt eller för att se ut på ett visst sätt. Jag tränar för att få energi och må bra och jag hoppas verkligen att detta sättet att se på träningen inte kommer sluta i ett ohälsosamt mönster som innan.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag har ett vagt minne från när jag var runt 6 år gammal. Det var sommar och varmt. Jag, min mamma och min moster var ute på promenad. Jag hade fått en glass som jag attackerade då det var så varmt att den smälte. Jag slickade och sög på den för att slippa att bli kladdig om händerna.
Då tog mamma tag i mig och sa åt mig att jag inte får äta glassen så för att gubbar kan tänka dåliga saker. Eftersom jag bara var 6 år gammal så förstad jag inte vad det var som var fel. Jag kollade på min glass som rann ner över mina händer, jag visste inte hur jag fick äta den längre. Min moster börjar skälla ut mamma för att jag inte ska behöva anpassa mig efter äckliga gubbar, jag är ju bara ett barn.

Jag är 23 år nu och minns fortfarande hur förvirrad jag var. Jag kan känna av känslan i bakhuvudet när jag tänker tillbaka.


Det här minnet har fått mig att börja fundera över hur vi sexualiserar barn. En hel del frågor har dykt upp.
Som; När slutar det vara okey för små flickor att visa sitt bröst? När måste man slänga på en top eller baddräkt instället för att lilltjejen kan springa runt i ''bara'' bikinibyxor? För måste det inte vara så, att när vi börjar täcka våra flickebarn är då vi börjar sexualisera dem.


Detta är något som dykt upp en hel del i tidningarna den senaste tiden sen folk har börjat kalla barnen från Stringer Things för sexiga. Millie Brown (Eleven) blev kallad ''En av de sexigaste stjärnorna på TV'' och Finn Wolfhard (Mike) fick ett Tweet från en 27 årig kvinna där hon skriver sexuella saker om honom. Dessa två är 13 och 14 år gamla och blir redan öppet sexualiserade offentligt.

Detta är en troligt tabubelagd fråga men det är så otroligt viktigt att vi pratar om det eftersom det ganska tydligt är ett stort problem. Och med dagens sociala medier och internet så blir det så otroligt mycket värre och enklare att komma undan med att se på barn på det här sättet.


Likes

Comments

Idag kom mina nya baddräkter från MissGuided och JA! Nu längtar jag verkligen till Thailand! Och ja, det är ju inte långt kvar. Bara 36 dagar kvar! Bara 36 dagar tills jag kan ränna runt på stranden i min Baywatch baddräkt. Bara 36 dagar tills jag ligger under en palm i en solstol och dricker fruktiga drinkar i min kaktusbaddräkt. Bara 36 dagar tills jag... well... vad mer man nu gör, i min mönstrade baddräkt!



Jag har så otroligt mycket plugg jag måste få klart innan dock då jag har examination 2 dagar efter att jag landar i Sverige igen. Det är galet. Efter den examinationen så ska jag göra mitt examensarbete och efter det så tar jag examen!

Det får hela grejen med baddräkter att kännas så obetydlig. Men fan va snygga de är!


Likes

Comments


Tänkte att det nog är dags att presentera Lima lite mer ordentligt. Detta är min pälsdotter/hund Lima! Lima är en liten Podenco Andaluz tjej på 1,5 år. Hon kommer från en uppfödare i Spanien. Anledningen till att hon kom till mig var för att uppfödaren hon kom ifrån inte dykte att hon dög som utställningshund/jakthund så han kastade henne och hennes syskon i en container. Som tur var så var det en tjej som gick förbi containern och räddade dem.

Under denna tiden så letade jag efter hund. Jag visste att jag ville adoptera en gatuhund eller en omplaceringshund då jag inte vill stötta den sjuka rasaveln. Jag hade säkert letat i 6 månader efter hund på olika hundstall i Sverige men hade inte funnit en hund som passade mig och mitt liv, så jag bestämde mig för att kolla runt bland olika organisationer som hjälper gatuhundar att finna hem i Sverige. Jag fann en organisation på Facebook som hette Cuatro por Cuatro Patas (fyra för fyra tassar) och blev kär direkt i säkert fem olika hundar.
Vilket framsteg från att ha letat flera månader i Sverige utan resultat!

Jag bestämde mig för en Podencohane och började skriva på papper, betalade för allt och satte mig och väntade på att han skulle landa i Sverige. Dock så blev det lite problematik med honom efter att han kastrerades och jag backade ut adoptionen då jag inte har erfarenhet nog för att ta hand om en hund med sånna problem.

MEN DÅ! Organisationen kontaktade mig igen och sa att de hade en kull med Podencovalpar som sökte efter hem. Jag var inte så säker på om jag ville ha valp, jag hade bestämt mig sen innan att jag ville ha en äldre hund. De skickade några bilder på kullen och sa att jag får återkomma om jag skulle ändra mig.

Det tog några dagar innan jag ens kollade på bilderna. Jag var så otroligt ledsen över att hanen jag ville adoptera inte skulle komma till mig. Men till slut kollade jag på bilderna, och tre bilder in stannade jag upp.

Hon var den sötaste saken jag sett i hela mitt liv. Så liten, så skör. I hennes ögon såg man allt hemskt hon hade varit med om. Mina modersinstinkter började gå på helvarv. Jag kontaktade organisationen och i sann Robin Hood anda skrev jag ''DET ÄR HENNE JAG VILL HA!''.


Den 31a Augusti 2016 landade Lima i Göteborg. Hon har varit min från första ögonkastet och jag har varit hennes. Hon är den mest perfekta hunden jag kunnat tänka mig och hon överraskar mig varje dag med hur underbar hon är.
Hon är min och husses ögonsten och jag hade aldrig kunnat tänka mig ett liv utan henne.

Jag ångrar inte en sekund av att jag valde att adoptera en gatuhund. Det man ger får man tillbaka x100000. Nästa hund kommer garanterat att bli en gatuhund till, troligen från samma organisation då de var helt fantastiska och jag är väldigt säker på att det kommer bli en till Podenco då både jag och sambon är helt förälskade i rasen.


Snälla, adopt don't shop. Det finns så extremt många fantastiska individer som förtjänar ett kärleksfullt hem.

Bork Bork!/Lima

Likes

Comments


Veganister är en ny intervjuserie som kommer släppas med nya informanter en gång varje månad. Om du vill bli intervjuad, skriv till mig så löser vi det!

I detta första inlägget av Veganister har jag intervjuat min pojkvän Christoffer. Han är den mest veganska veganen jag känner och jag strävar efter att vara så påläst som han är.

Christoffer Juneskär är en 23 årig youtuber och småstadsvegan från lilla Karlshamn i Blekinge. På fritiden gör han youtubevideos, lagar Södra Sveriges godaste hummus och går långpromenader med vår hund.


Hur länge har du varit vegan?
8 månader (eller 250 portioner hummus)

Varför blev du vegan?
Efter en extraordinärt köttfylld vecka hos Emelies morföräldrar bestämde vi oss på skoj för att ta en veganvecka där vi skulle “jämna ut” efter allt kött vi ätit. Under den veckan läste jag om varför andra bestämt sig för att vara veganer och lärde mig om hur sjuk djurindustrin är. Sedan dess är veganism en självklarhet för mig.

Vad tycker du är den viktigaste frågan inom veganism?
Djurens rättigheter såklart! Min egen hälsa och klimatpåverkan är jätteviktig, men inte i närheten av lika viktig som att minska det brutala lidande som djuren utsätts för.

Hur sprider man bäst veganism?
Med våld. Nej men, genom att visa hur lätt det är att vara vegan och genom att ha bra svar på alla motargument man ofta hör. (Vegansidekick har en bra lista över dessa. Plugga på! http://www.godfist.com/vegansidekick/guide.php )

Tycker du att veganism porträtteras rätt/bra i media?
Nä, lite trött på Hollywoods veganstereotyp börjar jag bli. Längtar efter att se en vegansk Terminator när veganism blir lite mer mainstream!

Tycker du det är svårt att äta ute som vegan?
Åh ja. Särskilt i småstäder. Tur att man kan få det lokala sushiställets veggi-mix att bli vegansk genom att byta ut omelettbitarna mot avocado eller tofu!

Vad är din favoriträtt?
Hembakta bagels! Antingen med avocado och tomat, eller med banan och jordnötssmör. Bagels är kul att baka också. Man kan ju känna sig ju lite sådär wild and crazy när man kokar bröd.

Vad önskar du att du kunde veganisera?
Lim! De flesta animaliska produkterna är ganska lätta att undvika i vardagen, det är ju sällan man äter räkor av misstag. Det är lite svårare att veta om limmet i ens nya gympadojjor är veganskt.

(Eftersom Oatly är underbara och verkligen sprider det veganska budskapet så förtjänar de lite plats)
Vilken Oatly produkt är din favorit/köper du mest?
Under ett tag fanns det en limited edition “gammaldags” oatly havremjölk på city gross. Den var helt fantastisk! Annars är det chokladdrycken som jag gillar mest.

En youtubevideo Christoffer gjorde om veganism. Kolla på den! Den är riktigt bra!


Likes

Comments

Den 21 December lyfter mitt plan mot Thailand och sen December förra året (när biljetterna bokades) har jag haft sådan enorm ångest över att jag kommer behöva gå runt i badkläder, shorts, kjolar, klänningar och annat som visar mycket av kroppen i två veckor.

