Header

Som ni vet sen mitt senaste blogg inlägg, som lades upp för 1 månad sen cirka. Nu är det såhär att jag vart hemma i 1 månad och lite mer. Så jag tänkte uppdatera med ett sista inlägg på denna bloggen innan jag tar bort bloggen helt.

När jag kom hem ifrån USA så var jag riktigt glad, pga vädret var för första gången på min sida. Att få komma hem till ett soligt Sverige, det är äkta hemma-sverige-känslor. Jag vart upphämtad av mormor och min mamma på flygplatsen, så min mor min hade överraskat med att ha mormor med sig. Vart inte så chockad över det, då jag hade en känsla av att hon skulle vara där, och rätt hade jag! Så vi åt på Vapiano och firade att jag kom tillbaka hem, sen vart jag hem skjutsad till min pappa för att börja plocka upp hela min resväska och mina 2 fulla väskor jag hade ombord på flyget.
Frågan löd, vart börjar jag? Jag måste tvätta allting under 1 natt, för att sedan plocka ner kläder i resväskan igen för att dagen efter åka till Karlstad på bröllop. Så jag va uppe till klockan 2 på natten, jetlaggad, tvättade och taggad på livet.

Dagen efter åkte jag till Karlstad för att ha några trevliga dagar borta från familjen för att fira min väns bröllopsdag och träffa mina närmaste vänner. Sen efter dem dagarna vart det hem och plocka upp och tvätta igen för att sedan se till och städa mitt rum som var ''a mess'!

Alla andra dagar har jag hunnit med 1 jobb på Inte Bara Fest jobbet, träffat vänner i mängder, fikat, tränat, haft mysiga sommarkvällar, badat, sovit, tagit sovmorgon i mängder, köpt glass, ätit ute, gått promenader, hängt i stan och sååå mycket mer!
Pengarna som jag hade kvar efter USA dem har såklart använts för att leva LIFE, nu börjar det gå mot sitt slut. Så vad passar inte bättre då och söka jobb!?

Det var tiden hemma i Sverige efter USA, men nu tänkte jag ta och berätta lite om min tid där i USA.

---

När jag väl åkte till Arlanda den 3 januari, med pappa som chaufför så visste jag ingenting om vad som väntade mig. Jag var riktigt riktigt taggad då på att bara sätta mig på planet och börja mitt livs resa. När jag kramade pappa hejdå på flygplatsen så var det lite känslosamt, jag kände att jag ville gråta men ändå ville jag vara stark för ''jag kommer ju ändå tillbaka'', ''det är ju inget hejdå, endast ett ses snart igen''. Pappa va lite känslosam i ögonen, det såg jag allt. Han ville inte gråta han heller, men han va grymt ledsen. Det va jobbigt och se...

Väl i NYC på the training school , så var jag sjukt jävla nervös för att prata engelska. Var inte riktigt redo för att ta kontakt med andra länder för att prata engelska. Det fick ta sin lilla tid, men pratade lite med en Dansk tjej iallafall något.

Sen när Amanda, Sabina och jag åkte tillsammmans till San Franciscos airport, och var påväg till exit för att bli upphämtade av familjerna. FYFAN VAD ÄCKLIGT NERVÖS JAG VAR!!! Sen började livet med att prata engelska varje dag.

Jag har absolut har stunder där jag älskade livet i USA, då båda mina scheman i dem 2 olika familjerna var otroligt chill. Så kunde träna, träffa vänner, göra små utflykter på dagarna och sola och så mycket mer. Att få träffa vänner ifrån alla möjliga länder var en otroligt cool upplevelse, få höra om olika kulturer och vardagslivet m.m. Men speciellt att få binda så starka band till några få och veta att jag alltid har mina vänner på Facebook/instagram så håller jag mig uppdaterad om deras resa i USA samt när dem väl kommer hem. Att få chansen att kunna besöka dem i deras hemland och få behålla Engelskan är verkligen en stor ära! Att kunna prata engelska med kompisarna utan att skämmas för att jag inte hittar orden eller något sånt, det har gjort mig så himla mer bekväm med språket.
Har nästan dagligen kontakt med Julie en tjejkompis ifrån Tyskland, pratat med henne några få gånger också. Sedan har jag pratat med Chintan också, han är bosatt i USA men är ifrån Indien.
Så jag längtar otroligt mycket tills jag har skrapat ihop lite pengar, så jag kan åka och träffa mina vänner snart igen.

