Jag vet inte riktigt vart idén från början kom ifrån, men jag kunde inte släppa den. Som många av er vet så fyllde min kära sambo 30 år för några veckor sedan. Och man fyller ju bara 30 år en gång i livet, och varför inte göra det till något alldeles speciellt? Sagt och gjort så började jag smida planer redan i oktober förra året. Och att hålla dom borta ifrån Stoffe var nog bland det jobbigaste jag någonsin gjort. Jag ville egentligen bara skrika det ut dagligen vad som var pågång. Framförallt när det började närma sig. Men iallafall - i oktober tog jag kontakt med Stoffes chef där jag bad om att få ta semester för Stoffe utan att han vet om det. Jag förklarade läget och svaret var självklart. De var inga problem. Jag skulle i stort sett bara påminna honom ett par veckor innan det var dags. Jag bad honom även att vara väldigt tyst om det. Ingen annan än han fick veta om det än så länge.

Födelsedagen låg på en torsdag, och eftersom vi båda jobbar måndag till fredag så tyckte jag det var ett perfekt tillfälle att åka iväg på en liten weekend mitt i veckan. Vi skulle nog ändå bara gått ut och ätit på födelsedagen så detta gjorde ingen större skillnad tänkte jag. Jag skulle bara bestämma destination... Till slut efter många om och men bestämde jag mig för London. En storstad som ingen av oss varit i, en mysig stad att besöka såhär på vårkanten helt enkelt. Trots att det kändes som en liten risk att något skulle hända längs vägen så som inställd semester, sjukdomar mm. så var det bara att köra all in. Det var en redig nagelbitare till rysare att hålla denna stora hemligheten för mig själv, så till slut fick jag avlasta lite på min kära mor. Men även senare på mina arbetskamrater som var nyfikna på vad som skulle ske.

Ja, sen var det egentligen bara att vänta in mars månad och förbereda så gott det gick längs vägen. När vi väl var en vecka innan avresa så började jag må lite illa av tanken om vad som skulle snart hända. Jag är inte super helig till att flyga, jag får ångest av bara tanken. Och att jag nu kunnat hålla denna flygresan tyst för Stoffe fick min flygångest att växa. Vissa dagar mer och andra dagar mindre. Men sen var vi ju liksom där. Den där dagen.

Jag hade i stort sett planerat allt i minsta detalj. Stoffe anade ingenting längs vägen. Inte ens dagen innan när jag började fråga honom om diverse ting inför hans födelsedag. Även när jag bad om att få byta hemnycklar med honom då han är den enda av oss som har nyckel till källarförrådet. Och där stod resväskan jag behövde få upp och gömma. Inga misstankar överhuvudtaget. Så jag tog med mig resväskan till jobbet veckan innan för att göra det så enkelt som möjligt på måndagen. Då behövde jag bara ha med mig kläderna. Och det hade jag diskret packat i en liten bag och gömde undan bra i klädkammaren. Och så kom vi till måndagen - the day! Min kollega Kim hade jag bett hämta upp mig hemma så jag slapp böka med bilen fram och tillbaka. Hemma lämnade jag det som syns på bilden ovan. Hemligt ända ut i fingerspetsarna. Hela arbetsdagen var jag så nervös, tänkte på sånt som kunde hända eller vad som inte kunde hända. När klockan blev runt 16 så hörde Stoffe av sig och frågade vad vi skulle äta till middag på kvällen. Jag sa att jag hade fixat allt, så det var bara att komma hem. Som sagt, vad som väntade hemma hade han ingen aning om. Jag skulle ta mig ner mot våran mötesplats Malmö innan honom för att fixa bland annat incheckningen på hotellet vi hade över natten, så strax efter jag hade skickat svaret till Stoffe så körde Kevin ner mig till Knutpunkten där bussen väntade. Så sitter jag på bussen kvart i fem, Stoffe säger att han äntligen är påväg hem. Då fick jag en klump i magen. Hans buss ner mot Malmö gick ju liksom 17:35. Och det kunde jag inte riktigt säga till honom rakt ut. Jag bad honom snällt att: SKYNDA DIG HEM TYP NU!!! Sen hörde jag inget mer.. Inget levnadstecken, ingen chock, inget "va fan". Ingenting. Då växte klumpen ännu mer i magen. Klockan bara sprang iväg och där stod jag i Malmö med ingen vetskap om han skulle komma hit eller inte. Eller det värsta - tänk om det har hänt något. Men jag tog mig i kragen efter att ha checkat in på hotellet och ställde mig vid busshållplatsen där han förhoppningsvis skulle dyka upp alldeles strax. Mycket riktigt hade min magkänsla fel. Ut från bussen kommer en mycket chockad, men väldigt glad Stoffe. Han skakade bara på huvudet och frågade om det var jag som hade pratat med hans chef om något sådant här. Och javisst var det jag.

