View tracker


denna sjuka sjukdom, kommer en vacker dag ta livet av mig,

Jag skämtar inte för det är så jag känner, jag önskar att någon kunde förstå men hur? när jag knappt gör det själv.

Jag lever för det är de jag ska göra, jag har fått ett liv det är värdefullt. Om jag lever mitt liv?

Knappast, jag gå inte utanför dörren mer än när jag måste. Till jobbet och tillbaka och de få gånger jag tvingar mig själv, när jag inte träffat mina närmaste vänner under en halvårs-period.

Jag vill inte känna dessa känslor, jag vill inte uppleva detta. Det som inte dödar dig gör dig starkare, sägs det.

Men i detta fall så tvivlar jag starkt på det, detta har tagit för stor plats i mitt liv, rättare sagt har det tagit över mitt liv till det största för att en dag kanske ta över det helt. Jag är rädd för det samtidigt som jag kan tycka att det skulle vara skönt.

Det är mycket jag älskar och finner glädje över, men jag älskar inte mig själv.

Det gör mig ledsen, jag vet som är rätt och fel, jag är medveten men samtigt så trög.


Att jag hela tiden måste tänka på sätt, att försöka gömma och dölja så mycket av mig själv som möjligt tar mycket energi, men jag kan inte hjälpa det för det är inte jag. Jag vill finnas men samtidigt kan jag inte för jag är inte värd det. 


känner mig så äcklig.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker




att visa upp, jag vill inte sträva efter att visa upp mitt liv utan mer i att leva det.



Likes

Comments

View tracker

visst har det slagit mig förr, men när jag läste listan var det som varje ord för ord var riktat om mig. Det är mig som de skriver om.

original sidan; http://www.lifehack.org/articles/lifestyle/20-things-remember-you-love-person-with-add.html

viktigt att läsa och lära sig av, för jag menar även jag inte är personen som vill ha en stämpel på mig så kan detta för omgivning och närstående vara en sådan rik källa, för att få förståelsen vad som sker hos någon som väljer att ena stunden sitta och klura i tystnad för att andra virra omkring och vara överallt.

                                                         "Under tystnaden döljer det sig ett svar. "


Genom att förstå någon med ADD kan du bli mer förstående och det kan hjälpa dig in din relation.

1. De har en hjärna som går på högvarv.
ADD slutar aldrig. Det går aldrig att stänga av och säga stopp. Det är något man måste lära sig att hantera.
2. De lyssnar men allt går inte in.
En person med ADD kommer att titta på dig, höra dina ord, se dina läppar röras, men efter de första orden är deras hjärna redan på en annan resa. De kanske hör dig tala men deras tankar kan fortfarande vara ute i rymden. De kanske tänker på hur ditt hår rör sig eller på dina läppar.


3. De har svårt att klara hela uppgiften.
I stället för att hålla fokus på det som väntar dem är det för människor med ADD som att gå genom en labyrint. De börjar röra sig i en riktning, men ändrar riktningar för att finna vägen ut.
4. De blir lätt oroliga.
 De är som djupa tänkare, de är känsliga för vad som händer omkring dem. Att vara i en bullrig restaurang kan låta som att stå längst fram på en hårdrockskonsert. En deppig nyhet kan låta som slutet på världen.


5. De kan inte koncentrera sig när de är känslomässiga.
Om det är något på gång som oroar dem eller gör dem upprörda så kan de inte tänka på någonting annat. Det gör att koncentration på arbete, konversation och sociala situationer blir nästan omöjligt.


6. De koncentrerar sig FÖR intensivt
När dörrarna till något öppnas dyker personen med ADD ner i det som en djuphavsdykare hoppar rakt ner i havet.


7. De har svårt att stoppa en uppgift när de är inne i den.
 När de väl hoppat ner i det där havet så stannar de där. Länge. Även när syret börjar ta slut. De kommer inte upp förrän det är helt slut.
8. De kan inte styra sina känslor.
Känslorna för en person med ADD flyger vilt och kan inte bemästras. Det är som trassliga sladdar i deras hjärnor som gör tankar och känslor svårbearbetade. De behöver extra tid för att få igång sina system ordentligt.