Om man ska prata om dem dåliga tiderna jag haft, så är det massa. Allmänt om ni ska förstå helheten, så har jag vart i 2 olika familjer. Första familjen 1 månad och lite till, sedan den andra familjen i cirka 4månader. Så när man väl går in i ''rematch' så har man 2 veckor på sig och hitta en ny familj. Eftersom jag vart i 2 olika rematch så har jag sammanlagt vart i 4 veckors remtack totalt!! Det är alltså 1 MÅNAD! Då är det 4 månader jag alltså egentligen har arbetat hos dessa familjer, 4 månaders av heltids jobb i två olika familjer. Det har absolut stärkt mig som individ, då gamla jag var en blyg tjej som inte vågade riktigt stå upp för mig själv. Som sedan fick börja stå på egna ben, genom att gå igenom dessa 2 faser som vart riktigt ansträngande.
Att få vara med om kulturskillnader, andra livsstilar av beteende, vardagsliv, personligheter och massa mer och sedan verkligen få vidgade vyer och perspektiv på livet. Jag vet exempelvis hur jag INTE vill vara och vad jag värdesätter här i livet.

Jag är absolut riktigt stolt över mig själv som gjorde denna resa, även om den inte slutade som jag tänkte. Men dessa 5 månader i USA har verkligen gjort sitt och jag är grymt nöjd över att jag FLYTTADE till ett annat land, ett språk jag var obekväm i och va ensam.
Bästa resan jag gjort, även allt negativt som hände så värdesätter jag att jag tog vara på den tiden jag hade där!

Nu ska jag se till och starta ett nytt kapitel här hemma i Sverige, kan väl säga att det har börjat bra... <3 Inga mer detaljer behöver läggas ut.

---

Jag hoppas inlägget inte vart för långt och intressant, men jag låter detta inlägg va uppe i någon vecka eller något. Sen tar jag bort bloggen, då jag inte jobbar som au pair längre och jag inte känner för att blogga riktigt heller.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Som många av er vet, via sociala medier / privata meddelanden så var jag i rematch igen. För min andra gång, för er som inte följt min blogg från början. Så jag tänkte berätta lite om det ...

Varför rematch en andra gång?

Gick in i rematch igen pga personlighets svårigheter, detaljer kommer ej skrivas ut, av ren respekt. Efter nästan 4 månader i den dåvarande familjen, så bestämde jag mig att gå in rematch för att jag kände men obekväm med personligheten föräldrarna hade. Den bilden som jag hade av att jobba som au pair, den stämde inte överens med verkligheten. Med det ville jag ge det en chans till för en second rematch, tyvärr är det inte jag som bestämmer vad beslutet blir. Men jag hade turen att få en andra chans!

Resan under mina 2 veckors rematch process:

Måndagen hade jag och familjen ''EXIT meeting'' som det kallas, alla träffas en sista gång för att skriva under ett papper att man är överens om att avsluta kapitlet hos familjen man bor och jobbar hos.
Gick in i rematch processen på tisdagen (23 Maj), den första veckan fick jag några matchningar. Men dem flesta var inte det jag sökte, men höll kontakt med några på mejl och pratade med 2 familjer på Skype/telefon.
Mötte upp en familj i Burlingame eftersom det ligger nära Palo Alto. Familjen verkade vara ett kap, schemat var chill, barnen är äldre så dem sköter sig själva, hade helgerna off osv. Efter intervjun hemma hos familjen, så verkade mamman jätte intresserad och kom fram till mig och rörde mig och sa 'det här ska vi nog få och funka'. Kände mig så glad när hon sa de. Dagen efter pratade hon med min LCC, och då berättade min LCC för mig att hon verkade lite osäker, alltså mamman. Slutade med att efter jag hade smsat mamman om att jag var intresserad, så hörde hon av sig 2 dagar senare om att det inte funkar för henne och familjen och i samband med min Sverige resa. Det var min första vecka i rematch!

