När jag skriver detta, lyssnar jag på "Pizza" av Martin Garrix på repeat. Kan hända att jag drar igång Byte eller Scared to Be lonely för att skapa en kontrast. Så detta inlägg blir ett Martin Garrix ONLY inlägg, ganska givet eftersom att jag är besatt av den killen. Så besatt att jag hellre kollar på honom live än att faktiskt gå på balen.. Eller jag ska på balen, men jag åker hem från summerburst när det slutar på lördagen och samma helg (söndagen) är det bal. Men det är inte det jag vill skriva om, utan jag vill skriva om något helt annat faktiskt.

Igår när jag drog till skolan, ville en av lärarna prata med mig angående min frånvaro, ni kan ju tänka er vilken jävla panik jag hade att jobba med när dom sa det. Jag förberedde mig för att säga farväl till dom fina 1050 kronorna jag har fått varje månad i nästan 3 år nu och bad till gudarna att jag vinner stort på triss under uppkommande dagar.

Sen var det dags för mig att prata om min så kallade frånvaro, hela konversationen inledes med att jag är en av dom två personerna som har högst frånvaro på skolan(utifrån vad jag hörde och som jag uppfattade det), vad i hela helvetet tänkte jag. Har den där grabben som är i skolan en gång i kvartalet börja ta tag i skolan eller tjejen som kommer försent 14 dagar i veckan börjat steppa upp gamet?

Dem tyckte det var skit kul att jag sysslar med film och har full förståelse för det, men att när jag väl är i skolan, kommer jag 30, 50, 80 och till och med 120 minuter försent. Det tycker dem inte är ok, vilket jag har full förståelse för.

De förstod själva att det inte har med att jag är lat att göra, utan att det har med att jag har jävligt mycket just nu, tro mig jag behövde inte ens säga det, för att dem skulle förstå. Tror hela detta möte handlade mer om att dem var oroliga och bryr sig om mig, mer än att dom vill dra mitt CSN. Jag menar, jag personligen kan leva utan CSN, visst det dödar ju stämningen en aning. Men det var inte det som gav mig den största klumpen i magen någonsin, det var när dem sa att mina betyg inom film börjar försämras, tro mig, man såg i mitt ansikte hur jäklar chockad, frustrerad, ledsen och förvirrad jag var. Tänk er själva, ni spelar fotboll mer än 12 timmar om dagen och ni märker att ni utvecklas vardag, ni har till och med börjat få betalt för att ert hårda arbete, sen skiter det sig en aning på fotbollsträningarna och de säger till dig, att du börja försämras på fotbollsträningarna och att det kan bli svårt för dig att gå med i det laget du vill osv.

Så efter mötet, gick jag runt och halv deppade hela dagen, inte för att mina föräldrar eventuellt döda mig, utan för att mina betyg börjar försämras inom det jag verkligen brinner för. Jag förstod inte och förstår inte idag hur jag ska se på det eller vad jag skall göra åt det. Antingen drar jag tillbaka i tiden och tvingar mayafolket klämma in fler dagar på en månad eller ber jag personen som kom på tiden jobba in 12 timmar till på ett dygn, så jag hinner göra allt.

Jag skall göra runt 20 film projekt ( Film projekten i skolan inkluderat ) tills i slutet av december, fråga mig inte hur en fullt frisk levande människa skall lyckas med detta. Utifrån vad jag har förstått det, så brukar man väll jobba med filmer 1-2 veckor innan deadline, jag har lite mer än 1,5 dag att jobba med på varje projekt. 

Och för att inte skapa en allt för deppig känsla, så gör jag detta för att jag vill, inte för att jag måste. Detta är det jag älskar att göra, och om man vill komma någonstans måste man jobba hårt, men ibland kanske jag borde prioritera om. 

Jag ville skriva av mig lite, kändes jävligt skönt, men nu måste jag fortsätta med musikvideon som skall vara inlämnad imorgon.

Om mina lärare läser detta inlägg, så vet ni varför jag försover mig och att det inte har med att bussen är sönder som jag alltid säger.

Om mitt CSN ryker, då vet ni också varför.

Och om jag har för dåliga film betyg för att komma in på filmskolan jag vill gå på, då vet ni också varför.

- Benji


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments