Om mig

Hey friends!
Det här inlägget är till för att informera alla som har oroat sig för mig, och inte för att jag vill ha en massa människor som tycker synd om mig. Jag har dragit på mig den här skiten helt på egen hand och det är bara jag som kan ta mig ur den.

De senaste tre veckorna har jag verkligen inte mått bra. Jag var i skolan en dag på två veckor. Det var inte för att jag var sjuk, utan för att jag helt enkelt knappt orkade lämna huset. Jag har haft ont i huvudet större delen av tiden och känt mig svag i hela kroppen - jag har inte orkat träna eller gå på långa promenader. Jag har haft jättesvårt för att titta på tv-, dator- och mobilskärmar; läsa och skriva. Detta inlägget har tagit mig flera dagar att skriva då jag inte orkat sitta och koncentrera mig på datorskärmen för länge.

Måndagen den 23 oktober var jag på ett första läkarbesök på vårdcentralen. Efter att jag hade pratat med läkaren i ungefär en kvart bestämdes det att jag skulle ta alla möjliga prover för att ta reda på om det var något fel i min kropp. Läkaren trodde mest på järnbrist eller att min sköldkörtel inte fungerade som den skulle. Dock klargjorde hon att oavsett vad provresultaten visade borde jag helt låta bli att jobba den kommande tiden, och bara göra sådant som fick mig att må bra. Skolan fick jag gå till om jag orkade.

Två dagar senare (onsdagen den 25) ringde läkaren mig och berättade att mina provresultat var näst intill felfria. Givetvis var det ett positivt besked att jag tar väl hand om min kropp, men samtidigt visste vi (läkaren, jag och mina föräldrar) att det innebar att problemet skulle bli svårare att reda ut.

Efter att provresultaten hade kommit fick jag en tid för EKG för att kolla hjärtat samt träffa en specialist för att gå in djupare på min psykiska hälsa. Detta gjorde jag en vecka efter mitt första läkarbesök (måndagen den 30). Hos specialisten fick jag diagnosen utmattningssyndrom, och blev sjukskriven från skola och jobb i en månad framåt.

I skrift, på det här sättet, är det så otroligt svårt att uttrycka vad jag känner. Jag är ledsen och arg, och vill bara att detta ska vara över. Jag vill må bra och ångrar verkligen att jag var så naiv som trodde att jag var någon form av övermänniska. Det finns INGENTING jag har gjort de senaste månaderna som får mig att känna att det är värt att må såhär - jag känner bara ren ångest och är ledsen. Risken finns, beroende på hur lång tid det tar för mig att bli frisk, att jag får gå om trean... Det är det något av det värsta jag har fått höra i hela mitt liv. Jag har kämpat mig igenom så många skitiga dagar under gymnasiet, och nu ska jag behöva dra ut på eländet. Studenten är så nära men ändå så långt borta för mig - jag har för fan beställt studentmössa och börjat planera studentresa... Nej, det får inte bli så. Jag ska göra mit yttersta för att ta studenten. Inget annat spelar roll för mig just nu. Jag vill bara bli frisk och klara av skolan.

Det är väldigt frustrerande att vara utmattad då dagsformen är så olika - vissa dagar mår jag ändå helt okej och kan vara ute och hitta på saker en stund, men känner mig ganska trött på kvällen och dagen efter. Andra dagar orkar jag knappt lämna sängen och bara sover. Till alla mina vänner som läser detta vill jag säga att jag jättegärna umgås med er, men om vi gjort planer finns risken att jag måste ställa in om jag verkligen inte orkar.

Sist men inte minst vill jag bara berätta att jag får hjälp och är redan på bättringsvägen. Jag har en lång väg å gå, men jag kommer närmare varje dag. På måndag ska jag till psykolog och börja min rehabilitering på riktigt.

Kram Jossan

Likes

Comments

Om mig

... det är frågan. Ena stunden vill jag verkligen blogga, och nästa orkar jag inte. Just nu är jag kass på att ta bilder och det gör att jag inte blir sugen på att lägga ut något på bloggen. Jag vet inte om jag borde skriva inlägg ändå...

Sammanfattning:
Jag har haft magkatarr, slutat med kaffe, haft huvudvärk, varit i skolan, tränat, varit på möte, stått på gymnasiemässan, träffat Jara och shoppat. Det är min vecka hittills i en mening. Idag köpte jag två par byxor och beställde två par skor. Jag önskar verkligen jag kunde få fina bilder på mig själv i mina nya byxor, men jag är så jäkla kameraskygg. Det är få människor jag låter ta bilder på mig, och dessa finns ofta inte tillgängliga vid tillfällen då det är bra ljus och fint väder. Dock säger de ju att övning ger färdighet och jag börjar inse vilka vinklar jag ser bra ut ifrån och inte.

Imorgon ska jag inte göra något annat än att stå på gymnasiemässan. På fredag är det skola hela dagen och sedan fest på kvällen, vilket ska bli väldigt roligt. På lördag ska jag jobba och plugga, och söndag likaså.

Kram, Jossan

Likes

Comments

Om mig, Tankar

Efter en händelserik dag ska jag alldeles strax gå och lägga mig. Jag närvarade som sagt inte på dagens första lektion, men åkte in lagom till min andra och sista lektion som var svenska. Efter den köpte jag proteinglass och en kaffe som pluggmat samtidigt som jag skrev på inlämningsuppgiften vi har i svenska. Jag får alltid ett sådant flow när jag sitter på café. Det är ett dyrt sätt att plugga på, men tyvärr är det optimalt för mig.

När jag slutat plugga mötte jag en kompis för att följa med som mentalt stöd då hon skulle pierca navel. Efteråt hängde jag med henne på en kort shoppingrunda innan vi skildes åt. Jag åkte till gymmet för att träna och hon åkte hem. Väl på gymmet körde jag ett RIKTIGT bra pass, vilket kändes otroligt skönt. När jag kom hem tog jag en skön dush, åt middag och pluggade i ungefär en timme. Jag har nu varit och lämnat in tjänstgöringsrapport så att jag får lön, och ska som sagt göra mig redo för att sova så fort jag är färdig med detta inlägget.

Jag vill ändå skriva inlägg varje dag... Gärna flera gånger om dagen. Jag har märkt att jag mår bra om jag får bearbetat saker i skrift - gör jag inte det ligger jag och reflekterar över dagen precis innan jag ska sova, vilket leder till att insomningsprocessen tar mycket längre tid än vad den skulle kunna göra.

Efter att ha tränat 5 dagar i rad kommer jag garanterat uppskatta vilodagen imorgon. Dock tror jag att jag kommer längta efter att träna när fredag anländer, vilket leder till perfekt balans.

Kram, Jossan

Likes

Comments