Vecka 2, så fick jag inga matchningar på 2 hela dagar... inte för att det gjorde mig något, då jag redan hade beslutat mig för att åka hem på min redan bokade resa till Sverige. Så dem andra dagarna tog jag det bara chill med rematch processen. Pratade en dag spontant med en mamma i North Carolina (min LCC räckte sin telefon till mig), så bestämde vi att vi skulle prata via Skype dagen efter. Pratade med mamman 2 gånger den dagen, och hälsade också på barnen. Men bestämde mig sedan på lördag morgon att jag ville ärligt åka hem, då min program director som jag haft mejlkontakt med under veckan tyckte att jag skulle stanna kvar i rematch fram till måndagen. Så har fortfarande matchningar osv på min profil. Men ingen ide och mejla osv.

Hur vart det i slutändan?

Slutade med att jag åkte hem till Sverige på min bokade biljett, så himla skönt att jag slapp betala skjutsen till flygplatsen.

Så nu är man officiellt hemma! Kom hem för 1,5 vecka sen.

Likes

Comments

För nästan en vecka sedan så firade jag och några till Maya som fyllde år, hon är från Frankrike. Det var så mysigt och få bli inbjuden på födelsedags kalas. Vi blev bjudna på 3 rätters middag som Maya hade lagat, och jag fick dricka en massa Sangria. Då Maya inte fick dricka för sina hostparents, och dem andra körde bil! Så jag fick dricka upp allas glas! Här kommer några bilder iallafall.

Likes

Comments

Inte uppdaterat på ett tag, det har varit lite upp och nedgångar sen senaste blogginlägget. Berättar mer om det i ett annat inlägg, men först ut om en oväntad hike.

Jag och Chintan en kompis till mig bestämde oss för en spontan roadtrip till Almere Falls, Seashore and the point Reyes lighthouse (i lördags)... men när vi satte oss i bilen och knappade in adressen till Almere falls, så insåg vi att det kanske blir svårt och hinna allting. Stod att det skulle ta 3 timmar att bila från Palo Alto upp till andra sidan golden gate bron, och sen såg man på kartan att det verkade vara en bra bit och gå från parkeringen till stranden. Så vi velade fram och tillbaka ett tag om vi skulle ta och göra fallet eller inte. Men beslutade att göra det, nu i efterhand ångrar jag mig lite! Jag kan säga att promenaden var 1,5 timma till fallet och 1,5 timma tillbaka till bilen! Inte det roligaste om jag säger så...

Som ni kanske ser, så hade jag definitivt fel skor på mig. Det fick man allt lida för, blåser överallt på fötterna. Stackars fötter!

Men det var en otroligt mysig roadtrip för dagen, när Chintan sen körde hem mig så fick jag gå in fort in på mitt rum för att sedan duscha för att sedan bli upphämtad av Tina för att sedan gå på bio. Vi såg everything, everything. Så himla fin film!! Var hemma vid 12 för att sedan sova!

Likes

Comments

Efter Au Pair kryssningen så sov jag hos Amanda, och följde med henne till hennes Au pair grupps möte! Alltså det är min förra Au pair grupp, så det var riktigt skoj och få träffa några få av dem igen. Tänka sig att det var typ 3månader sen sist!!

Vi paddlade ''paddle boarding'' va riktigt skoj, och det var perfekt väder för att vara ute i vattnet. Älskar livet ute på havet!

