Header

Det här inlägger kommer bli en liten introduktion på en häst jag fick hem i tisdags och även hur det gått för oss tills idag.

Så! Savannah heter då nya hästen, hon är en 6 årig Kigermustang, fantastiskt vacker. Vilda gener, vilket märks kan jag säga! Några noteringar jag gjort än så länge är att hon inte tycker om att vara fastbunden, jag hade henne uppbunden i stallgången och vips så fick hon panik och kastade sig bakåt tills kedjorna utlöstes. Hon blir även stressad när boxdörren är stängd, så nu har vi övat på att stå stilla i stallgången och att man inte får gå ut även om boxdörren är öppen. Savannah är extremt smart och redan på dessa 3 dagar jag haft henne har hon lärt sig detta, dock så tränar och umgås jag med henne flera gånger om dagen men jag tycker ändå hon snappar upp saker otroligt fort.

I och med att Savannah kommer bli min nya "frihetsdressyr-häst" att åka på kurser osv. med nu när Casper inte riktigt håller så kommer jag att rida in Savannah i repgrimma för att sedan gå över till att rida utan huvudlag. Vi har redan hunnit gå igenom att flytta för skänkeln och halsringens olika funktioner, hon är som sagt ett rött sto så mycket temperament finns i denna dam och mycket ska ske på hennes villkor, några sparkar och bett och arga öron har kommit min väg.. Men hon börjar mer och mer mjukna, så fort jag kommer in i hagen eller släpper henne i korallen vill hon leka, hon ställer sig på bakbenen, springer fram mot mig och vill busa, så jag har börjar leka med henne varje dag både i korallen och i hagen, vilket hon tycker så så himla kul! Hon vill vara precis där jag är, allt detta på bara 3 dagar, det känns helrätt! Idag när jag mockade boxarna hade jag henne lös i stallet och hon skulle vara i den boxen jag var, så så fort jag bytte box gick hon med in i nästa. Jag hade även musik på vilket hon uppskattade, man kunde se hur hon ville stå när musiken och hon lyssnade verkligen. 

Jag har hunnit lägga på henne westernsadeln idag och det var inte speciellt kul enligt Savannah, hon stod fast i marken till en början, helt stel och bara funderade, tills hon flög fram och bockade flera varv i korallen, tyvärr han jag inte få upp kameran men som vi skrattade, efter några bockfria varv började jag se mer avslappning. Dock så har jag tänkt sitta in henne barbacka till en början innan jag rider in med sadel men jag vill ändå att hon ska vara van med tyngd på ryggen :) Det fattas fortfarande en del förberedningar innan min inridning, men med tanke på hur fort vi gått fram på dessa få dagar tror jag inte vi kommer få alldeles för många problem.

Jag har även börjat med en del röstkommandon, jag har mitt anrop för när jag vill att hon ska komma, det funkar superbra! Hon gnäggar och springer till grinden, start och stop funkar även dom relativt bra!

Detta kommer bli kalasbra! Så snart ser ni mig och Savannah i full kareta utan utrustning i skogarna och på fälten!

Tyvärr har hon kliat av en del av sin man, hon är torr och mjällig, om någon har bra tips på spray eller kräm som funkar bra så kommentera gärna!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag har låtit Buller vara lite ifred under gårdagen, jag gick till hag-grinden och ropade några gånger men han bara tittade upp, visade rädsla i blicken och sprang iväg. Så jag har bara gått längst hagen och umgåtts med honom i min egen bubbla, han kände sig mer okej med situationen när det var ett staket emellan oss. Idag när jag kom till hagen kom han gående mot mig på en gång, jag satte på grimman och vi började resan från hagen till stallet, han hann resa sig x antal gånger, kasta sig för de läskiga höbalarna och drakarna (hönsen) x antal gånger, väl inne i stallet var han EXTREMT stressad och och benen gick som 4 propellrar överallt, tillslut fick jag ut honom i korallen, han rörde sig inte alls, benen var som klister där han stod mitt i korallen, jag satte mig på pallen och lät honom ta sin tid, men efter ett tag började jag närma mig honom med rösten, då vart jag lite förvånad, han vart rädd utav min röst. Så jag började gå, runt längst korallens staket, tyst i min egen bubbla men ändå lite inbjudande. Buller stod stel och livrädd mitt i korallen, svettig med näsborrarna stora som dasslock, efter ett par varv började jag notera att Buller i smygtittade på mig och var lite nyfiken, så jag fortsatte gå och tillslut började Buller försiktigt följa mig, så vi gick tillsammans många varv, helt tysta och bara njöt av varandras sällskap. Efter alla varv satte jag mig på pallen, Buller stod en bit ifrån men kom sedan fram och la sitt huvud i min famn, så lugn och harmonisk. Som en helt annan häst, vi gick då ut från korallen upp till hagen, Buller vart aningen skrämd och rädd på vägen upp till hagen men ändå så mycket bättre på bara denna timme.


Buller är en väldigt speciell själ, det har jag lärt mig efter detta möte, jag kommer lära mig så extremt mycket utav Buller, första noteringen *Han tycker inte om röster, han njuter av tystnad och kroppsspråk.

Buller ser dessutom lite dåligt på sitt ena öga, vilket förvärrar hans rädsla lite då han är osäker. Men denna kille kommer bli så himla fin när vi kommer åt varandra på rätt sätt. Nu väntas en del dagar utav promenad i korallen innan vi tar nästa steg, Buller är tidigare riden men han är ej tränad närmsta året så det blir att börja om från början med inridning. Jag har även noterat några muskelknutor och hans bäcken är lite parallellförskjutet bäcken.

Likes

Comments

Japp det är sant, jag är en riktig skohatare. För många kommer det som en chock och för vissa inte, dock är jag ingen som går runt och kräker på folk som skor sina hästar, det är deras val att förstöra sin häst på sådant sätt och inte mitt, men om någon gärna argumenterar för skor på hästen deltar jag gärna i diskussion och står starkt för mina åsikter. Jag har själv varken Casper eller Salto skodda, de är små barfotabarn, jag tänkte skriva lite om varför jag inte använder skor på mina hästar. Självklart finns det hästar som inte kan gå barfota på grund av ömhet eller liknande, men ömheten är inget som uppstått av naturliga skäl. Ingen häst föds med ömma hovar. Casper är öm på grus då han alltid stått på betong under sin uppväxt och hoven förstörts. Hans hovar blir bättre för varje dag som går och vi använder boots vid uteritter.

Hovar är en väldigt "complex thing". Det är ett av hästens mest vitala organ, det är en förlängning av skelettet, innehållande kalcium, fosfor, kisel, proteiner, samt andra mineraler. När man skor en häst öppnar man upp i hoven för att sätta söm, vad som händer då är att man släpper in bakterier i hoven. Sömmen kan även träffa fel och punktera fel saker i hoven. När hästen bär skor kan hoven inte växa normalt, hoven är instängd på en viss yta att växa på, som om vi skulle ta på oss två storlekar för små skor. Om du sätter en bit metall som sula i din sko och tar en promenad, kolla hur länge du kan gå/springa innan du får ont i fötterna, knäna, höfter, rygg osv. Några meter? Exakt! Det är som att alltid gå på betong. Och jag hör många säga "men jag har ju så mjukt underlag i paddock/ridhus"? OCH? Det har ingen som helst betydelse, tänk dig att du alltid går på betong, metallen stoppar hästen från det naturliga rörelsemönstret i kroppen samt att flexibiliteten minskas rejält. Muskelspänningar, senskador, skador på kotor och skelett, skev benställning och liknande är följder till felaktiga fötter och mycket mer vanligt bland skodda hästar än barfota.

När hoven belastas fungerar den som en blodpump. Eftersom den nedre delen av hästens ben inte innehåller några muskler, bara senor, så behöver hovarna hjälpa till med att pumpa tillbaka blodet från fötterna till resten av kroppen. När hästen trampar ner foten ska helst strålen få ett mottryck. Den elastiska putan, som ligger innanför strålen och ser ut ungefär som en tvättsvamp, trycks ihop och blodet pumpas ut. Samtidigt vidgas hoven av trycket, detta funkar på en oskodd häst men vad händer när vi sätter på en sko, jo hoven kan inte vidgas för trycket och blodflödet försämras. Detta märker du genom att hästens hov ofta är väldigt kall.