9. De har verbala utbrott.
Deras intensiva känslor är så svåra att bemästra. De kommer impulsivt säga vad de tycker, och ofta säger de saker som de senare ångrar. Men det är nästan omöjligt för dem att ändra sina ord innan de säger dem.


10. De har social ångest
Människor med ADD är ofta obekväma i sociala situationer. De är rädda att de kommer att säga något dumt eller reagera olämpligt. Att hålla sig i bakgrunden känns tryggare.


11. De är djupt intuitiva.
För personer med ADD är ytan något osynligt som de penetrerar. De ser bortom allt vanligt. Detta är den bästa aspekten av ADD. Det är ett inspirerande drag som skapar kreativa genier. Uppfinnare, konstnärer, musiker och författare har ofta ADD.


12. De tycker annorlunda.
Det är en annan fantastisk aspekt av ADD. De tycker ofta annorlunda eftersom deras abstrakta tankar ser lösningar på problem som vi vanliga människor inte kan se.


13. De är otåliga och rastlösa.
De blir lätt irriterade, vill att saker ska hända omedelbart. De leker ständigt med sina telefoner, tvinnar med håret eller så studsar deras ben upp och ner. En person med ADD behöver ständig rörelse. Det är faktiskt en lugnande aktivitet för dem.


14. De är fysiskt känsliga.
Pennor kan kännas tunga i handen. Fibrer i tyg som de flesta människor inte skulle känna kan klia. Sängar är ojämna. Livsmedel kan kännas konstiga. Prinsessan på ärten, hon hade säkert ADD.


15. De är oorganiserade.
Högar är deras favoritmetod för att organisera. När en uppgift är klar går papperet in i den högen tills den växer högt. Ända tills en person med ADD blir frustrerad och rensar upp. Människor med ADD måste vara försiktiga för att inte bli samlare. Det är svårt för en person med ADD att hålla saker i ordning eftersom hjärnan inte fungerar på ett ordnat sätt.


16. De behöver utrymme för att röra sig.
Människor med ADD tänker bättre när de är i rörelse. När de pratar i telefon eller har en konversation vill de gärna röra på sig. Det gör dem lugnare och att de tänker klarare.


17. De undviker uppgifter.
Att fatta beslut eller slutföra uppgifter i tid är en kamp. Inte för att de är lata eller oansvariga, utan för att deras hjärna är fulla av andra alternativ. Att välja en kan kännas problematiskt. Det är lätt att undvika att fatta beslut eftersom de tänker för mycket.


18. De kan inte komma ihåg enkla uppgifter.
Ett annat paradoxalt drag från ADD är minnet. Människor med ADD kan inte komma ihåg enkla saker. Som att plocka upp sina kläder, handla mjölk i affären, eller komma ihåg möten. Men å andra sidan: de kommer ihåg alla kommentarer, citat, och telefonnummer de hört under dagen. Synliga saker är lättare att komma ihåg. Det är därför de har femton fönster öppna på skrivbordet.


19. De har många uppgifter på gång samtidigt.
På grund av en ständig aktivitet deras hjärna vill de gå vidare till nästa uppgift så även fast de inte stängt ner den förra. Ju mer som händer på en gång, desto bättre. Multi-tasking är en favoritaktivitet.


20. De är passionerade i allt de gör.
Känslor, tankar, ord och beröring är kraftfulla hos en person med ADD. Allting är förstorat. Det är en välsignelse när det kanaliseras på rätt sätt. När en person med ADD gör något gör de det med hela sin själ och hjärta. De ger allt de har. Denna kvalitet är det som gör en person med ADD så älskvärd.

I grund och botten har en person med ADD svårt att kontrollera sina impulser. De har grymma egenskaper som du kommer att njuta av när du förstår hur de tänker och känner.

Ja, människor med ADD / ADHD är svåra att älska ibland. Men när du förstår den börda de bär, kommer ditt hjärta att öppnas upp. Kärlek och medkänsla kommer ta över platsen för ilska. Du kommer att se in i deras goda hjärta.