Efter en stunds kramar så begav vi oss till Jensens inne i stan för att inta kvällens middag. Där och då ville jag egentligen bara få ur mig alla hemligheter som skrek inombords. Men Stoffe bad mig ta något lite då och då. Så jag började med att berätta att vi kommer inte hem på ett par dagar och det hade han redan förstått. Natten skulle vi spendera på Jörgen Kocks hotell vid centralen och morgondagen väntade andra äventyr. Tur i oturen hände när jag checkade in på hotellet. Jag fick inte upp rumsdörren. Antingen var den baklåst eller så var jag trög. Till sist gav jag upp och hämtade personal. Hon fick inte heller upp dörren. Så hon gick ner för att se om det fanns andra rum lediga på samma våning. Istället för ett rum på samma våning så hade hon uppgraderat oss till sviten en våning ner. Jisses tänkte jag.. Rena drömmen. Det var som en tvårums lägenhet och de var synd att vi bara skulle spendera en natt där.

Efter en god natts sömn i sviten så ringde klockan ganska tidigt på tisdagsmorgonen. Kvällen innan hade jag bjudit in Stoffes mamma, som jobbar i samma hus som hotellet ligger i, till frukost i restaurangen. Mest för att få Stoffe ännu mer fundersam. Man kan väl säga att han blev rätt chockad när hon dök upp vid vårat bord. Kanske inte vad han hade väntat sig. Frågan som ställdes var - När kommer pappa? Nja, han tyckte sovmorgon var rätt så skönt den morgonen, men hälsade så gott. Så ja, där satt vi en stund tills det var dags att gå mot tåget. Vi tackade för trevligt sällskap och begav oss mot centralstationen. När han insåg att det var ett tåg mot Kastrup vi skulle ta så insåg Stoffe att det var större överraskning än vad han trodde. Han kunde väl inte mena allvar att vi skulle spendera fyra dagar i Malmö?! Haha. Nej, då kunde vi lika gärna varit kvar i Helsingborg ;)
Väl på plats vid incheckningsdiskarna på flygplatsen så fick han till sist veta att vi lämnar Sverige om en liten stund. London calling baby!

Väl på plats i London så var det bara att sätta sig på Gatwick Express in mot stan för att vidare ta sig ut till Peckham där vi skulle bo. (Det jag inte visste var att Peckham var i topp 10 listan av Londons farligaste områden. Well, det kanske var därför de var så billigt att bo där ;) ) Typiskt nog hade tågen ut till Peckham blivit inställda pågrundav strömfel så vi fick ta oss ut med tunnelbana och en röd dubbeldäckarebuss. Inte mig emot! Vi dumpade väskan på rummet, och begav oss ut för att hitta lunch och utforska London. En stor stad kräver bra skor. Jag ångrar valet av skorna jag hade med mig, men ja, sånt får man leva med. Iallafall så hamnade vi vid London Bridge. Strosade längs kanalen och njöt av solen, utsikten och varandra. Vi gick över London Millennium Bridge och möts av en helt fantastisk katedral, nämligen St Pauls Chatedral. Vi hann precis dit innan gudstjänsten skulle börja, så vi slog oss ner på ett par stolar och bara faccinerades tittandes på alla dess målningar och konstverk på väggarna. Mycket fint! Ingen av oss är några gudstjänst fans men när vi ändå var där kunde vi ju lika gärna gå på en :) Efter gudstjänsten strosade vi vidare och över ytterligare en bro där vi möttes av London Eye och en fantastisk utsikt över Big Ben. Magarna började skrika så vi letades oss fram till en restaurang som serverade mer än bara fish and chips. Kvällen var ung och efter middagen tog vi tunnelbanan tillbaka till hotellet och hoppas att nästa dag skulle bjuda på lika fint väder.

Onsdagsmorgonen började med frukost nere i hotellets restaurang. Jag kan väl inte riktigt säga att det var någon höjdare. Vitt bröd, marmelad, ägg som hade kokat alldeles för så gulan hade blivit svart och lite youghurt. Ja, inget att hänga i granen med andra ord. Det fick bli en tidig lunch inne i stan istället. Så efter frukosten så var planen att ta oss till Buckingham Palace och Big Ben. Vädret var inte riktigt på topp under förmiddagen så vi införskaffade oss ett paraply. Tur det! Väl utanför palatset så bröt regnet ut något himmelskt men var över på fem minuter. Envisa som vi är traskade vi på trots regn. De skulle ju inte stoppa oss. Vi hamnade till sist på Piccadilly Circus och där hittade vi Shake Shack. Ett hamburgarehak som min kollega Annika hade tipsat om. Så vi tog lunchen där och blir ikke besvikna! Tur hade vi, för så fort vi satte foten inne så öste regnet igen. Men hade försvunnit när vi ätit klart. Så vi traskade vidare runt Piccadilly Circus, Oxford Street och längs kortsidan på Hyde Park. Jag hade nämligen hittat Hard Rock Café där på kartan som vi var tvungna att finna. (Vi har en tradition att för varje nytt land/stad vi besöker så måste vi besöka Hard Rock Café) Stoffe blev glad över att vi hittade och önskade sig sin födelsedagsmiddag där. Perfekt, det var min tanke med! Sen fortsatte vi tillbaka mot Piccadilly Circus som senare ledde till Covent Garden, Trafalgar Square och middagsstället Bubba Gump Shrimp. Vid Trafalgar Square möttes vi av massvis med poliser och helikoptrar. Fotbollsmatch hade vi hört i bakgrunden av några turister och tänkte inte så mycket mer på det förrän våra telefoner började plinga till. Nära och kära började höra av sig hemifrån och frågade hur vi mådde, om vi var okej. Vi förstod fortfarande ingenting och skrev tillbaka att allt var under kontroll och vi hade det bra. När vi väl satte oss på restaurangen så fick vi tag på Wifi. Där slog chocken oss. Terrorattack vid parlamentet och Big Ben. Bara några hundra meter från Trafalgar där vi befunnit oss innan. Där föll pusselbitarna på plats varför vi blev kontaktade med frågor om hur vi mådde. En eftertanke som kändes helt snurrig. Vi var ju vid Big Ben nyss, stod några meter därifrån när det hände men förstod ingenting alls. Efter middagen kändes London kallt. Avdämpat. Instängt. Attacken hade satt stora spår. Hela Westminister var avstängt så inga tåg stannade där på resten av kvällen och på hela torsdagen. Fruktansvärt. Där och då ville jag bara tillbaka till hotellet. Ibland har man bara tur och andra inte. Vi la oss rätt tidigt av både trötthet och utmattning. Det var många känslor på samma gång.

