Den här veckan har vi valt att skriva om tonårstiden. Främst fokuserat på teoretiker samt känslor och influenser som ungdomar har och påverkas av.
Då man pratar om tonårstiden kan man även använda sig av andra begrepp såsom; puberteten, adolescensen och ungdomstiden. Tonårstiden delas in i tre olika faser: "Kuohuntavaihe" 12-16 år, Identitetssökande 16-19 år och Utjämningsfasen 19-30 år. Vi har tagit upp olika teoretikers teorier till diskussion.

Dunderfelt:
1. Människorelations krisen 12-15 år: Tiden då ungdomen ses som lite av en rebel, går till protest mot föräldrar och auktoriteter och skapar nya kompis relationer.

2. Indetitetskrisen 15-18 år: Tiden då ungdomen försöker identifiera sig själv, skapar starkare relationer; både vänskap och kärlek, självbilden blir tydligare och starkare.

3. Ideologiska krisen 18-20 år: Tiden då ungdomen börjar stadga sig mera och blir självständig, mer i balans.

Erikson:
Tonårstiden inkluderas i Eriksons psykosociala utvecklingsteori kallad "människans åtta åldrar".

Tonårsåldern ca. 12-20 år - Identitet vs identitetsförvirring
I den här fasen skapar/söker individen en egen identitet. "Vem är jag?", Hur är jag?". Att hitta sin identitet innebär för det flesta tonåringar mycket sökande, osäkerhet och till och med smärta.

Puberteten börjar och i samband med det så prövar man sig fram t.ex. testar olika klädstilar, olika åsikter, olika bekantskaper etc. Det är mycket man tror man behöver bestämma sig för t.ex. intresse och yrke. Tiden är fylld med val, både stora och små. Det gäller i den här fasen att individen får ihop alla de bilder som hen har av sig själv på ett bra sätt, annars kan man lätt känna sig splittrad.

Om tonåringen på ett lyckosamt sätt lyckats lösa konflikter i de tidigare stadierna och utvecklat en grundläggande känsla av inre sammanhang och identitet, är förutsättningarna goda att klara av ungdomstidens motstridiga krav och osäkerhet om framtiden. Den här tiden handlar om hur man blir uppfattad av andra i jämförelse med hur man uppfattar sig själv. Man söker sig till olika grupper med olika normer och värderingar. Osäkerheten blir extra stor om det rör sig inom sexuell inriktning och/eller vilka ideal och värderingar man bör orientera sig till.

En lyckad utgång blir en fast upplevelse av inre sammanhang och kontinuitet. Misslyckas detta kan resultatet bli rollsplittring och identitetskriser.

Freud:
Tonårstiden pratar även Freud om som ingår i den genitala fasen.
I genitala fasen 13-20 år: inleds puberteten och libido (=energi) och lustupplevelser är återkopplade till könsorganen. Finna sin könsidentitet och separera sig själv från sina föräldrar.

Under tonårstiden uppstår det också lätt konflikter. Man skiljer på olika sorters konflikter och vi tyckte det kan vara intressant att ta upp de varianter de nämnt i Allianser:

Intressekonflikter- kan vara om ett mål eller intresse som man är mycket insatt på.

Värdekonflikter- handlar om sådant som är mycket viktigt och värdefullt för en person.

Bedömningskonflikter- hur en sak skall vara eller hur den skulle kunna vara.

Normkonflikter- Hur man skall vara som person hur man skall betee sig.

Personkonflikter- Kan inte kanske komma överens med en annan person, har olika åsikter.

Känslor och influenser:
Det finns många olika faktorer som påverkar en ungdom. Vi har kommit fram till följande. Sociala medier. Ungdomar spenderar mycket tid på internet och influeras därför av olika sociala medier så som t.ex. Facebook, Instagram och Youtube. Även omgivningen påverkar ungdomen och hit hör skolan, grupptryck och samhället med dess normer och ideal.

Redan från spädbarnsålder påverkar familjerelationerna individens utveckling. Vi har tidigare diskuterat anknytning och självkänsla och även dessa är faktorer som senare kommer att påverka tonårsåldern. Under tonårsåldern utvecklas sociala relationer och de blir starkare och även förälskelser dyker upp i bilden. I kontrast till detta blir tonåringen dock även mer osäker och det här orsakar identitetskriser, humörsvängningar , förväntningar och krav.

Källor:

- Dunderfelt 2011. Elämänkaaripsykologia s. 84-85, 88-89
- Erikson H E. 2011. Den fullbordade livscykeln s. 90
- Tjersland, Engen, Jansen, 2011. Allianser - värderingar, teorier och metoder i socialt arbete s. 82-83, 96-97, 207-210

- Erik H Erikson, Teorin om människans identitetsutveckling hämtad: 21.11.2017
Tillgänglig: http://socialpsykologi.twice.se/erik_h_erikson.html

- Lätt att lära, Freuds teori hämtad: 22.11.2017
Tillgänglig: https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/psykodynamiskt-perspektiv/utvecklingsteori/

- Vårdguiden 1177, Tonåringar hämtad: 22.11.2017
Tillgänglig: https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Barn-och-unga-13-18-ar/Barnets-utveckling-13-18-ar#section-7

- Elina Nivala & Mikko Saastamoinen (red.) 2010. Ungdomsfostrans teori, Nätverket för ungdomsforskning/ungdomsforskningssällskapet, Nätpublikation 35 hämtad: 22.11.2017
Tillgänglig: http://www.nuorisotutkimusseura.fi/julkaisuja/ungdomsfostransteori.pdf s. 94

- Bettinas föreläsning, Tonåren hämtad: 21.11.2017
Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=f8VTQnfuwr4


/ Basgrupp 5
Ricarda, Maria, Felicia, Sille-Riin, Lina och Sophia

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Denna vecka har vi valt att skriva om barnets självkänsla. Det finns flera olika faktorer som främjar den med tanke på hur vårdaren uppfostrar barnet. En bra uppfostran omfattar trygghet, omsorg, bekräftelse, acceptans, närhet och många fler saker. Som vårdare är det viktigt att vara en trygg och kärleksfull förebild, samt låta barnet vara nyfiket. Faktorer som inte främjar barnets självkänsla i uppfostringen är press, kritik och jämförelse med syskon eller andra barn. Vårdaren bör handleda barnet i stället för att bara tycka att hen är i vägen. Barnet bör känna sig som en värdefull familjemedlem, vars idéer, känslor och önskemål alltid räknas med. Vårdare måste ge barnet möjlighet till utrymme och låta hen få ta del av beslut och utveckla ansvar.

Vi kom även fram till att övergångsobjekt (t.ex. snuttefilt eller nalle) har med barnet självkänsla att göra. Med hjälp av övergångsobjektet får barnet agera vuxet och känna sig självständig och självsäker. Barnet laddar objektet med samma lugnande känslor som hen får från vårdarnas närvaro. Objektet tillåter barnet att få ut sina känslor, tex. aggression och kärlek.

I barnskyddslagen står det hur man ger barnet en stadig utveckling och vad hen har rätt till. De säger att barnet bör ha en trygg uppväxtmiljö, möjlighet till ömhet samt förståelse. FN:s barnkonvention talar också om barnets rättigheter, nämligen att inget barn får diskrimineras, fritt uttrycka egna åsikter som rör hen och ska beaktas med hänsyn till ålder och mognadsgrad, rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Ett barn har rätt till social trygghet, skyddas mot våld och utnyttjande som skadar dess hälsa och utveckling, ges bästa möjliga vård som främjar dess självförtroende och delaktighet. En levnadsstandard som behövs för dess utveckling, utbildning som utvecklar barnets individuella färdigheter och rätt till vila, lek och fritid.

Vi har också talat om Eriksons psykosociala kristabell samt barnets självområden enligt Stern. Andra teoretiker vi har använt oss av är bl.a. Winnicott.

/ Basgrupp 5
Sille-Riin, Maria, Sophia, Ricarda, Lina och Felicia.

Källor:

UNICEF.se, FN:s barnkonvention: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short, Hämtad: 16.11.2017

Barnskyddlagen 13.04.2007/417 , http://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070417, Hämtad: 15.11.2017. Tillgänglig: Finlex.fi

Ellneby & Von Hilgers, 2010, s. 82-84 Att samtala med barn- Genom att lyssna med fyra öron. Stockholm: Natur&Kultur

Erikson H E. 2011. Den fullbordade livscykeln. Malmö: Natur och Kultur. s. 78-79

Crain, W. 2014. Theories of development. Concepts and applications. 6th edition. USA: Pearson education, s. 89

https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/barnet-och-familjen/sjalvkansla/ hämtad: 15.11.2017

Tjersland et. al. 2010, Allianser: värderingar, teorier och metoder i socialt arbete, 1 uppl, Lund: Studentlitteratur AB, s. 87 & 89-90. 88-93

D.W. Winnicott, 2003, Lek och Verklighet, Natur och kultur, s.19-26.