Likes

Comments

meningen med livet, jag tror inte det finns någon om jag ska vara helt ärlig.

Tråkig inställning, eller kanske inte? Det är lite som att fundera på vem man är, jag menar finns det verkligen något av ett (understryker ett) svar på den frågan? Kommer man någonsin komma på vem man är och vad man vill?

Kanske det för andra finns ett svar, men för mig är det hela tiden frågor. Jag tror i och med att jag är en tänkare, som ena stunden vill sitta själv för att filosofera, tänka stort, tänka smått, tänka abstrakt för att sedan tänka på ingenting alls. Så gör det även mig till en sökare, jag vill finna svar, vill veta lösningen, vill sitta och klura tills jag funnit lösningen på gåtan. Lika många gånger som det skapat kaos i min hjärna kan det har skapat svar. Kanske inte på problemet i sig men till andra vägar. Jag har skapat nya förbindelser, väckt nya idéer till liv.

Vilken röra, vilket kaos men jag verka ändå har en ordning mitt i allt. Jag är glad och tacksam idag över ställen som jag en gång varit, Jag menar tar till exempel; alla gånger, alla dessa år då jag motvilligt misshandlat mitt psyke som i sin ordning gjort att jag misshandlat min kropp. Jag har varit sjuk på ett sätt samtidigt som jag vart frisk, hela tiden vart medveten men samtidigt så trög. Visst har det haft sina nackdelar, men jag ångrar ingeting. Att jag förlorade livet ett tag har bara gjort att jag uppskattar det desto mer idag. Jag vet inte så mycket, trots att mina vänner beskriver mig som klok. Skillnaden är väll att jag vill lära, vill veta och är nyfiken. Jag vill lära mig av livet precis som jag vill att livet ska lära av mig.

Jag låter så otroligt halvsmart samtidigt som jag låter väldigt korkad. Kanske är det de jag är? Ja, varför inte? måste jag vara något av de ena och utesluta det andra? Jag har inte svaret på allt men jag kanske har lösningen.

" jag vill vara något men samtidigt inget " något som beskriver mig rätt så bra, jag vet inte vad jag är eller vad jag vill bli när jag blir stor. Vad jag vet är att jag vill känna lycka över att vara jag och upptäcka saker, vad jag ska upptäcka för mig har ingen större betydelse. Det kan vara något stort likaväl som det kan vara något litet. För mig kommer det viktigaste alltid få vara att känna friheten, friheten över att vara den jag vill vara. Kanske är jag född på fel ställe? inom fel livscykel? Kanske är det rätt bara att allt annat känns fel uppstyrt för att jag i grund och botten ska må som allra bäst? För bra mår jag. jag är lycklig, men det känns lite som medan andra önskar sig mer så önskar jag mig mindre. Tänker jag sten, undrar folk vad för sten? säger jag att jag önskar att man kunde leva på kärlek så blir mor min orolig. Förklara jag att mitt liv är som en enda stor tavla där jag ena stunden vill sitta i ett hörn och måla svart för att nästa befinna mig mitt i och skvätta världens alla färger runt omkring, känner jag dessa tysta blickar som berätta tydligt att jag inte är vad som förväntas. Det gör mig ingeting.

Jag är inte annorlunda, unik eller vidare speciell utan jag är bara jag.

En liten tjej, som inte vill sätta någon stämpel på sig själv, utan vill vara så mycket av allt som det bara går.Vill inte förknippas med yrke, titel, rikedom, materiella ting , utan mer av sådant som kunskap, efarenhet, lära och lycka. Pengar, rikedom och saker tilltalar mig inte så mycket, jag vill ha så jag klara mig men absolut inte varken mer eller mindre. Ett bra liv fullt med vackra människor, rika erfarenheter och kärlek är vad jag vill uppnå.

jag är en sökare, med frågor som inte sig passa sig med ett svar utan flera av sådana.