Ytterligare en god natts sömn var över och vi var redan på dag 3 och härmed Stoffes födelsedag. Gårdagens händelse stoppade inte oss för att ta oss in till stan så vi skippade frukosten på hotellet och tog oss till London Bridge. I närheten hade jag hittat ett pannkaksställe, som var ett perfekt frukost för födelsedagsbarnet. Han var överlycklig! Allt var bättre än vita mackor! Haha.
Vi hade inga större planer denna dagen heller mer än att Hard Rock Café skulle få oss som middagsgäster. Dock hade jag bokat biljetter till London Eye hemifrån så efter frukosten begav vi oss dit och fick första åkturen klockan 13 när dom öppnade. Efter en magisk utsikt över hela London begav vi oss tillbaka till Piccadilly Circus. Eftersom Stoffe valde dagens aktiviteter så ville han gärna ta en Afternoon Tea till lunch. Så det var bara att följa. Väl där slog vi oss ner och åt tills vi nästan spydde. Mycket gott med andra ord :) Vi fortsatte våran färd mot Kensington där Harrods log. Man kan väl säga att det är som NK här i Sverige. Fast mer labyrintaktigt och äckligt dyrt. Turister som vi var kom vi därifrån med en Harrods teburk med english breakfast te i. Alldeles lagom i pris kan vi säga. Efter rundturen på Harrods så tog vi oss en härlig promenad till Hyde Park som log precis bakom. Solen hade äntligen kommit fram. Fantastisk härlig park att bara strosa runt i. Påskliljorna hade blommat för fullt och nästintill alla körsbärsträden hade slagit ut. När solen nästintill hade försvunnit, kylan började krypa in på oss så bestämde vi att det var nog dags för middag. Hard Rock Café som sagt, vilket log bara ett par hundra meter ifrån oss. Vi fick vänta en stund för att få ett bord men det gjorde oss inte så mycket, vi hade hela kvällen på oss. Matkoma delux efter en middag där, lite shopping i deras butik tog vi sedan tunnelbanan tillbaks till hotellet. Stoffe var nöjd över födelsedagen och somnade som ett litet barn väl tillbaka på hotellet.

Fredag och hemgång. Fyra dagar i London gick väldigt fort. Vi packade ihop, åt frukost och åkte in mot stan rätt så tidigt. Strosade runt och hamnade vid Big Ben. Kände sorgen över vad som hade hänt ett par dagar innan. Galet.. Vi tog oss mot Victoria Station, satte oss på Gatwick Express mot flygplatsen och tog en lunch på plats efter incheckningen. Skönt att flygresan inte var längre än två timmar, men tyvärr kändes den som en evighet. En viss turbulent gav mig nära döden upplevelse och min flygångest steg till hundra på två sekunder. Under 30 minuter var de konstant turbulent och tankarna över - nu störtar vi - var på mig hela tiden. Men innerst inne vet jag att flygplan är trygga så det var egentligen inget farligt men där och då var de hemskt. Och så kan det vara.
Väl på Kastrup fick vi väskan rätt snabbt, hann precis med tåget till Malmö där Jonas väntade. Tågen gick inte riktigt som vi ville hem så han var snäll och hämtade oss.

Så ja, det var det 30-års firandet. Jag är nöjd, Stoffe är nöjd och London var bra. Bättre kunde det inte bli!
Tack älskling för att jag fick kidnappa, överraska och skämma bort dig på din 30 års dag. <3

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Trots den fallande snön igår kväll, blev det riktigt härligt väder en sådan här fantastisk fredag.
Välkommen helgen, du är efterlängtad 😊🌞❄️

Likes

Comments

Det där med att fixa naglarna en gång i månaden får man nog säga är någon slags av vardagslyx. Men även en drog. Något jag i nuläget inte kan vara utan, när det till en början var en ovana då de var långa och lite klumpiga. Idag är det mer som en grej som gör mig till kvinna. Jag mår liksom bättre i själen när naglarna är iordning gjorda. Konstigt, men sant.
Jag älskar att kombinera olika färger, motiv och spegla det till mig.

Som ni ser på första bilden så var det dags att fixa iordning dom. Utväxten är tyvärr en nackdel, men något man vänjer sig av. Tyckte om den blåa skalan, men kände att det var dags för lite vårigt. Det nalkas ju trots allt snart mars 😊🌸

Likes

Comments

Slagit mig ner i soffan som en hjälte och läser Jojo Moyes nya bok. Praktiskt taget blir jag helt trollbunden av alla hennes böcker och denna är är precis lika bra som de andra hon har skrivit. Har du missat någon av dom så tycker jag absolut du ska slå dig igenom dom. Synd att missa något så bra 😊
Kvällen är räddad om inte annat. Det var längesen jag hade ro i kroppen för att läsa en bok. Känns rätt så magiskt att känslan är tillbaka. Skönt och njutbart 🌸

Likes

Comments

Ännu en alla hjärtans dag har passerat. Personligen tycker jag inte att dagen ska vara så mycket mer wow än att man kanske kan visa lite extra kärlek till sin partner. Det gör jag dagligen ändå men igår kände jag nog att det var min tur att visa det där man egentligen ska visa varje dag, lite extra kärlek. Det behöver inte vara dyrbara presenter alla gånger, en pussbiljett eller likt detta funkar alldeles utmärkt.

Strax innan jag körde till jobb fixade jag fram Stoffes favoriter och placerade i hallen. Tanken var att han skulle få en chock när han kom hem, och vad jag förstod så lyckades jag rätt så bra. Vem blir inte glad av att stiga igenom dörren och mötas av det här liksom? Det är han värd om inte annat ❤

Annars var tanken att vi skulle äta en god middag hemma och njuta av kvällen, men vi fick gladeligen bege oss ut till Mörarp där scouterna väntade med både möte för styrelsen och scoutbarnen. Men det gjorde inget. Vi tar igen det på lördag med en biodejt tillsammans med Vin Diesel. Helt okej enligt mig 😊

Och sist men inte minst så fick han mig på fall när även han hade fixat något litet för kärlekens dag. Det är inte ofta han kommer hem med blommor men gårdagen lyckades han utan mitt tjat. Haha. Riktig sötnos 😍 Jag brukar ofta få köpa dom själv annars, men igår lyckades han med bravur.

Blommor kan man aldrig varken få eller ha för lite av. Så är det!

Ha en fortsatt fin kväll!

Likes

Comments

Ytterligare en helg med absolut inga planer är snart förbi. Stoffe stackarn gick på jouren på jobb i torsdags och han har inte haft en lätt match sen dess. Jag har aldrig upplevt hans jourperioder som jobbiga innan men denna gången kan jag säga är annorlunda. Det ringde på natten till fredag och natten till lördag. Båda gångerna var han inne cirka 3 timmar vardera och peppa peppa så har denna söndagen var helt tyst. En rejäl sovmorgon har han allt förtjänat idag men vem vet, inatt kanske det är dags igen.. :( Det stör både hans och min sömnrytm men jag är glad att det bara håller på ett par dagar till och att den inte är så ofta.

Helgen har som sagt varit lugn. En sådan helg precis i våran smak. Gårdagen blev ett besök på IKEA där vi fick inköpa ett nytt mindre skrivbord till Stoffe då han äntligen fick köpt sin nya dator. Nu är den placerad i vardagsrummet och i sovrummet ska vi inom tid fixa iordning något smidigare skrivbord till mig med. Det vi har nu är för tok för stort för bara en person. Vi får se hur det blir :) Jag fick även köpt mig ett par nya skidbyxor då Branäs börjar närma sig. Mina gamla skidbyxor har spruckit så kände de var dags för ett par nya.

Idag har jag haft lite mer energi än vad jag haft tidigare i veckan. Vi har fått tvättat lite och sen fick jag ett ryck till lite städning. Allt började med att jag egentligen skulle hämta ett lim för att fixa ett av mina halsband men det slutade med att jag hamnade i köket och bakade knäckebröd och kladdkakemuffins på dadlar. Men jag fick hämtat limmat däremellan också kan jag tillägga. Även dammsugit i kök och hall för att lägga ut de nytvättade mattorna. Bytt köksgardiner och gjort lite vårfint Ja, man kan säga att det blev rejält ryck. Skönt och vi får se om det håller under veckan med.

Nu tänkte jag avrunda för att se om det finns någon rolig film att kolla på ikväll.
Ha en fortsatt trevlig söndag!

Likes

Comments

Jag har pendlat mellan olika bloggportaler i många år, men aldrig hittat någon som riktigt passat. Jag känner ändå att jag vill inte låta bloggen bara ligga, så varför inte testa Nouw som jag hört så bra om? Man kan ju bara gå tillbaka till det gamla, men någon gång måste man testa något nytt.
Att hitta dit man skriver inlägg var en utmaning nog på sin egna sida. Det blir bättre. Jag vågar hoppas på det iallafall ;)


Likes

Comments


När fjärde ljuset brinner

vi hämtar julegran

och alla barnen räknar

dan före dan före dopparedan 

Likes

Comments

 

