Hej, Ingrid Bäcklund livsnjutare. Välkommen till min blogg om livet kommentera gärna! ingrid.backlund@live.se

Jag har nog varit mer stressad än vad jag trott. Vid varje ledig minut har jag stressat över alla de små saker jag behöver göra. Jag har haft plugg och plugg och massor av plugg att göra till skolan. Det har inte varit någonting som jag har tyckt varit så jobbigt eller som jag har stressat så mycket över eftersom jag har en så pass bra studieteknik. Däremot har det nog gnagt ganska mycket på själen ändå. Jag har inte givit mig själv tid till att tänka på annat.

Idag är första dagen på riktigt länge som jag inte har haft någonting bestämt att göra. Jag har inte haft något plugg, inte någon att se och inte någon film att titta på. Istället har jag sovit i 13h, ätit en stor och lång frukost, druckit en massa te och köpt en ny almanacka. Jag har klätt mig i kläder som jag blir inspirerad av och känner mig bra i, haft på mig glasögon och spenderat tid med familjen.

Mode är någonting jag tycker är väldigt roligt. Jag gillar att ha min egen stil och i Enköping är det ganska lätt. Här går alla klädda i likadana kläder av samma märken och inte många vågar klä sig i någonting annorlunda. Jag går runt i denna stad som en riktig Uppsalabo. Jag har stora kläder på mig, kläder som jag ofta snor från mina familjemedlemmar. Ofta mycket gammalt och ganska rustika klädesplagg. Jag tycker det är roligt att klä mig lite annorlunda. Jag gillar det. Mode är ett väldigt kreativ sätt att uttrycka sig på. Det behöver inte vara konstigt på något sätt men med små detaljer kan man spegla väldigt mycket hur man känner och vem man är. Med olika kläder kan man också välja mycket vilken del av ens personlighet man vill ska lysa fram lite extra den dagen.

Nu tänkte jag avsluta detta inlägg med en liten tanke eller ett litet tips. Papperskalender. Det är någonting jag använder mig mycket av och jag kan verkligen rekommendera andra att börja använda en. Det ger mycket struktur i vardagen samt en bra blick över vad det är man har inplanerat under veckan osv. Mycket bra tycker jag att det är och absolut någonting du bör prova om du inte redan har en!

Puss, Ingrid.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Gång på gång har jag blivit överraskad över att det faktiskt finns folk som läser mig blogg. När jag skriver tänker jag inte riktigt på att det faktiskt är så att vem som helst kan gå in och läsa. Första gången jag påmindes om att jag faktiskt har några läsare var när jag var uppe och vandrade i fjällen. Det var vår första vandringsdag och himmelen vräkte ner över oss. Vi diskuterade skolan och mitt gymnasieval. Många i mitt seniorlag hade gått svåra linjer som t.ex. natur, teknik och IB så jag rådfrågade dem om hur man skulle klara sig på gymnasiet och främst, om jag skulle klara det.

"Men Ingrid det där kommer gå hur bra som helst, du har 335 i merit, sluta oroa dig." Stopp ett tag, vänta lite, hold your horses.

"Hur vet du det? "

"Jag läser din blogg." Whaat omg ahaha jaha.

Typ så var det när jag fick reda på att min scoutledare läste denna blogg. (Hampus om du ser detta hej hej.)

Samma sak hände när jag i skolan fick reda på att det var flera som läste denna. När människor jag vet läser mina inlägg bryr jag mig inte, men när det är någon helt otippad, jaa då blir det lite mer spännande.

Här skriver jag mycket om vad jag tänker på. Mycket om vad jag gör och mycket om vad det är jag planerar. I fokus just nu ligger plugget. Imorgon har jag matteprov och jag hoppas verkligen att det kommer gå bra. Förra gången fick jag högst A-poäng av hela klassen. Av hela klassen var det jag som fick högst A-poäng på matteprovet och jag hade D på nationella. Förstå min chock när jag fick veta detta. Detta sätter en liten press på mig själv. Jag undrar om det bara var för att jag hade tur eller inte, jag hoppas på det senare. Under resten av dagen kommer jag i alla fall plugga matte för att veklingen nöta in det sista men ändå sluta tidigt nog för att göra annat och få en lång natts sömn.