Likes

Comments

jag måste brytas ner för att kunna byggas upp, antar att det är lite så jag fungera som människa. För att jag ska kunna påbörja något nytt, för känna energi och kunna skapa måste jag totalt göra en slags renovering men för att påbörja en skapelse måste jag från grunden börja om.

Att jag är en tänkare, råder det ingen tvivel om. På gott och ont faktiskt. Jag är en sådan typ av person som ena stunden kan sitta i ett hörn med hela världen i mitt huvud, från att ena stunden tänka stort i frågor som ” vad är lycka ” och ” hur når man dit” till att nästa vara lyckan själv.

Jag är inte svart eller vitt, jag svävar ständigt däremellan. Att jag är rätt så klurig att förstå sig på är väll inget nytt fast å andra sidan inget gammalt. Om det gör mig till en flummig lite halvgalen människa eller bara en lite halvsmart typ kan vara rätt så svårt att ge ett svar på, men för mig har det ingen betydelse. Jag har inget behov av att veta.

Samtidigt som jag är klok så är jag otroligt dum ” är en mening som jag brukar beskriva mig själv enklast som.Den är udda, den är enkel men säger även emot sig. Lite som jag, då jag har stunder klokheten gett mig ett svar till andra tider då jag filosofera om hur det vore att vara den där(a) stenen. Att få bekräftelse är inget jag strävar efter, jag är lyckligt lottad som inte drivs av ett sådant behov, klart jag vill att folk se mig men det är en helt annan sak.

Enkel men samtidigt svår ” något som jag ofta få höra, vilket jag klurat en hel del på då jag vill förstå innebörden. Hur kan det komma sig att jag ena stunden beskrivs som en enkel människa för att nästa få ordet svår kastat i ansiktet på mig?

Om jag har kommit fram till något? -Inte direkt, mer än att det inte stör mig, så varför inte bara fortsätta med att vara den jag är? För mig handlar det inte om att veta vem jag är och varför, utan mer om vem jag vill vara och hur jag ska nå dit.

Kanske jag inte alltid ge ett svar på tal eller oftast kanske jag talar i omvägar. Att människor i min omgivning har svårt att placera mig är tydligt, jag passar inte in i något mall, hör inte hemma i något fack, vägen min är allt annat än rak. För att vara så öppen och social är jag ändå rätt så svår att förstå sig på.

Med misshandlat psyke har jag många år vandrat och vart lite smått avundsjuka på dessa som ett rakare spår haft, fram till tydligare ålder då jag insett, vilka enorma möjligheter jag runt mig haft. Då jag har chansen till pröva på så mycket, att skapa, vara kreativ och bygga upp.

Jag gillar inte tanken på att människan i det stora hela måste sätta en stämpel på sig, vem man är och vart man står. I ärlighetens namn så vill jag hellre slita bort dess stämpel och äta den, för jag är hungrig. Hungrig konstant på det livet har att erbjuda. Jag kan inte berätta vem jag är, för jag vet inte och ska jag vara helt ärlig? – Jag tror inte jag någonsin vill veta det heller.

Jag är lite som ett svart hål, den existera men vi kan inte se den, eller som vindens styrka även där något som vi vet finns men som vi inte med klara ögon kan se. Ingen som frågesätter det? Eller som en dag vaknar upp och frågar ”varför visar du dig inte?” Måste allting vara tydligt för att vi ska kunna se?  Man säger ju att den blinda är de som inte kan se det som finns, men enligt mig så är det blinda de som inte ser det som inte finns"

Jag väljer att se livet som en enda stor skapelseprocess, där jag är konstnären och livet är min tavla. Varför skulle jag vilja har en färdig målad tavla när jag själv har möjligheten attfå skapa, vara kreativ och utveckla mitt.









jag är glad att jag är jag. att jag då och då faktiskt svävar mellan svart&vitt.

Likes

Comments

Datorn din behöver omprogrammeras, ja den behöver rensas. Så viktigt annars så kommer viktig information att förtäras. Det vill vi ju inte, mycket är sparat, många minnen, mycket bilder och väldokumenterade texter är där lagrat, men datorn säger ifrån för mycket skräp har nu kommit till sin plats. Den kan inte längre tänka rätt, och hjälpa dig med det du vill har ett svar på. Det har kommit till ett läge, där tanken bakom alltet har blivit överbelastat.