Ni är hjärtligt välkomna att kritisera mitt tänkt och ni får gärna tycka illa om mig, men om ni vill argumentera för skor förslår jag att ni har era papper och fakta redo och rätt för det blir ingen lätt match 

Likes

Comments

Oj oj nu var det länge sedan jag gjorde något inlägg! Jag har haft fullt upp med hästar, upplägg inför sommarens shower och lite annat i livet, men nu är jag tillbaka!

I onsdags lastade jag Casper vid 5 och begav mig upp till Vargön så vi kunde fota honom i grottorna. Jag har själv aldrig vart i de naturreservatet men det var otroligt häftigt, jag fick även veta att detta ska vara del av gamla Valhall, ni kan ju tänka er hur nörden i mig kom till liv! Grottorna var helt magiska, dock var det ett h*lvete att ta sig upp till dem, det var stup uppför och stenras med skiffer samt blöta löv, jag trodde Casper skulle bryta alla ben i kroppen på kuppen men han visa sig vara en riktig superponny och klara det galant, även om matte fick en smärre hjärtattack!

Jag har ännu inte sett någon bild men med tanke på hur natur var runt om kan jag bara föreställa mig hur magiska dessa bilder kommer bli! Det har länge vart en dröm att få fota med Miina, jag har skådat hennes bilder på sociala medier i många år så att hon valt att ta med Casper på sitt äventyr är helt fantastiskt!

Nu kan jag bara invänta dessa bilder men enorm spänning och ladda inför träningen på söndag!

Likes

Comments

Om man vill skapanågot positivt bör man vara positiv

Jag hjälpte en godvän idag att träna henne och hennes otroligt fina häst jag kom dåin på positivt tänkande, detta har inget med just detta ekipage attgöra på så sätt men de fick mig att bli sugen på att skriva utlite av mina tankar. Vi ryttare tar ofta ingen hänsyn till vilketresultat vi strävar efter, det är viktigt att våra förväntningarblir infriade och att det finns en balans mellan vår insats och detvi får ut från ridningen.


När vi rider tänkervi ofta på vad som gått fel och om detta ska ske igen, vilket lederdirekt till ett negativt tänkande, vi spänner oss då och tapparfokus, kom ihåg att det vi kan påverka är hästens nästa steg,vårt nästa steg, vad vi ska göra i nästa hörn, åt vilket hållvi vill gör slutan över diagonalen eller vart vi ska läggapiaffen, ja ni förstår, men, de som skett har skett, även om manvill kan vi inte skruva tillbaka tiden för att ändra på det somhänt oss, om hästen stegrat vid den där stenen kommer vi alltidspänna oss vid den stenen tills vi lär oss att släppa de. Denstörsta grunden till att vi blir på negativt humör när vi riderär för att vi över-tänker, vi väntar på att det ska händanågot, när ska hästen skena iväg? När ska hästen göra fel? Jainte kommer den göra rätt iallafall när vi sitter på full spännoch väntar på de negativa. Sen är det absolut svårt att hållasig till ordet positiv, jag personligen håller mig positiv för minahästar genom att skratta åt de jag klassar ”fel”. Om jag ber omen piff och får en galopp skrattar jag bara, min häst vet inte atthan eller hon gjort fel, jag säger sällan Nej med tonläge tillmina hästar, säger jag nej förlöjligar jag ordet, jag tror attdet är lättare att belöna och uppskatta det rätta och inte skällapå det negativa. Sen ska man såklart korrigera dumt och dåligtbeteende.

Att vara ”positiv”är inte en sak vi kan ta på eller flytta runt, det är ensinneshållning och det är inte alltid lätt att förhålla sigtill. Det hjälper inte att säga att man är positiv, man måstevara ärlig med sig själv, visa hästen att du tänker positivt,känn dig positiv, var stolt,le, skratta och njut.

Va stolt över det lilla, det tar tid, de gör de, stressar vi hjälper det inte situationen, gick hästen bra 10 minuter av 30 ska man vara stolt över de 10 minuterna. Slappna av, andas, prata med hästen, berätta hur dagen varit osv. Va stolt över din vän som gör så gott han eller hon kan!


När viletar efter fel, när hästen inte går i perfekt balans och iharmoni med ryttaren kommer den kompensera för den obalans och dendisharmoni som uppstår, genom att använda kroppen på ett sätt somvi ryttare inte är tillfredsställda med. Om hästen inte arbetarkorrekt hamnar vi i en situation där vi förväntar oss att hästenska göra fel. Är vår hjärna upptagen med att förväntaeller leta fel kan den inte användas till att finna en lösningsamtidigt!


