View tracker

Sitter och funderar på nästa inköp i kläder form... Är väl främst underkläder som behövs men frågan ar vad och hur dem ska vara/se ut? Hur/vad tycker ni? Vad är det ni främst vill ha eller tycker andra ska bära.


Ska det vara string, Vanliga traditionella man hade när man var liten boxer, kanske med lite eller mycket spets? Själv är jag inne på boxer med kanske lite spets. Egentligen är det något som bara ska vara bekvämt för som det är nu kommer ju ändå ingen att se dem! Eller ja katten och hunden kanske men inte många fler. Så vad säger ni vad vill ni se och vad är mest värt ett köp?



Bild från Nelly

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ja då har jag bytt över till Nouw med denna bloggen och vet att jag kommer trivas med det! Har nämligen en blogg här sedan tidigare men som inte är lika "privat".

Hur eller hur bloggade jag på Blogg.se tidigare men valde att byta hit nu då. I denna bloggen får ni följa mig in främst mitt 20 åriga singel liv där jag både är oskuld ochdesutom aldrig haft någon kille... Men det är där denna bloggen kommit in då jag skrivit av mig bland annat om vissa killar jag gillat/gillar och en massa annat tonårs tjafs.

Jag hoppas med denna bloggen kunna ge men även få lite egna tips och inspiration till vardagen. En dag måste man ju ändå träffa THAT ONE! Så följ med mig på denna resan och hjälp mig, dig och alla andra där ute att utvecklas. För tillsammans är vi starka.


LET`S GOOO

(Som ni kanske även sätt är även min gamla blogg inskannad här så för er som vill läsa lite mer, Varsågoda!)

Likes

Comments

View tracker

Då var det baltider igen och snart ett år sedan jag själv åkte iväg. Vad tiden går fort. 

Tänk att snart är ett helt år sedan jag för sista gången träffade det jag fortfarande tänker på. Den ända jag faller för. Kan komma på en massa kvar och tycka att -Han var snygg men lika fort som tanken kommer, lika fort försvinner denn igen. 

Hur kan man sakna någon så mycket som kan knappt kände och som man definitivt inte ens sätt på snart ett år. Det är ju en konstig situation och inte kan jag lämna honom utan han finns där i mina tankar varje nedrans dag. Hjälper gör ju inte heller när man hör alla dessa kärlekslåtar på radion eller spelar sina egna tilllaggda på Spotify.

Att gå vidare när man inte vet hur hans känslor var för mig, när man fick såna känslor som jag fick så fanns det något där men jag vet ju inte och inte vågar jag fråga heller... 

Hur fasen gör man då? Kan ju inte bara glömt honom med stort H....

Likes

Comments

Eller vad man nu ska säga, men det är någon ni nu ska få höra.

Vet inte riktigt hur jag ska berätta men är släckt med Frank Wagner. Och i familjen finns en deal som måste ske annars är man inget att ha. 

Så Frank då kommer in till mig en dag i ladan(butiken vi har) och börja ta på hela min kroppen och slutar inte fast jag ber... Vi går senare in i huset där det fortsätter och tillslut hittar jag något att slå honom med med han blir arg och tar upp sin pistol och börjar skjuta vilt runt om sig. Lyckas efter om och men hitta en väg ut ur huset och springer tillbaka till ladan där det finns en liten butik, när jag kommer dit har precis Nyberg med patrull (från Wallander) anlänt så springer direkt bakom dem och säger att Frank ska döda mig. 

Dem lyckas gripa honom och jag får ro just för nu iallafall men får se hur upplösningen blir. 

Hur eller hur så kan man nog påstå att jag tittat på för många svenska kriminellare för att ens kunna drömma detta det var ju så starkt med många av detaljerna dock har jag glömt lite under dagen så hade varit bättre om detta skrevs i morse men bättre en inget är det iallafall,Minnas sina konstiga men läbbiga drömmar är alltid roligt, trots att man kan vakna av dem så det är svårt att somna om. 

Tjingeling 

Likes

Comments

Ja så känns det väldigt ofta, ingen vill vara med mig riktigt på det sättet, vare sig det är i min hobby eller annars. Jag är väl för drig och "bitchig" antar jag! Men det har jag blivit mer och mer just för att folk fryser ut mig på det sättet dem gjort i alla tider! Inget jag valt utan det har blivit. 
 
Som liten (7år) trodde alla jag gick med på förskolan med att jag var en kille = ingen tjej ville hänga med mig, samtidigt som killarna inte ville det heller för tjejer skulle inte spela fotboll... 
 
Jag hade 1-2 vän/ner i 1-6an några fler i 7-8an sedan i Gymnasiet fick jag inga nya utan jag hade dem jag hade vilket var 2. Vi är vänner fortfarande men ses väldigt sällan. Inom min hobby har jag ingen och då menar jag verkligen ingen! Bara dem jag tränar med men det är ändå bara så man pratar med varandra, inte hänger hela dagen under tävlingarna. 
 
Hemma är det inte heller många jag rider med ibland en men det är ytterst sällan. Och den ena går typ iväg när man kommer, eller slutar passet helt... 
 
Med dem orden sagda... Jag vet att alla hatar mig men jag lever litet jag vill och dem som inte vill vara en del i det hela behöver dem inte det. Jag har klarat mig själv hela livet både inom skolan och inom min hobby! Har bla. inte haft en ända i klassen som frågat om mitt nr. dock hört varenda en gå runt till alla andra i klassen och frågat. Men detta är mitt liv och min vardag, Inte för att någon bryr sig eller vill veta men jag vill få ur det! 
 
Jag har alltid varit "inte ens om du är den sista människan på jorden" utan att veta vad som är fel eller något!
 

Likes

Comments

... Sedan skolan slutade, Många månader sedan jag såg dig sista gången. Med en känsla av att vi inte kommer ses igen. Inte heller fick man en chans att säga hejdå, en enda sista gång! 
 
På sätt och vis känns det som om du är ben som höll mig vid liv, du som fick mig att stå ut. Tre långa år med mycket press som jag kände att jag skulle klara av, dagar jag bara ville vara hemma där tanken på dig och en tanke att kunna få prata med dig gjorde att jag gick varje dag ändå. 
 
Jag vill kunna glömma. Glömma dig, Glömma det jag varje dag fantiserar om och om igen. Bara släppa taget och gå vidare. Men helt ärligt är detta något som inte går, jag försöker glömma men tanken faller alltid tillbaka till sitt ursprung, Dig! 
 
Jag skulle så gärna vilja säga at du förstört mitt liv, men det går inte för du har inte varit någon del av det, mer än i titeln som klasskamrat. Jag skulle så gärna velat att du var min första, första i allt, Första Kyssen, du som tog min Oskuld, du som krossade mitt hjärta, Allt det för att senare kunna stanna som de bra vänner som inte behöver ett ända ord för att förstå varandra.
För det är precis det vi på något sätt ändå gjorde, vi kunde skratta utan att något var sagt! Vi kunde ha roligt utan att sagt mer än några få ord.. Det kändes som om det kunde blivit vi, men något satte stopp, men vad?
 
Min ända önskan är att få säga mitt hejdå, men du bara försvann i all hast och så var du borta borta för alltid. För som min känsla säger kommer vi aldrig att mötas igen, våra världar går åt olika håll, så skulle dem mötas igen måste det vara av ödet som vi möttes igen. 
 
Farväl säger jag, utan att få mig ett ända svar, Farväl!

Likes

Comments

hur var det igentligen?
 
Jo i söndags var det dags, balen. många ser detta som årets höjd punkt, men nej jag kan inte påstå att jag tyckte det var någon höjdare, tyvärr! Vi är 4 tjejer i klassen var av jag var den ända som inte hade en "dejt". Vissa hade börjat dricka innan fotograferingen äns hade börjat, alla hade sina föräldrar där som tog kort och allt utom jag kändes det som, då mina var upptagna med andra grejer. 
 
Maten var ändå godare än vad jag trodde på förhand iallafall så det var en positiv sak, jag fick nästan ha "den där killen" som min bordskavaljer! Tråkigt nog bara nästan, men men bättre än långt ifrån... 
 
Sedan då, folket festade så det stod härliga till, visst är det inget fel på det men för mig som inte är "festartypen" är det inte roligt precis, speciellt när man rean på bussresan till stället vi var på började bli trött och inte orkade hålla ögonen öppna, och inte blev det bättre av att bara sitta still...Så jag skickade efter mamma vid halv 11 tiden, detta då det verkligen var svårt att få ögonen att inte börja rinna av trötthet. 
 