Under hela detta året har jag gått på dieter, tränat och kollat in bilder på smala människor för att förbereda mig. Allt såg ut att gå åt rätt håll tills min depression satte igång ordentligt och jag kunde varken fokusera på träning eller diet, men jag kollade fortfarande in bilder på dessa smala människor.
Ångesten blev värre, jag gick upp de kilona som jag hade gått ner och drog till och med på mig några extra. Tankar som ''jag vill inte åka längre'', ''jag är för stor och äcklig för att ha på mig svala kläder'' och ''jag förtjänar att må skit när jag har den här kroppen'' flyger runt i huvudet på mig.

Det har tagit mig flera år (majoriteten av mitt liv) att ens kunna ha t-shirts med kortare ärmar då jag hatar mina feta armar, och det är fortfarande inte alltid som jag känner mig bekväm med det.



Men efter allt detta så bestämde jag mig för att dra mig upp ur denna otroligt ohälsosamma tankegrop och börja kolla på bilder på underbart vackra tjejer som har liknande kropp som mig. Och gud va jag blev inspirerad!

De var så vackra, självsäkra och de kunde visa upp vilken bikini eller baddräkt som helst och de såg fantastiska ut! Jag tycker att de tjejerna är helt otroligt vackra, så varför kunde jag inte tänka likadant om mig själv och min kropp?

Vi måste bli så mycket bättre på att höja varandra, men även oss själva! Det är otroligt mycket enklare att ge någon annan en komplimang än att ge sig själv en. Varför ska det vara så? Varför är selflove så svårt och en sådan tabu?

Jag är fortfarande inte nöjd och stolt över min kropp. Jag skäms över många delar av min kropp, men jag tänker utmana mig själv. I Thailand kommer jag inte mycket till val, jag kommer behöva klä mig lätt, jag kommer behöva visa mycket hud, och jag kommer rocka skiten ur vad det än är jag kommer ha på mig!



Just nu är jag fattig som bar den, MEN, när pengarna kommer ska jag kolla in Missguided, ASOS, MONKI och alla mina favoritaffärer online och köpa så många vackra kläder och badkläder till Thailand som jag har råd med! Jag förtjänar det jag med, även om jag inte klassas som vacker så är jag det ändå. Det spelar ingen roll om jag är den enda som tycker det, för det är bara min åsikt som spelar någon roll!

Så glöm inte att DU är vacker hur du än ser ut! Din kropp är DIN och bara DIN, och den är fantastisk.


Likes

Comments

Idag har varit en ultimat chilldag. Med flytt från 9 - 20 igår och sedan fylleinredning (vi söp oss fulla och inredde lägenheten. Kan rekommendera. 10/10) till sena natten behövde vi en hel dag för att kunna stå rakt på benen igen. Jag och Christoffer började med att sova ut till sena 08.48 (vilken lyx va!) och hade sedan den slöaste morgonen man kan ha. Efter en skål gröt var med allt för mycket sylt till drog vi iväg in till stan för att gå på en skivmässa för att jaga efter lite LP plattor till vår samling.
Det är så otroligt mysigt att leta skivor. Bara flicka från album till album. Skratta åt konstiga bandnamn och säga ''Ooooh! Kolla!'' allt för många gånger när man hittar ett coolt albumcover. Vi blev med hela fem nya skivor idag för endast 180 kr! Det är ett kap om jag får säga till om något!

Efter en fylld skivpåse och en tommare plånbok så begav sig dessa två trötta individer hem för att mysa med hunden och kära ner oss i nya lägenheten. Vi är än så länge supernöjda och Lima är helt kär! Hennes favoritsyssla är att stå i en av fåtöljerna och blicka ut över vägen och parken som ligger utanför.

Det har blivit väldigt många koppar te de senaste dagarna, men eftersom jag och Stoffe båda är te-knarkare så har vi bara myst, gjort mer te och som svar på det även sprungit på toa lite mer än vanligt.
När jag säger att vi har ett te-problem så skojar jag inte ens lite. Tillsammans med båda våra te-bibliotek så har vi säkert MINST 75 st olika sorters teer.

Som avslut kan jag citera Christoffer från när vi fyllemöblerade igår.

Stoffe: Jag har längtat efter det här sen första gången jag var hemma hos dig.

Jag: Awh, att flytta ihop?

Stoffe: Nej. Att merga båda våra te-bibliotek!


Romantiskt värre.

Likes

Comments

Jag håller på att samla på mig lite grund för fler seriösa inlägg om feminism, psykisk ohälsa och samhällsproblem men så länge så slänger jag upp lite mer lätta saker.