Så ja, du som nu läst min lilla text ska nu få enuppgift, om du tränat din häst/hästar idag ska du säga 5 saker duär tacksam, även om du inte tränat vill jag att du sägerrakt ut, 5 saker.


Här är mina 5 saker:

Salto´s piaff

Caspers skogstur i halsring

Hela träningen med Alfons

Bobby´s relationsträning

Solen

Likes

Comments

Igår hade jag lektion för Anna Stavholm, jag bokade in den när jag var helt frisk och planerade då att hon skulle hjälpa mig och Casper lite med ridningen i halsring då vi har lite problem att hålla kurvan utan att han flyter ut. Men så bröt jag ju käken så det vart en väldigt snabb omvändning där, vi tränade därför lite på att försöka hitta en stegring i Casper, genom lek, vilket han tyckte var superkul och sprang runt som en tok och bockade, tyvärr får jag ju inte springa så han försökte få igång mig flera gånger innan han gav upp :(

Vi pratade också lite om en av mina andra hästar Bobby, han har haft ett tråkigt förflutet och är ganska svårfångad i större hagar, han blir så rädd, när man väl fått tag på honom är det inga som helt problem, då andas han ut och går med supersnällt. Så vi diskuterade det lite, mindre hage och träna fler gånger om dagen med kontaktövningar i hagen, bara några minuter eller så. Nackdelen är ju att man kan inte belöna honom med godis då han blir så spänd att han vägrar ta det.. Men men, det kommer väl snart, han är till salu och några har hört av sig så ja hoppas någon fastnar för honom för han är så himla fin, snygg i kroppen och besitter en vilja och kapacitet till att lära sig, i rätt händer kommer han gå väldigt långt. Han är på sista bilden

Likes

Comments

I lördags var jag då med om en liten ridolycka, jag skrittade av en av salu-hästarna och han vart skrämd. Sen är det vart många timmar framåt, jag minns små saker, något i ambulansen, hur jag kräks och lite annat. Sedan när jag öppnar ögonen ser jag mamma där, jag försöker prata och de smärtar något fruktansvärt, då säger mamma att jag jag har brutit käken på båda sidor, tackdå tänkte jag. Jag fick sova 2 nätter på sjukhuset då jag av allt morfin hade slutat andas, så de ville ha lite koll på mig, men nu är jag hemma, går runt här och skrotar, äter varm flytande föda.. de kliar väldigt i fingrarna efter att få jobba hästarna. Casper är inget vidare glad, inte Salto heller, båda står och glor på mig som att "Men hallå, ska vi inte träna!!" Enligt läkaren ska jag hålla mig från hästryggen i ca 6 veckor, yeez de lär ju inte funka, förhoppningsvis kan jag ta mig upp på Casper tidigare och bara röra mig i skogen lite. Men så ni läsare vet så kommer de vara lite tantigt nu ett tag med inlägg! Något som var riktigt tråkigt också var att uppvisningen i Wismar är om 2 veckor, de kan jag ju glömma...

Likes

Comments

Salto är en 7 årig korsning mellan P.R.E - Arab - Appaloosa och han kommer från Spanien. Han är otroligt vacker till utseendet då han är tigrerad skäck. Han är en riktig arbetsmyra som tycker om att spinna runt på banan och upprepa samma sak flera gånger, han är otroligt trygg och säker på banan men kommer man utanför är han en liten fegis, så fort man släpper arbetet och han tappar sin fokus lägger han det istället på att vara rädd och osäker. Han är väldigt lättskrämd mm men vi jobbar på det. Han är väldigt snabblärd och när han väl förstått uppgiften kämpar han tills han gör 100 procent rätt och så lägger han de på minnet. Han är snäll i hantering men lite småbossig, nafsar lite, tigger och går gärna på en, men han har nu börjat lära sig att jag är flockledare och man bör inte gå hejvilt som man vill utan man går lugnt och sansat tillsammans med mig. Annars är han en riktigt trevlig kille som jag tror kommer komma väldigt långt inom akademiska, längtar tills jag kan ta lite lektioner med Monika.

Salto har mest gått som skogsmulle närmsta 3 åren så han är lite ur form, lite sommarmage, men den försvinner snart med träningen :D

Likes

Comments

Hallå alla därute. Jag sitter just nu i bilen påväg till Stockholm för att hämtahem en ny häst, så tänkte jag att då kan jag ju passa å ochberätta lite om helgens medeltidsdagar i Torpa. Vi kom dit ifredags, de andra som redan va där hade vart snälla och satt upptälten och hagarna så de var bara att släppa Casper i hans lillaruta. Vi hade lite rymningsproblem med en av de andra ryttarnas häst.


Vi var danskar underdetta slag. Första slaget gick helt okej i sin helhet, jag tyckteCasper gick väldigt bra, vi höll oss till fanan hela tiden och komnära på karren så vi kunde få slåss lite med svärden, litebromsproblem hade vi på raksträckorna men Casper tyckte det varväldigt roligt. Det var så fruktansvärt varmt, tror de va runt 30grader och vindstilla, så hade vi ju massa kläder jag hade minatornerspelskläder så för mig luftade det ju lite men jag tycktesynd om de av oss som hade rustning, stackarna :’) Det var faktisktväldigt mycket folk, runt 5000 personer stod i solen och tittade påoss. Vi började bataljen med att rida 1 linje igenom den danskalinjen och attackera den svenska karren, sen red vi i dubbelkollontillbaka och ställde 1 linje igen, vi red sedan efter de svenskabågskyttarna, jäklar vad de fick springa haha, vi tackade publikengenom att rida i full galopp mot dom med svärd i högsta hugg. Efteruppvisningen gick vi tillbaka för att ta av alla grejer och sålämnade vi hästarna, Casper drack 2 hinkar vatten, kan tänka mighur satans jobbigt de måste vart att galoppera runt i den värmen.Vi gick ett varv på marknaden och jag hittade lite småsaker som jagköpte. Marknaden var såklart jättefin som alla andra år. Vårtläger var mysigt och alla hade fin gemenskap.

Natten till söndagenvar lite jobbig då hästen som rymt första natten vart ”duktig”och släppt ut våra andra hästar, som tur väl var så vart ingenhäst skadad, till och med Casper som aldrig gått utanför staketetstod intrasslad i tråden, tror han måste blivit rädd för de andraoch försökt ta sig ifrån dem.


Söndagens bataljgick väldigt mycket bättre för oss alla, nybörjarhästarna hadevant sig lite vid omgivningen så det gick faktiskt väldigt bra, vihade lite problem med att hålla linje när de skreks ATTACK men mende såg bra ut ändå! Efter bataljen spolade jag av Casper med kalltvatten innan de fick gå tillbaka och vi hann knappt lämna grejornainnan vi fort tog oss till stranden för att alla kasta oss i vatten,jag kan ju erkänna att man kanske inte luktar sådär vidare fräschtefter batalj i de värmen och ingen dusch finns, man sover i tältoch använder samma kläder, så det där badet satt som en smäck.Sedan packade vi ihop lägret, hagarna och tog oss hemåt, Casperfick gå ut naken i ny gräshage med tjejerna och han klagadeverkligen inte. Idag var han väldigt trött på morgonen så de fårbli vila. Jag är ju ändå på väg till Stockholm så kommer hemsent.


Mer info om nyahästen Salto kommer att komma snart! :D

Likes

Comments

Så himla roligt att jag har fått  VIP-biljetter till Varberg horse show. Är väldigt taggad att få komma dit faktiskt. Är nyfiken på finalen i 150 och på fyrspannet sista dagen. Jag kommer självklart bära min fina tröja med texten " stallkarlsson.se " i hopp om kanske lite fler kunder eller sponsorer då några träningshästar fått flytta så finns ju lite plats för nytt blod i gänget. Om jag känner någon som ska dit så säg gärna till, det ska bli spännande att få träffa lite folk också. Vip-platserna kan jag skryta om är faktiskt otroligt bra, man får välkomstdrink, middag och suveräna platser så man ser precis allt, ingen kö eller trängsel. 

Nu över helgen är jag och Casper iväg och medverkar i Torpa Stenhus medeltidsdagar som riddare, uppdaterar på måndag. Sorry för kort inlägg men var mest en kort uppdatering, mer kommer på måndag, och inför Horse Show, Hoppas vi ses där!

Likes

Comments