För att byta ämne hände det någonting väldigt speciellt igår. Jag sjunger mycket och jag är ganska bra. Jag har aldrig reflekterat över hur bra jag är men tycker inte riktigt att min röst är någonting speciellt. Jag sätter tonerna men finns det verkligen någonting annat där?

I går skulle jag ha sånglektion med min pedagog Marie. Jag ska snart vara med på en sångworkshop och ska då jobba med en låt. Den låten jag tänkt sjunga är en jag sjunger med bandet och Marie skulle få höra mig sjunga den för första gången men behövde då ackord. Ackord som inte fanns på internet och som jag inte hade. Hon tittade in i personalrummet och såg att Magnus satt där. Magnus är en av musikskolans bästa lärare, han är jättemusikalisk och brukar vara med på bandrepen. Han kom in skrev ner ackorden och satte sig vid pianot för att se så att det stämde. Marie frågade honom då om inte vi två kunde framföra den där och då, så det gjorde vi.

Magnus är hur duktig som helst och väldigt lätt att sjunga med. Han spelar alldeles utmärkt på pianot och följde verkligen med mig när jag sjöng. Jag hade haft en ganska bra dag men kände mig ändå ganska ledsen så jag använde den känslan när jag sjöng låten. När vi var klara kollade Marie på mig med stora ögon som var fyllda med tårar.

"Ingrid det där var jättebra!"

Detta var väldigt häftigt. Jag hade inte riktigt tänkt på mycket när jag sjöng, bara på låten och på texten. Både hon och Magnus var bara helt tysta och Marie bara tittade på mig. Sedan gick Magnus ut och vi fortsatte med lektionen men det ögonblicket höll sig kvar i mitt huvud. Marie är ändå sångpedagog och hör många människor sjunga varje dag. Att hon tyckte att min sång berörde så pass, påverkade mig jättemycket.

Jag älskar musik, jag älskar det eftersom jag genom musiken verkligen kan påverka andra människor. Den är som ett språk. Ett språk jag pratar och kan kommunicera via, detta tycker jag är riktigt coolt.

Lyssna på mer musik. Lyssna t.ex på Sam Smiths nya album "The thrill of it all" för det är magiskt.

Puss och kram på er, Ingrid!

Likes

Comments

Hola me gustas ! Jag har inte uppdaterat på ett bra tag. Jag har börjat gymnasiet. Det känns bra, ibland undrar jag om jag verkligen hör hemma på natur men inser snabbt att det inte finns någonting som skulle kunna vara bättre.

Det går bra i skolan. Jag trodde att alla betyg skulle falla som löven på träden men de har hållit sig i samma goda form som de var på kunskapsskolan. "Natur är en svår linje" "Du kommer dö!" "Då måste man plugga mycket" Detta var det jag hört om linjen innan jag började men hittills har det inte varit så farligt. Pluggar jag? Ja det är klart jag gör, jag pluggar nog lite varje dag men det är ingenting jag tänker på, ingenting som påverkar mig betydligt.

Min klass är grym. Det finns människor jag klickar oerhört bra med, människor jag gillar att umgås med men även människor som jag inte lärt känna än och människor som jag vet att jag inte kommer att klicka med. Vi har haft flera klasshäng, några av oss i alla fall och det känns riktigt bra att ändå kunna hänga så mycket med varandra både i skolan och utanför.

Jag har lärt känna väldigt många nya människor. Både i min årskurs men även på skolan och på natur över lag, det känns roligt eftersom jag vill försöka göra världen i Enköping lite större. Jag vill lära känna fler människor, unika människor som kan vidga min vardag lite mer.

Apropå det så har jag sedan tredje dagen på Westerlundska sprungit runt på skolan som en liten spion ute på uppdrag. Jag har skrivit mycket om hur jag längtar till Paris här på bloggen. Nu har jag faktiskt börjat göra någonting åt det. Jag har pratat med SYV, skaffat referenser, pratat med människor, skrivit en motivering, jaa. Jag har snart skickat in min anmälan för att plugga ett år utomlands och jag har inte pratat om det med någon, inte så många i alla fall. Inte ens mina bästa vänner. Det är bara en från Westerlundska som får åka förstår du och jag vill hemskt gärna att det ska vara jag. Därför berättar jag det för ytterst få människor i Enköping.

Bortsätt från Paris så har jag inte funderat så mycket över annat. Jag har koncentrerat mig på min lilla bana utan att titta upp allt för ofta för att se vad det är som pågår utanför livet i Enköping. Däremot var det precis höstlov, ett lov som jag inte spenderade med någon hemifrån. Jag spenderade den med min utökade familj på Vässarö och på andra ställen. Alla ställen som inte är Enköping.

Allt har gått väldigt fort och det är nog det som jag har påverkats av mest nu när gymnasiet börjat. Jag fokuserar inte på annat än vad det är som behöver pluggas på till nästa prov eller alla andra saker jag behöver göra. Jag radar upp alla de moment jag behöver göra men istället för att göra något tänker jag bara "åh jag har så mycket" tills jag spräcker min lilla bubbla och helt plötsligt skickar iväg ett mail om Paris eller en fråga till en gammal kompis på snap.

När jag väl är ledig har jag så många människor jag behöver träffa att jag inte riktigt hinner med mig själv. Däremot känner jag mig inte så stressad, men det är jag nog.

Jag vill skriva mer, reflektera mer, skapa mer och upptäcka mer. Det finns så mycket jag vill göra men så lite tid. Just nu vill jag bara att allt det som sätter press ska försvinna, jag vill ha advent, tända ljus och jullov. Jag vill åka skidor, lyssna på musik och gå på julmarknad men jag vill fortfarande klara skolan med toppbetyg och slippa gå upp tidigt på mornarna.

Jag har mycket på min tallrik men jag orkar än så länge äta upp allting. Hittills kan jag fortsätta lassa på utan att behöva slänga något och det känns ändå ganska tryggt. Jag klarar mig, jag kommer nog att klara mig.

Detta var ett lite rörigt inlägg men mina tankar är väll lite röriga nu också. Jag älskar verkligen att skriva och måste ta mig mer tid till att göra det också! Fotografera är också någonting jag vill göra men inte själv för det är roligare med en vän. Vänner är någonting jag har gott om men jag skulle även vilja spenderar lite mer tid ensam än vad jag gör nu.

Nu tänker jag göra någonting som min käre vän Axel gör på sin blogg, ett veckans tips.

1: Låttips; Lyssna på Harry Styles låt "Sign of the times" och lyssna på texten, den är faktisk riktigt bra. Ett annat låttips kan få vara tjuvjakts låt "Paris" eftersom den verkligen fångar staden så fint och jag lyssnar på den när jag veklingen vill chilla lite och vimsa bort i tanken till staden av kärlek, kärlekens stad.

Ha det underbart nu så hörs vi en annan dag! Puss, Ingrid <3.

Likes

Comments

Jag tar mycket foton. Bilder på min omgivning, mina vänner och på mig själv. Däremot tar jag sällan bilder för att skapa debatt. Idag gjorde jag det.

Jag sminkade mig och faildae totalt med läppstiftet. Det hamnade överallt och jag kom att tänka på det där citatet. "Be with a man who ruins your lipstick, not your mascara." På hur sminket bara är en mask som faktiskt kan åka av. En mask som lätt skadas av hur man blir behandlad eller hur man mår.

I staden där jag bor har det skett två våldtäkter under det senaste månaderna. Jag tänkte på hur människor ofta blir så vanhederligt behandlade och hur vi alla blir påverkade av det.

Jag vågar inte gå själv genom staden på natten.

När jag tog dessa fotografier tog jag inte bilder på mig själv, utan på "kvinnan i samhället", på alla kvinnor och jag ville spegla vad som hände med henne när hon t.ex efter att ha cyklat hem från affären blivit överfallen av en man.

Det är viktigt att skapa debatt och det är viktigt att vara medveten om vad som kan ske runt omkring en. Som min pappa ofta brukar säga får man inte vara naiv. Man får inte vara för oskuldsfull, man får inte vara naiv. Man måste vara medveten om att det finns otäckheter i världen, vissa närmre än vi tror.

"Riv ner alla murar, smällt alla masker." - Ingrid Bäcklund

Likes

Comments

Tjenixen!

Idag gick vi upp tidigt och drog till kyrkan.

Tjohej var inte riktigt det jag tänkte på när vi satte oss i bilen och körde iväg. Usch! Nu måste vi träffa folk tänkte jag.

Väl framme klev vi ur bilen, in i tegelhuset som agerade kyrka och möttes där av glada människor vi träffat tidigare. Vi var med på mässan och sedan även under kyrkfikat där vi träffade några riktigt trevliga människor. Det var alltså inte alls så farligt eller jobbigt som jag föreställt mig att det skulle vara.