Men innan jag går hade jag ändå kul, men samtidigt blev det än klump i magen när men ser "den där killen" hålla om en annan i klassen, detta på dansgolvet till riktig housemusik... så visst det betyde inget men jag blev ändå i någon form avundsjuk... Men borde jag verkligen bli det, jag menar jag vågar ju förtusan inte prata med honom, jag sitter bara och stirrar på honom tills han kollar så jag kan kolla bort. Jag ler och han ler tillbaka, men det betyder säkert inget för honom ändå. 
 
Önskar bara att det vore lättare, för på ett sätt känns det som om han gillar mig, men i nästa sekund vet jag inte vad jag ska tro.
 
Aja någonstans löser det sig nog, förhoppningsvis iallafall.
 
Snart är det iallafall studenten 11juni för att vara exakt inte långt kvar med andra ord! Och med detta går jag faktiskt ut med 2st B vilket i mina ögon är helt otroligt det är betyg man bara skulle kunna dröma om! Sedan att även få ett C i Företagsekonomi är även det bara något jag inte kunnat tro i börjag av kursen, men jag lyckades. Så Design och ekonomi är något för mig helt enkelt, men det är också något jag ska bevisa när jag väl ska bygga om mitt egna ställe!
 
 
 

Likes

Comments

Sitter i slutspurten av mitt examens arbete eller Gymnasiearbete som det kanske egentligen heter. Problemet är bara att jag inte fattar vissa punkter exempelvis dessa:
 
Syfte
Ska avspegla frågeställningen, fast i påstående form.

Frågeställning

Avspeglar syftet, fast i frågeform. Vad ska ni undersöka?

 

Vad menar dem med detta egentligen? Fattar inte riktigt vad dem menar med detta... Trög.se det är jag det!

Har iallafall skrivit 2 sidor till bakgrundens början och börjar bli färdig med den bara lite kvar att skriva vilket kanske blir 2-3rader till... Sedan är det Syftet som ska skrivas men eftersom jag inte förstår den texten så blir det svårt att skriva och jag fastnar och blir frustrerad!

 

Hur eller hur känner jag att jag är något på banan iallafall och förhoppningsvis om jag fortsätter så här blir jag färdig i tid! :D

 

Får väl ta mig tiden att fortsätta skriva och vara frustrerad över detta arbetet så jag blir färdig någon gång. Min/a kära läsare för gärna hjälpa mig... PLZ

 
 
 
 
 

Likes

Comments

Balen nalkas, närmare bestämt 31maj. Dock är känslan att jag inte ska gå...
 
1. Har inte någon "dejt" 
2. Har inga pengar
3. Ingen klänning (dock inte svåraste att skaffa)
4. Maten som blir är ingen höjdare direkt! Lax och skaldjur till förrätt, Avskyr att äta saker från havet, och kyckling till varmrätt, äter inte det om jag inte är tvungen!
 
Visst hade jag velat gå bara för grejens skull, Det är ju inte studentbal varje dag precis, men jag som inte är så social av mig vill gärna ha någon att gå med så att jag kanske får nya bekantskaper osv. Det hade kunnat bli en rolig kväll, men bjuder ingen min och insisterar på att jag ska hacka på så stannar jag nog hemma finns ingen anledning för mig att gå om jag bara ska sitta på en stol och kolla när de andra har roligt!
 
Så tyvärr ingen bal för mig, även om det kunde varit roligt!
 
 
 

Likes

Comments

En dag kommer jag våga berätta, berätta mina känslor på ett eller ett annat vis. Frågan är bara hur? En dag kommer det ske. 
 
De senaste dagarna har varit, "Hoppas han är ensam så jag kan prata med honom" men är han ensam Nix alltid med någon annan hur tusan ska jag då lyckas?? 
 
Liksom:
Hej skulle vi kunna prata?, Nej nej det funkar ju inte.... 
 
Eller så har jag inte sätt till honom, mer en på lektionerna då..!
 
Grejen är att nu börjar det komma att jag SKA berätta men jag vet ännu inte hur, hur ska jag lyckas göra det? Det är ju det som är frågan...
 
Nepp, slut gnällt för nu hoppas jag, Ska komma på det... 
 
 
Love can be beautiful, Love can hurts. I want to be both just once, but how should it be that do that?
 

Likes

Comments