Uppslagsverket, Övergångsobjekt https://www-ne-se.ezproxy.arcada.fi:2443/uppslagsverk/encyklopedi/lång/övergångsobjekt Hämtad: 15.11.2017

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla Hämtad: 14.11.2017

Barntotal.se, Så stärker du barnets självkänsla http://barntotal.se/fakta-barn/utveckling-och-framsteg/s-strker-du-barnets-sjlvknsla Hämtad: 14.11.2017

Likes

Comments

Vi diskuterade kring utgångspunkten och kom fram till att tidig anknytning blir vårt område.
Vi infogar en mindmap som ett sammandrag av vad vi denna vecka har kommit fram till och sedan gjort en kort och konkret sammanfattning som en bloggtext utifrån den. Det har gått bra och vi har samarbetat ihop ett bra resultat enligt oss.

"Spädbarnstiden är på många sätt en avgörande period i människans liv, då grunden läggs för hela den fortsatta utvecklingen." så skriver Bower i sin bok Barnets tidiga utveckling.
Den tidiga anknytningen är det känslomässiga bandet som utvecklas hos vårdaren till barnet och hos barnet till vårdaren, under spädbarnsåret. Anknytningen behövs för att leva och överleva! En lyckad tidig anknytning är en god utgångspunkt för utvecklingen. Den hjälper barnet att nå bästa möjliga psykiska, sociala samt kunskaps- och färdighets mässiga utveckling.

Anknytningen kan vara antingen trygg och otrygg. Det flesta har tillägnat sig ett anknytningsmönster som tillhör någon av dessa, där det finns flera områden.
1. Trygg anknytning
2. Otrygg-undvikande anknytning
3. Otrygg-ambivalent anknytning
Finns också ett fjärde, dock ovanligt.
4. Otrygg-desorganiserad

Det kommer givetvis följder för de olika anknytningstyperna, positiva och negativa till trygg- eller otrygg anknytning.
En trygg anknytning leder till en god växelverkan till att skapa och upprätthålla bekantskaper, främst i ett senare skede i livet. Interaktion är en förutsättning för att barnet ska lära sig att tala och för hens språkutveckling vilket även är en positiv följd. En trygg anknytning är nyckeln till exempelvis tillit och förmågan att klara av separation samt utforska världen t.ex. lek.

En otrygg anknytning leder till att barnet inte i framtiden kan reglera sina känslor, vilket kan leda till exempelvis aggression, osäkerhet etc. Barnet kan få svårigheter i att lita på andra och kan få ett outvecklat språk. Vågar heller inte söka närhet och stöd.

Områden såsom affektiv reglering, spegling, imitation och affektiv intoning är betydelsefulla nyckelord under den tidiga utvecklingen. Det rör sig om att uppmärksamma barnets signaler, svara på ett sådant sätt att barnet får möjlighet att reglera sig själv, delta i ett naturligt samspel ansikte mot ansikte och imitationslek på sätt som ger ömsesidig lust och glädje. Och det viktigaste av allt, tona in sig i det som barnet försöker förmedla utan att övertolka det.
Det som även är bra att ha i åtanke är att respektera barnets integritet!

Teoretiker som vi använt oss av är Bowlby, Erikson, Freud, Winnicott och Ainsworth.

/ Basgrupp 5

Sille-Riin, Ricarda, Lina, Felicia, Sophia och Maria

Källor:

- Mindmap gjord av oss

- Arla Cederbergs föreläsning, tidig anknytning, 3.11.2017
- Dunderfelt T. 2011. Elämänkaaripsykologia s. 63-64
- Tjersland, Engen, Jansen. 2011. Allianser - värderingar, teorier och metoder i socialt arbete s. 67-94
- Erikson H E. 2011. Den fullbordade livscykeln s. 72-75
- Bower T.G.R. 1981. Barnets tidiga anknytning s. 9 & 37
- Crain, W. 2010. Theories of development. Concepts and applications s. 291-292

- Bowlby, J. Psychotherapy Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?v=3LM0nE81mIE Hämtad: 07.11.2017
- 1177 vårdguiden, samspel och anknytning Tillgänglig:
https://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Foraldraskap/Samspel-och-anknytning/ Hämtad: 08.11.2017
- Psykologiguiden, anknytning Tillgänglig:
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/anknytning Hämtad: 08.11.2017
- Esbo.fi, Tidig anknytning och barnets utveckling Tillgänglig:
http://www.esbo.fi/sv-FI/Barnfamiljer/Graviditet_forlossning_baby_i_familjen/Familjeforberedelsen/Tidig_anknytning_och_barnets_utveckling Hämtad: 08.11.2017

Likes

Comments

Hej och välkommen till vår blogg Lifecykel!

Vi är sex stycken högskolestuderande vid Arcada i Helsingfors. Som en del av kursen "människans utveckling ur ett livcykelperspektiv" skriver vi den här bloggen.


Likes

Comments