I bilen hem sade pappa "två av er får följa med på bröllop" och vände sig till mamma och mig. Vi skulle agera vittnen till en vigsel. "Kul!" Tänkte mamma och jag. Vi drog hem, badade lite i polen och satte sedan på oss varsin klänning.

Monica och Göran hette de som skulle gifta sig. Ett trevligt par på ca 60 år. Mamma och jag var med under vigseln. Jag tog bilder med kameran och sedan sjöng mamma och jag även en song. Vigseln blev superfin och vi drog sedan hem.

Det har varit en rolig dag, jag gillar att träffa människor. Jag tycker varken det är svårt eller särskilt jobbigt att möta folk. Idag har jag verkligen fått vara social och det var skitkul!

Om några veckor börjar gymnasiet och då ska jag ju läsa natur. Jag tror inte det är fel linje för mig men jag tror ej heller att jag kommer jobba med något kring det vetenskapliga. Jag kommer bli chef eller arbeta med människor, det är ju trots allt det jag gör bäst. Natur är en bred linje men kanske inte det som faller mig bäst i smaken egentligen.

Jag har även funderat på detta med bloggen. Jag tycker det är oerhört roligt att skriva och skulle gärna jobba med någonting liknande. Jag tror inte att jag kommer komma någonstans med bloggen däremot. Jag skriver ju inte om något särskilt. Bara om mitt liv och mina tankar, det är roligt att någon läser den men den är nog inte tillräckligt intressant för att andra än de som känner mig skulle vilja läsa.

Imorgon ska vi till Alhambra och det ska bli spännande! Jag ska ta så mycket bilder jag kan.

Vi hörs om ett par dagar. Ha det!

Likes

Comments

Hej hopp!

Jag har det bra här i Spanien med min familj. Vi bor i den svenska prästgården i Torrevieja, en villa med pool. Jag går upp, käkar melon till frukost, badar, äter melon, badar, äter sallad med bröd, ser på film med mamma och går och lägger mig igen. Det är iallafall grunden till de flesta av mina dagar här i Spanien. Hittills har mamma och jag öven varit och shoppat, pappa och jag har dragit på de dagliga turerna till Mercadonan för att handla mat och vi har även fått följa med till jobbet för att visa att vi finns.

Torrevieja är ganska tråkigt. Här bor det många svenskar och även en hel del engelsmän. Själva staden består inte av mycket mer än lägenheter, ofräscha restauranger och en lång strandpromenad. Jag har hört att det ska vara mysigare på kvällen men hittills är jag inte särskilt imponerad.

Hur som helst är det ganska skönt att vara här och ta igen sig lite. Vi gör inte mycket annat än att bada och äta men det är ganska skönt. Jag blir däremot lätt lite rastlös men får då roa mig genom att gå ut med sopporna eller något liknande.

Igår var vi och shoppade i la Zenia, tydligen ett av Europas största shoppingcentrum. Det påminde mycket om Barkarby, ett utomhus shoppingcentrum med många olika butiker. Där köpte vi lite nya plagg till hösten men även till sommarens sista veckor.

Som jag nämnde i ett av inläggen från fjällvandringen finns det en del jag längtar efter. Människor och platser. Däremot påmindes jag återigen av Fridas röst i mitt huvud som sade att det jag längtar efter finns kvar "ta vara på det du har" och det är fortfarande så sant.

Här är det trots mycket turister fortfarande oerhört vackert. På dagarna oftast inte ett moln, på kvällarna musik från grannar och närliggande restauranger. Spanien har lite av den sydeuropeiska charmen Grekland har. Den charmen som jag sedan jag var liten alltid uppskattat.

På måndag hoppar vi in i bilen och kör in mot landet. Då åker vi till ett av världsarven, Alhambra. Ett stort palats som byggdes av muslimer på 1400-talet. Där har pappa ordnat biljetter men även boende på ett av hotellen inom palatsområdet. Det ska bli superspännande och jag är oerhört taggad!

Efter att ha bot här i Torrevieja under snart en vecka har jag kommit underfund med att jag tycker att kultur vid ett resemål är oerhört viktigt. Jag vill inte bara kunna njuta av min omgivning men även lära mig något av den. Ett lite mer djupgående inlägg kring Alhambra kommer nog om några dagar.

Hoppas ni har det suveränt, var ni än befinner er, puss från mig!