Jag har en sån craving på att uppdatera min garderob. Nu med flytten och att skolan snart är slut känner jag att jag vill byta ut min image till något fräscht och nytt. Eller ja, kanske inte nytt då. Jag älskar verkligen vintage/retro/gammeldags mode. 70-,80- och 90-talet är vart jag drar mig. Secondhand är ju typ det bästa som finns! Billigt, bra för miljön och man kan hitta sånna grymma plagg som man inte hittar i vanliga affärer och som inte varenda jäkel på gatan har.
Problemet är att utbudet på secondhandbutiker som har stort utbud av gamla kläder inte är den bästa här i Karlshamn. Vi tog en lördag för ett tag sen där vi åkte till Växjö bara för att kunna shoppa secondhand på riktigt. Det stör mig något otroligt! När jag bodde i Stockholm va det secondhandbutiker jag levde i. Säkert 2-3 gånger i veckan var jag och rotade genom dåligt sorterade kläder, letandes efter coola plagg som man måste prova för att lappen med storleken var borta. Det är bäst!

Precis som med inredningen sitter jag nu istället på Pinterest och fyller min anslagstavla med 90-talsmode medan jag sitter och drömmer mig bort i Monicas, Rachels och Phoebes garderober när jag streckkollar F.R.I.E.N.D.S för tredje gången.

Sen har jag problemet med pengar. Även om jag hade haft bra butiker här så har jag inte råd då min ekonomiska situation för tillfället är nere i avloppet med clownen från IT.

Aja. Mer F.R.I.E.N.D.S och ett glas vin tillsammans med mer Pinterest borde kunna få mig att hålla mig tills jag kan shoppa ordentligt igen.

Delar med mig lite av saker från min Pinterest anslagstavla.

Likes

Comments

Imorgon får jag och Christoffer äntligen nycklarna och tillgång till nya lägenheten! Efter två år kommer vi äntligen flytta ihop. Det har tagit tok för lång tid för oss att komma dit vi är idag. Jag är så otroligt exalterad och jag längtar verkligen. Tyvärr så jobbar Stoffe så sent så vi kommer inte kunna flytta allt så snabbt som vi velat. Det kommer nog ta nästan hela veckan bara med att flytta över saker och sen ska man ju inreda och allt sånt som hör till.


Ett problem som vi har redan nu är hur vit och tråkig lägenheten är. ALLT är vitt. Både jag och Stoffe älskar ju färg så vi är lite besvikna när det kommer till det. Och det är en hyres också så vi kommer ju inte kunna måla eller spika upp fina färgglada tavlor.
Jag har suttit på Pinterest och kollat på potentiella lösningar vi kan göra vilket riktigt tände eld på mitt inredningsintresse igen. Det jag längtar mest till i inredningen just nu är att köpa en soffa då vi inte har någon, och där är ju en stor chans att smyga in lite färg både med soffan och massa mysiga kuddar.

Vi får se hur det blir, men jag längtar verkligen efter att äntligen få ta det här steget!

Delar lite inspobilder som jag kollat in.

Märks det att jag älskar gult?

Likes

Comments

Något jag jobbat med en hel del de senaste veckorna är att jobba fram en egen stil. Ni vet, när man ser en seriestrip och man vet direkt vad det är för serie. Jag har alltid ritat mycket och älskar det. Det är hur jag får ut mycket av mina tankar och jag älskar tecknande för att nå med politiska statement eller med samhällsfrågor.

Det är lite där jag är nu. Jag har en plan att göra en minibok med seriestrips som har politisk eller feministisk anda och släppa den innan jag tar examen. Jag har redan en hel del av innehållet planerat och jag vet vad jag vill ha med, jag har dock inte kommit fram till vilken stil jag vill ha än.

Här kan ni se lite av de stilarna jag prövat mig fram med under de senaste veckorna. Det finns något i dem alla som jag gillar, och man märker vad jag har tagit med mig när jag arbetat mig fram till en ny version av min stil.

För en månad sedan ungefär så började jag jobba fram en stil. Som ni ser så är det feministiska tänket med från början.

Ansiktet och håret är det jag jobbat med och ändrat mest. Typen av kropp var jag relativt nöjd med från början.

Vart jag är nu och troligen i närheten av det som kommer bli den färdiga stilen.

Min plan är att göra skisser analogt och sedan scanna in dem och göra dem cleana i PhotoShop. Jag får se vart jag hamnar men jag kan säga att jag är nöjd med den utvecklingen jag gjort hittills och jag ser fram emot att se hur allt detta kommer bli.


Vilka delar av stilen tycker ni bäst om? Är det något som fått hänga med eller som lämnats kvar i tidigare prövningar?

Likes

Comments