Efter paddlingen så drog jag och några till ett mat ställe och åt en sen lunch, riktigt gott med en ordentlig och god sallad! När maten var uppäten vart jag hemskjutsad till Amanda för att hämta min väska för att sedan hänga med några till San Francisco, perfekt och hänga med dem och få skjuts en bit. Så vi drog och åt glass och hängde runt lite, innan jag vät avsläppt på vägen , slapp beställa Uber osv!

Likes

Comments

Som i mitt förra inlägg, så vet ni att jag och några andra hängde i Dolores Park innan Au Pair kryssningen ägde rum. När klockan var 6.00PM så började vi och dra oss med Uber till Pier 43 1/2 i San Francisco. Det var sjukt många Au Pairer som var där och väntade på att få gå på båten. När vi väl fick gå på så va musiken på, och folk gjorde sig bekväma inne i båten innan festen drog igång. Och jisses vad roligt jag hade, onykter som nykter så kan jag lätt göra om denna kväll!

Här kommer bilder från kameran

Likes

Comments

Efter fredagens fest, så gick jag upp efter klockan 10 på morgonen för att göra mig i ordning för att dra vidare. Jag sov kvar på festen, skönt att det fanns plats. Gick till Atherton Caltrain stationen för att sedan ta mig vidare in till San Francisco och möta upp Amanda och Catharina för att hänga i Dolores Parken innan själva Au pair kryssningen var.

Lägger upp lite bilder istället för att skriva, då vi satt där i parken och hängde.

Likes

Comments

För några dagar sedan vart det min födelsedag, den 4 maj 1995 föddes jag, och i år fyllde jag 22 år.

Torsdag 4 maj:

De känns så himla konstigt och komma upp i 22 år, nästa år 23 liksom! Tiden går fortare och fortare, men jag ska inte klaga på åldersnoja för det har jag inte. Det är så himla skönt att bli äldre tycker jag, att få börja ta hand om sig själv på riktigt och börja starta sitt egna liv. Det ser jag fram i mot.

Men till något som händer varje år, födelsedagarna måste ju firas varje år. I år är jag i USA och firade min födelsedag. I torsdags jobbade jag som vanligt, men jobbade fram till klockan 8.

På e.fm kvällen så vart jag firad av min värdfamilj, så vi åt middag tillsammans hemma med min värdmammas 2 kompisar också. Sjöng för mig gjorde dem också, det bjöds på apple pie som var galet god.

Fredag 5 maj:

Jobbade som vanligt typ, förutom att jag slapp skjutsa E till skolan och slapp hämta henne och skjutsa till hennes Franska lektion. Så på sätt och vis så jobbade jag inte så mycket alls, men hjälpte endast till med att bada E när hon kom hem. När jag väl slutade så hoppade jag in i duschen innan Molly kom hem till mig för att fixa oss i ordning inför min födelsedags fest.

Jag fick nämligen ha min födelsedags fest hos några kompisar som bor i ett sjukt stort hus med pool och jacuzzi. Det var riktigt häftigt och få ha ett riktigt amerikanskt party som man sätt på filmer typ. Det var galet många som kom, både mina kompisar och deras kompisar och andras kompisar. Hehe, vi som vart ''host'' vi vart lite rädda för att polisen skulle dyka upp när vi såg inbjudningslistan...

Bilderna får tala för sig själv helt enkelt!

Likes

Comments

Har officiellt vart i staterna i 4 månader idag, alltså 120 dagar i USA! Det känns så himla konstigt, det är maj månad och i morgon fyller jag år. Kommer fira min födelsedag här i USA, får se hur det kommer bli helt enkelt. Jag är fullbokad hela helgen som tur är, måste ta vara på mina helger/dagar här borta.