Likes

Comments

Idag gick jag upp 03.45 för att hoppa in i Taxin till Arlanda och hoppa på flyget till Alicante, Spanien. Det kändes konstigt att flyga. Det är inte så att jag på något sätt är rädd över att flyga men den här gången kändes det lite mer spänt än vanligt. Vi satt på olika platser familjen och jag. Det var lite speciellt men påverkade mig inte jätte mycket. Jag åt min cyklingwrap jag köpt och drack juice, lyssnade på min nya spellista på spotify och hade det ganska skönt ändå.

Igår kom jag hem från fjällvandringen, Gustaf hade lagat brunch till mig och Axel. Det var himmelskt men jag åt lite för mycket haha. Det var iallafall jätte trevligt och en av de bästa dagarna jag haft på länge. Vi åt och pratade, satt på den nya terassen, det var fantastiskt faktiskt. Nu är jag väldigt exalterad över Spanien också. Exalterad och glad över att få lite egen tid, umgås med familjen och njuta av det varma vädret här i Spanien.


Likes

Comments

Sedan senaste inlägget har det hänt mycket och detta var ändå bara en vecka sedan. Bröllopen gick super. Mamma och jag sjöng våra låtar och det blev otroligt bra. Sedan hade vi det även super under mottagningen.

Just nu ligger jag i ett tält vid foten av keb. Hittills har vi vandrat 10 mil och allt har faktiskt gått riktigt bra. Det är trevligt, fint och maten är faktiskt inte så illa som jag trodde den skulle vara då vi planerade.

Vandringen gick från Abisko till Kebnekaise till Nikkaluokta och är totalt 14 mil lång. Vi har vandrat på riktigt bra och har nu nästan en hel vecka på två mil. Därför chillar vi nu, vilar upp oss och i övermorgon ska vi bestiga Keb.

Själva vandrandet har hittills gått riktigt bra och jag har klarat mig undan större skador och skavsår. Att bestiga Keb kommer däremot bli det jobbigaste på resan så jag är lite pirrig.

När vi har bestigit det kommer jag däremot vara helt och hållet upprymd av stolthet. Då kommer jag ha stått på den högsta punkten i Sverige. Ganska coolt.

Imorgon är det ännu en vilodag och då ska jag bara basta och äta godis. Imorgon ska det regna och det har redan börjat. Jag har ont i magen för att jag ätit så mycket godis och längtar så enormt mycket till en kycklingsallad på terrassen mamma och Gustaf håller på att bygga hemma.

Jag längtat även efter mina vänner, efter mina vardagliga rutiner och efter friheten i att kunna åka och göra vad jag vill.

Här kan jag vandra och det gör jag. Här kan jag även beundra naturen och det gör jag.

När jag pratade med Frida sade hon att de jag längtar efter nu., vänner och en säng kommer att finnas kvar när jag kommer hem. Däremot är denna vandring något alldeles speciellt. Något som jag kanske aldrig kommer att göra igen. Hon påminde mig om att ta vara på det jag har och där jag är nu. Det ska jag försöka göra. Däremot får hennes visa ord mig att sakna henne och mina andra kära ännu mer.

Snart har jag däremot bestigit toppen av Sverige och det är ganska så riktigt häftigt när man tänker på det.

/Ingrid <3

Likes

Comments

Hej hopp!

Jag har typ inte bloggat på åår! När jag har fullt upp hinner jag inte skriva och sedan glömmer jag bort att jag överhuvudtaget har en blogg. Detta = inga inlägg. Vilket är väldigt tråkigt eftersom jag faktiskt tycker det är väldigt roligt. Senast jag skrev var någon gång för några månader sedan.

I mitt liv har det hänt ganska mycket sedan i februari. Jag har t.ex slutat grundskolan, seglat mycket, umgåtts med en massa människor, varit i alperna och en massa sådant. Just nu har jag sommarlov. Det är väldigt skönt. Alla NP är klara, dessa som jag faktiskt klarade riktigt bra (förutom matten haha som jag failade stort på (jaja)) jag gick ut grundskolan med 335/340 meritpoäng. Detta tycker jag är riktigt bra så det är väldigt kul faktiskt. I vilket fall som helst så är grundskolan nu avklarad och gymnasiet står och väntar runt hörnet. Jag har kommit in på naturvetenskapsprogrammet i Enköping och har tackat ja. Jag känner ganska många som ska gå samma linje men många är nya. Gymnasiet ska bli riktigt spännande och roligt så jag ser faktiskt fram emot det. Jag är inte oroad över hur det kommer att gå. Jag tror att jag kommer att klara det galant. Lärarna är riktigt bra, jag har lätt för att lära mig och jag är väldigt social. Därför borde gymnasiet inte bli något annat än en dans på rosor, hoppas jag iallafall...