Vi kommer med instinkten, vi gör vad vi måste och vad som är rätt, vi skyddar den för vi vill att den ska klara sig, det viktigaste vill vi fortsätta lagra, ja det är trots allt något vi en gång har skapat. Medvetenhet och minnen. Där vi en gång har vart. Kanske inte nu, kanske inte i morgon eller dagen därpå men förr eller kanske senare, vill vi kunna falla tillbaka till vår medvetenhet och åter- igen kunnaberätta. Kunna föra vidare historian om platsen vi en gång var på, vi vill ha möjligheten att för en kort stund kanske falla tillbaka till just den där händelsen, på gott eller ont har den i båda fall gett oss ett starkare driv och djupare tanke.

Den har gått på högvarv, men nu sagt sitt. Den har för så länge sen varnat dig att den behöver din uppmärksamhet och klokhet, den är viktig och klara allt för mycket men nu behöver den din hjälp. Att på djupet välja rätt,rensa och befrias från allt skräp.

Tekniken som ständigt förnyas, uppdateras och bli till det bättre. Vi är kreativa kommer på nytt, utvecklar och kommer stadigt med nya förbättrade idéer som ska ut på marknaden, för att vi vill ge oss själva den stora chansen att välja rätt, välja bättre.  Något som passar mig som individ och person, vi alla har olika behov och förutsättningar, en del vill har den enkla medan andra siktar efter det mer komplicerade, men hur som hur så söker vi alla efter en och samma sak.

Men om sanningen ska fram, rakt och ärligt när på riktigt ger vi oss själva samma chans?

När tar vi oss tiden och om vi gör det,att lyssna på vad vår egen s.k.”hårddisk” försöker säga oss?

När tar vi oss tiden att lyssna på våra egna varnings signaler – som försöker berätta att det är på tiden att vi sätter oss och rensa vårtminne, att vi går igenom vad som bör lagras och vad som en gång för alla kan behövas raderas.

Tekniken är allt bra den, datorer och mobiler är smarta och få dess namn därefter, så mycket minnen och så liten yta. Helt fantastiskt, hur är det möjligt?

Frågan om inte svaret, är varför vi inte ge oss själva samma sorts uppmärksamhet och positiva talan, för om vi tänker efter så är datorer eller ja tekniken bakom dess yta, i dess liknade vad vi har innanför vår skärm. Hjärnan, ditt system och minne.

Information flödar ständigt, kretslopp, vi ser, vi uppmärksamma, analysera och drar slutsatser. Precis som det vi kallar för datorer gör. Vi vet, fullt medvetna men vi uppmärksamma det inte, likt en teknisk pryl behöver vila, uppdateras och förnyas, behöver vi människan även stilla vårt sinne, ta en paus och ta tillgiva oss tiden tillatt skapa.

Det handlar trots allt inte om att hela tiden veta, veta vem man är,för hur klok en dator änmå vara så kan jag inte finna en logik och kunskap, att den vet vad den är,så varför då vi?

Livet handlar trots allt inte om att veta vem man är och varför, utan snarare i vem man vill vara och hur man når dit. Livets resa är i form av en skapelse, där fokusen ligger på att förnya sig emellanåt, att vara kreativ och med öppet sinne låta sig smakas av det livet har att erbjuda.

Om människan är klok nog till att kunna skapa något så ”fantastiskt” som en dator, så borde människan i det hela vara klok nog till att själv kunna lyssna på sitt.

Om en dator har ett minne, som behöver lagra, uppdateras och i vissa fall omprogrammerasför att kunna bli bättre, smidigare och klokare , varför skulle vi människan då inte ha sammabehov av det?



Likes

Comments

Naturens skönhet, den gröna ljuset.

Det enkla, det vackra och främst fridfulla.

Tänk om, människan likt naturen kunde sig vara lika,

Ofta man vandrar på stig, i denna gröna skatt och få sig en tanke så lugn och betänksam. Man sig aldrig något negativ om skogens själ höra.