Så vad tycker jag hittills? So far so good, såklart man har haft stunder där man känner att man bara vill åka hem eller bara ge upp. Men jag har en kämpar glöd som gör att jag stannar och tar mig igenom alla problem bra här borta. Man växer ju som person genom att gå igenom allting själv, å andra sidan har jag mina vänner som jag alltid kan prata med, och dem förstår vad man pratar om.

Något jag ser fram i mot? Svar ja, helgen som kommer fredag till söndag kommer vara fullbokad. Födelsedagsfest, fest kryssning med Cultural Care och sedan paddel board med Amanda och mina före detta au pair kompisar från min förra Au Pair grupp!

Vad händer nästa månad? Då åker jag till Sverige på semester för min tjejkompis bröllop, som jag är så sjukt taggad för. Kommer bo på hotell och träffa alla mina bästa vänner igen efter 5månader i USA, KÄRLEK på hög nivå.

Är det något jag ska bättra/göra något annorlunda till nästa månad? Nästa månad ska det allt se till och bli mer träning, då jag kommer ha köpt ett par nya löparskor. Absolut mindre shopping, men ska se till och boka in mer saker på helgerna då jag inte jobbar.

Annars så är jag allt nöjd just nu,hur mitt liv ser ut just nu. Men jag kan nästan inte släppa tanken på att jag vill börja mitt riktiga liv.

Likes

Comments

Denna vecka har bestått av jobb, fest, häng & kompisar. Veckan har gått så galet fort, från att jobba mån-fre, så kom helgen med stormsteg.

Jobbade på lördag morgon, innan Evelina, Molly och Julie kom över till mig. Vi tog en Uber hem till Veronica för att sedan tillsammans åka till Safeway och inhandla lite picknick och dricka för the beach party. Efter vi handlat färdigt, stannade vi förbi In & out för take away food. Sen var vi i bilen påväg till Santa Cruz - Panther Beach.
När vi kom fram så spelade folk volleyboll, andra satt och drack & hängde runt. Efter någon timma eller några få enstaka timmar, så kom det 2 ordningsvakter eller vad dem nu va. Dem sa till alla som hade alkohol att dumpa och gå (alkohol var tydligen inte tillåtet, jag såg iallafall inga skyltar om det). Så vi bestämde oss för att dra vidare till en annan beach och vara där. Så det slutade med att folket drog vidare till Half moon bay stranden, där ställde vi upp allting och fixade the bonfire. Musiken var på, sällskapet var härligt och det var bra väder.
Efter klockan var 7PM så kom tydligen polisen och skulle bötfälla alla som hade parkerat på parkeringsplatsen. Då man inte fick stå där efter kl 7PM, så folk sprang till bilarna för att inte få böter. Poliserna kom tillbaka men denna gång till oss på stranden, för att säga åt oss och släcka elden som folk hade fixat. Skönt att det var de enda dem sa till om, efter ett tag tände vi på elden igen iallafall.
Sen började det och bli för kallt på stranden om man inte var nära elden, så folk drog hem eller på efterfest. Jag, Evelina, Veronica, Molly och Julie vi drog på efterfest som inte var den roligaste man varit på. Men när folk väl började och gå, så bestämde vi oss alla för att också dra hem! Jag var alltså hemma kl halv 4 på natten typ.

På söndagen, mötte jag upp Molly för brunch. Hon hämtade upp mig med bilen för att sedan dra oss till brunch stället som ligger i Palo Alto. Efter vi var mätta och belåtna efter stor frukosten, så drog vi vidare till Millbrae för att lämna bilen och ta Bart till San Francisco. När vi väl kom fram, gick vi till Dolores Park för att hänga där!
Väl där mötte vi upp Amanda och hennes 2 kompisar, som redan va där när vi väl kom. Hängde i parken fram tills klockan var lite efter 5, då bestämde vi oss för att ta en Uber till city för att shoppa lite och äta middag.

Fick sedan skjuts hem av Molly hela vägen hem, efter vi hade hämtat bilen igen.

Likes

Comments