Drömen och längtan till Paris finns fortfarande kvar, tankarna kring att läsa ett år i Paris är starkare än någonsin och jag hoppas verkligen få åka. Mina resor till Stockholm har inte varit jätte många i år. Jo det har de förresten men har inte riktigt varit där på ett tag (med de menar jag typ 2/3 veckor.) Apropå Stockholm så har jag sätt Fredrik ett antal gånger, Hans senaste besök slutade med strul på sängen vilket var väldigt mysigt. Det som inte var så mysigt var däremot att inse att vi inte skulle ses förens någon månad. Detta pågrund av sommarlovet och här ska jag berätta varför.

Hela sommarlovshetsen inleddes med bal och skolavslutning. Balen var super härlig. Den började med att vi tog en massa foton och väntade på maten som aldrig blev klar eftersom det var strömavbrott haha. Sedan gick vi in, åt tillsammans och såg på framträdanden osv. Senare på kvällen dansade vi vals och foxtrot som sedan övergick till party. Det var skit kul, jag älskar ju fest och att dansa.

Några dagar innan hade vi med skolrugbylaget haft turnering och av mina skor hade jag fått skavsår. Dessa sår fortsatte bli större och större då vi sedan gick 1,6 mil med skolan. Under balen hade jag alltså skavsår stora som gamla enkronor. Jag lyckades iallafall dansa under kvällen som sedan avslutades med att jag 02.30 på morgonen satt i duschen och grät då jag försökte göra rent dessa sår... I stunden inte super kul men absolut värt det.

Dagen efter var det skolavslutning. Min tvillingbror Axel och jag var konferencierer under kvällen och det gick väldigt bra. Rebecka och jag sjöng sedan Emmylou som också gick bra, trots det dåliga ackompanjemanget vi fick av musikläraren. Axel vann även pris som bästa kompis/allmänt fin människa och då började jag att gråta. Blev väldigt stolt faktiskt. Efter avslutningen tackade jag och kramade alla lärare för en underbar tid på kunskapsskolan.

Axel och jag diskuterade sedan våra liv och konstaterade att vi var väldigt lyckosamma eller välsignade. Att vi fått ett sådant fint liv och en så fin skolgång. Från dagis till låg, mellan och högstadie har vi alltid haft så otroligt bra pedagoger och lärare runt omkring oss. Vi kände även lättnad över att denna tid nu var över. Att denna otroliga tid i skolan är slut. Att den var otrolig och alltid kommer att förbli det att hur vi än försöker så är denna tid nu slut, det finns ingenting vi nu kan tillföra eller ta bort. Tiden är förbi och förblir som den är helt intakt eftersom den nu är slut. Ett avslutat kapitel som redan är skrivet och inte går att sudda bort eller förändra.


På kvällen sågs Tala jag och Elin. Vi tänkte se på film men istället såg vi på bilder och videos från kvällen. Vi pratade och tog ännu fler bilder. På kvällen gick vi med Tala hem till henne och hade det skitkul 03 på kvällen. Dagen där på var det seglarläger. Ett läger som började med att jag redan var några timmar sen.

Tillslut kom jag fram till klubbholmen ändå. Precis i tid till att hälsa barnen välkomna till ännu ett seglarläger. Lägret var oerhört bra. Allt rullade på som en väloljad maskin och vi nya ledare fick verkligen kliva in i våra roller på allvar. De flesta fick pris för sin utveckling förutom jag och Linus. Detta störde mig inte då jag själv var otroligt nöjd med min insats på lägret och glad över att jag fått lära mig så mycket nytt. Anna sade att jag inte fick något eftersom jag redan gjort min stora utveckling som ledare året innan. Detta höll jag med om och kunde inte vara gladare över att mina kompisar fick lite extra uppmuntran kring deras instats och utveckling.