Människan borde sig av naturen ta lärdom, att dess enkla skönhet den bär med sig är något som man själv som den individ kan finna.

Den tysta förändring, ja för var skepnad likt natt som dag, vår som vinter,

Löv faller men kommer så småningom åter till sitt rätta.Täckt av inget men samtidigt allt, så mycket som sin existens där har men som tillbaka sig ger en tanke så lätt. Färger gror, luften faller och växter sig se utvecklas.

Förändring som ständig ger sig ifrån, sådan enkel och naturlig.

Mitt i allt, borde människan ställa sig för att gro sina sinnen.

För att förståelsen få, att man inte behöver vara så mycket mer än människa,

för skog är just bara det – skog.

Och du ser dess enkla skönhet du där har, människan sig inte falla långt ifrån.

För du har likt denna natur, har löv som med vindens tysta styrka kommer sig lämna men inte för inget, för dessa kommer till rättaplats åter komma.

Den behöver bara få stilla sitt sinne, och för enkelhetens skull bara få va för att på så sätt ljuset sitt finna.

Likes

Comments



 jag vill vara något samtidigt som jag inte vill vara någon, jag är någon men å andra sidan är jag faktiskt inget.

Jag är så trött på att alltid vara där ingen annan tänka sig vara, ibland är jag trött helt enkelt på att vara jag samtidigt som jag å andra sidan i vissa stunder är glad över att jag är jag och ingen annan. Jag befinner mig i ett läge där jag ena stunden vill sjunka, ja jag vill dras till universums botten för att sedan där trycka ner hela mig, hela min själ och kroppsliga yta, bokstavligt talat gräva ner mig på djupet för att kunna finna en sorts energi till att skapa och bygga upp mig på nytt. Jag kan tänka att jag är en sten, vad kan vara mer enklare än så? En sten, kan vara grå, men även svart, vit och allt däremellan en del kan vara mönstrade medan andra kan vara klara och glänsande, lite som människor faktiskt, stöpta i alla dess former. Vackert, enkelt, stilla och tyst, inget märkvärdigt och speciellt men något jag anser skulle vara något av de allra finaste att faktiskt födas på nytt till. Den finns trots allt bara där, redo för allt men samtidigt inget.   

När jag inte längre känner för att ligga nergrävd under jordens yta, när jag inte längre känner för att tänka sten så känner jag starkt för att vandra upp till skyn på min stege gjord av finaste garn, ja den syns inte men den finns. Den är täckt av finaste guld men är lika lätt som tunnaste fjäder. Där uppe vill jag sitta för att låta blicken min få skarp syn på omvärlden, samtidigt som den håller en viss distans. Den vill säga hej men vill själv inte låta sig upptäckas. Den är allt men samtidigt inget.

jag är någon men å andra sidan är jag faktiskt inget.

tänka sig att något så litet kan vara något så stort, eller hur något så stort kan vara så litet.







 

Likes

Comments

Du är det hela, ja det är du som är centrum. Det enkla i livet är individen och läran om livet är att finna sig tiden till att skapa och utveckla människan man är . Ur mina ögon ser jag det som att individen är skapad för att stå i centrum, ja som om att du är solen och allt annat runt omkring är planeterna  . För att finna harmoni, lycka och tillfredsställelse så gäller hitta balansen, ja att få planeterna runt dig att kretsa i rätt sorts bana.

Att lära sig lyssna på såväl kropp som sinne är egentligen svaret på allt. Att hitta balansen och att lära sig hålla kvar vid den är det som få oss hela. Det är först då vår kropp skiner och planeterna runt oss går i rätt riktning.

 

För mig handlar livet om att få utvecklas. Kunskap för mig är basen i allt, det grundläggande och svaret på min fråga om livets gåta. Inspiration, lära och skapande kan nås när som och överallt, och det bästa av allt det kostar dig  inte någonting alls utan det räcker med att såväl ta klivet ut på okänd mark till att ta en träff med människan , som likaväl kan vara din närmaste som en helt okänd.  Vi alla har en historia, ja ett budskap att föra vidare .  På ett eller annat sätt bär vi alla på en rikedom, ja i form av lära och erfarenheter är människan skapade i  sådan form som gör oss alla till vinnare. 

Jag väljer att sätta mig i fokus, ja likt solen är jag medveten om mina svarta fläckar likaväl som jag vet när på tiden jag lyser som allra starkast. Medveten om mina styrkor men är även tillräckligt stark för att kunna se mina brister och svagheter, viktigt anser jag för då kan jag finna tiden till att utveckla och skapa någonting utifrån det.

 Att se mig själv, ja människan i helhet som solen har verkligen sina fördelar och gör livet lite lättare att utifrån det styra och få in det rätt. Ser även på solen ur dess formgivning, mönster för mig är viktigt för även det ger ett svar på mycket av all dess frågor som ständigt dyker upp i livet mitt. Former vill sällan vara ensamma, nej former vill inte ofta stå själva utan kopplas gärna ihop med andra av sin släkt. Tänk på uppbyggnaden ( ritningen) av ett hus och dess former du där har, rektanglar ihop med trianglar, trianglar ihop med kuber, osv. Jag väljer att se solen som en cirkel  var´s uppgift är att skapa fler och mindre former av mönstret. Det är sedan upp till mig utifrån  mina behov, mod och styrka att skapa dessa, ja att fylla på livets cirkel.  

 

Likes

Comments

 

Raderat min facebook, ja 2 gånger nu men trots det har jag fått höra att det går att gå in på min profil? Vet inte varför, har inte varit inloggad på två-tre veckor nu så  men ja  få vara så.  Vill bara att alla ska veta att det gå inte att nå mig på facebook nu mera.

 

För mig har hela det här med facebook gått en aning för långt. Folk ( inklusive mig själv) blir lätt beroende man sitter där framför skärmen " säger till sig själv att man bara ska logga in snabbt för att kolla läget, blir att man sitter där ett tag. Eller att man efter 10 minuter senare faktiskt - loggar in återigen. 

 

Man läser om alla andras liv, hur perfekt de har det ,  hur vackra alla andra är och man jämför "likes" med varandra.  Självklart ska det inte vara så här, men precis som med allting annat går det till överdrift.  När jag till och med ser min egna far, en man på 60 bast, det första han gör på morgonen kolla facebook, återigen vid frukostbordet när  jag sitter med tidning - han sitter med mobilen i högsta hugg och självklart med  facebook uppe. Kalla mig gammal modig men jag är faktiskt tanten som gillar att sitta med en kopp te och läsa tidningen i lugn och ro.

 

Jag har tröttnat, folk är för upptagna med att hålla koll på vad alla andra gör med sina liv.  Jag säger det;  att sluta facebook har både sin fördelar/nackdelar men fördelar väger upp stort! Jag har valt att lägga fokusen på mitt liv och inte på alla andras. Jag har mina drömmar och mål, jag vill se till att göra något åt tiden jag har.

 

Jag  är en ( HSP,  Highly Sensitive Person) , så för mig blev  facebook ,   " too  much information" . Slutkörd i hjärnan helt klart.

Kanske är jag svag?  Fast tror å andra sidan att jag är rätt så stark,. Då jag är medveten om att det största här i livet inte handlar om att skaffa sig "likes", har mest vänner på ett löjligt  Internetforum eller att lägga upp bilder på en själv för att få bekräftelse.  Få man de inte så känner man sig helt plötsligt mindre värd och liten.

Sorgligt med sant.  Vill skaffa mig kunskap, självförtroende och lära mig av livet. Vet att det kommer inte ske genom låtsasvänner, "likes", ständigt uppdateringar och fokus på andra människors liv.

 

Jag har ett liv, och det livet är inte framför facebook.

 

Så vill ni har kontakt med mig, bryr ni er tillräckligt mycket så har ni mitt nummer bara att höra av er; jag uppskattar folk som vill hitta på saker, skapa minnen utanför skärmen så att säga. .

 

 

 

Likes

Comments