När tredje ljuset brinner

vi juleklappar syr

och vi bakar kakor

och har fasligt glatt bestyr

Likes

Comments

 

Med knappt 20 dagar kvar till jul så börjar "julstressen" faktiskt lägga sig. Iallafall hos mig. Julklapparna är klara och det är nog första året på väldigt länge jag ska slippa stressköpa med expressfrakt eller ta mig ut till Väla där rena rama kaoset blir värre och värre för varje dag vi närmar oss jul. Nu återstår bara inslagningen av alla klappar, men det tar vi en annan dag. Ibland känns det lite onödigt att göra dom fina när de så tätt inpå ska slitas upp igen. Men det är väl meningen att själva inslagningen ska vara själva julklappen. Inte innehållet. Haha. Tror knappast det va. Dock så Ä L S K A R jag julklappar. Jag vet inte riktigt varför, men min kära mor har gjort det lite till en grej de senaste. Sen jag flyttade hemifrån kan jag få små grejer så som tandborste, tandkräm, potatissticka mm. i olika paket, mest för att det ska vara mååååånga paket. Det är nog mer min grej. Att det ska vara många. Och bara till mig. Är jag åpen då?!   


 

Jag ska inte ljuga att vi senast idag var på Väla och i mitt huvud var det = kaos. Men det var inte för några julklappsinköp som tur var. (Stoffe ska dock dit och få klart sina julklappar till mig, men det får han göra så gärna själv   ). På fredag nalkas det nämligen julfest á lá Klimat Transport, och min kära pojkvän behövde sig en ny skjorta. Så nu säger vi check på det. I veckan ska både han och jag till frissan, och han fick även bokat en tid hos barberraren. Galet vad mycket man ska göra för en kväll, men är det fest så är det fest. Eller? Eftersom de senast två åren har bestått utav pluggande så har jag faktiskt aldrig varit på någon julfest. Iallafall inte med någon av de arbetsplatser jag haft de senaste åren. Så detta blir den första, men absolut inte den sista. Extra roligt att Stoffe ska med faktiskt. Han vet hur det är på jobb för mig. Galet, rogivande och ännu mera galet. Jag tycker om mina kära kollegor väldigt mycket, men att vara enda göteborgaren på det stället kan ibland vara frustrerande. Att skånska är ett språk för sig har verkligen visat sina bristningar. Eller så är jag bara trög. Jag tror det är en blandning om jag ska vara ärlig. Och sen att det är så rogivande att skrämma folk, ja, det är också en form av tröghet. Vi kan också kalla det elakhet, men det är ofta på mina villkor och jag tror även att jag OFTA förtjänar det. Jag vet inte riktigt. Haha. Jag står fortfarande rak och lär inte sjunka än när det kommer till det iallafall.   Så ja, det kommer bli mycket trevlig kväll med jobb och jag hoppas Sundspärlan är redo för oss!


Helgen har ännu en gång tagit stormkliv. Söndagkväll, andra advent och Lisa är redigt trött. Gårdagen bjöds på ett tidigt träningspass på gymmet för mig medans Stoffe låg hemma och sov, ett besök i stan där Stoffe skulle fika med en kompis och jag gjorde klart julklapparna som sedan avslutades på Fredriksdal där det var den årliga julmarknaden. Mitt allra första besök på Fredriksdal var mycket uppskattat. Dock var det riktigt mycket folk överallt som trängdes och skulla fram först, men bortsett från det är jag mycket nöjd. Hela parken var upplyst av marchaller när mörkret började lägga sig, julsånger hördes lite här och där, och stämningen var magisk. De fanns en hel del att köpa i de olika marknadsstånden men att köer existerade visste nog inte många. Hem kom vi med en härligt god whiskey ost och den fick jag armbåga mig fram för att köpa till sist. Annars tyckte vi allt det var mysigt att bara strosa runt och njuta lite extra av livet. 

       


Mer än såhär blir det nog inte för kvällen. Jag tänkte börja förbereda årets julkort lite smått innan kvällens Beck film börjar. Dom är ju så bra   

Ha en fortsatt trevlig adventssöndag så hörs vi!

  



Likes

Comments