Under mitten av lägret fick jag solsting och vätskebrist. Jag höll den kvällen på att svimma och gick därför och lade mig runt kl 21 på kvällen. Detta var smart. Jag sov 11 timmar och vaknade sedan upp med en förkylning. Förkylningen höll i sig och utvecklades till svullna bihålor och hörselgångsinflamation. Inte så roligt då jag missade First Aid Kits konsert på grönan och även en picknick med Isabel och Siri. Sedan missade jag även en suverän onsdagssegling och tvingades fira midsommar hos mormor och morfar istället för på Vässarö.

Tess och Isabel firade själva på ön men verkade ha haft det lite upp och ner då de blev lite utstötta av andra som också firade sin midsommar på Vässarö. Detta var jag lättad över att slippa och njöt ändå av min tid hos mormor och morfar.


På söndag är det dags för Kebnekaise. Då drar vi och packandet är nu i full gång. Axel och jag packar och drar stup i kvarten till någon frilursaffär för att införskaffa oss nya grejer och filifjånger. Nu tror jag att vi har det mästa och jag är ganska taggad på att dra. Jag är däremot lite pirrig också. Orolig över hur det ska gå med fötterna som ännu inte riktigt läkt och hur det ska gå att vandra överlag med 10 pers i 2 veckor. Jag är däremot extremt exalterad över att ta en massa bilder under vandringen och har nu laddat ner ett fotoredigeringsprogram till datorn som jag ska leka lite med.

Idag var sista onsdagsseglingen och jag höll starten med Linus och Danne. Det var superkul att hänga med killarna. Trots ett jättestort vinvrid som vred sig hela 45 grader, från SO till O lyckades vi hålla en bra start och god stämning i båten. Elin och jag träffades även en kortis på stan. Jag köpte två braletter på Lindex och en bikini. Jag är väldigt exalterad på att dra till Spanien efter keb och handlade lite till det.

Elin och jag planerar att ses igen på fredag då vi vill ha en heldag tillsammans med mys och eventuellt bio på kvällen. På lördagen gifter sig även Sofia och Stefan. Mamma och jag ska sjunga på bröllopet och det är jag lite nervös över. Jag vill att det ska gå riktigt bra så ska öva lite mera på låten som har vissa inslag på japanska!... På söndagen innan avfärden uppåt i landet är det även Matilda och Navids tur att gifta sig i samband med deras son Melvins dop. Det ska bli spännande.

Jag gör alltså ganska mycket ända och har fullspäckat schema fram till gymnasiet. |Keb 2v| hemma 1d |Spa 2v| hemma 1d |VÖ 2v| hemma 1v och sedan gymnasiet.

Detta var mitt fullspäckade schema och vad jag har gjort under mitt sommarlov. Nu ska jag gå och lägga mig då jag imorgon ska släppa av pappa på Arlanda (Min pappa ska vikariera för en kyrkoherde i Torrevieja - spaniens östkust i 5 veckor och ska alltså dit imorgon. Jag och resten av min familj åker den 17/7, är där i två veckor och åker sedan hem.) Efter vi släppt av pappa ska vi köpa det sista till keb, sedan åka hem för att ha ett möte med Maria Lund (Stefan och Sofias toast master som ska prata om att jag ska ta tonerna till låtarna under middagen) efter detta ska jag sedan till scoutstugan för att fixa det sista med maten till keb och sedan ha ett sista möte med scouterna.

Min stora utmaning nu är Kebnekaise. När jag har klarat av det är det bara chilla bulle i spanien och sedan mys med Tess i köket på Vässarö. Mitt hjärta är fullt av förhoppning men även oro. Kebnekaise kommer att bli tufft och jag är lite nervös men främst är jag nog exalterad och glad över att jag beslutat mig för att göra något så stort.

/Ingrid <3


Likes

Comments

Detta är inte den finaste bilden på mig men älskar den! Jag längtar så mycket tillbaka till Vässarö, till sommaren, till värmen och till mina vänner.

Jag hade det super bra på dagens middag och är verkligen så tacksam över mina så fina vänner!

I helgen har jag inte direkt något inplanerat men jag vill relaxa lite så tänker träna lite med killarna på morgonen och sedan gå ut och fota om det är tillräckligt fint väder ute.

Jag behöver verkligen få ta igen mig lite nu, det händer så mycket och jag hinner liksom inte med.

Nu tänker jag lyssna på lite bra musik och peppa mig inför den här helgen. Uppskatta det jag har och verkligen ta vara på stunden.

Likes

Comments