Kära vän,

’’You are the ugliest bitch I’ve ever seen, I hope someone rapes you you need to get some dick into your gay ass and you die’’

Meddelandet kommer från Anonym. Meddelandet är skickat på den populära hemsidan tumblr och detta är bara en av de många hatmeddelanden som jag kommer att motta de tre kommande åren, men det här var det allra första. Varför?

Jag är bisexuell.

Jag firade Pride förra veckan och kände mig så jävla rik på kärlek. Att gå bland folkmassan, se paraden och all kärlek emellan alla var otroligt vackert. Det kändes så bra att gå hand i hand med min flickvän, att vi är tillsammans och att vi inte behöver oroa oss för nedtryckande kommentarer. Jag blev nästan nykär där och då. Fast jag glömmer ändå inte det där första meddelandet som jag fick när jag precis hade kommit ut.

Jag kom ut som bisexuell som 15 åring till mina vänner och hittills har jag endast förlorat en vän på grund av min sexualitet. Synd, men samtidigt är jag lyckligt lottad att jag har inte har haft några större traumatiska händelser för att jag är den jag är. Å andra sidan fick jag en massa hatmeddelanden under tre års tid, det spelade liksom ingen roll om jag stängde av knappen som gör att man kan skriva anonymt - de hittade sätt att komma åt mig i alla fall. De skrev till mina vänner som fanns på tumblr och hotade med att kontakta mina föräldrar. De sista människorna på denna jord som jag ville prata om min sexualitet med. Jag var inte redo att komma ut ännu.

Dö, dö, dö och dö igen. Jag har hört det så många gånger och även fast det gjorde ont i början gör det inte det längre. Ingen kommer åt mig längre, jag har stängt av den delen. Faktumet är att det gjorde inte ont att veta att en främling skrev till mig att de hoppades på att jag skulle bli våldtagen och sedan dö, nej. Det som faktiskt gjorde ont var att jag hörde mig själv säga dessa ord till mig själv. Jag tog åt mig av vad jag läste. Jag började trycka ner mig själv. Det är så mycket hat i denna värld, men jag tror att kärleken kommer alltid att vinna.

Detta är till alla badass människorna på paraden och som stod i publiken, till människor som är rädda för att leva och uppfylla sin verklighet, människor som lever i ett samhälle där HBTQ+ inte är accepterat. Detta är till dig: Du är modig.


E.


//

Dear friend,

’’You are the ugliest bitch I’ve ever seen, I hope someone rapes you you need to get some dick into your gay ass and you die’’

The message is from Anonymous. The message is sent on the popular website tumblr and this is only one of the many hate mails I’ll receive the coming three years, but this one was the first. Why?

I’m bisexual.

I celebrated Pride last week and I feel so damn rich on love. To walk among the crowd, see the parade and love between everyone was incredibly beautiful. It felt so good to walk hand in hand with my girlfriend, that we are together and that we do not have to worry about repressive comments. I was almost newly in love there and then. However, I still cannot forget that first message that I received when I just got out.

I was 15 years old when I came out as bisexual to my friends, and up until now I’ve ’only’ lost one friend because of my sexuality. Too bad, but at the same time I'm lucky that I haven’t had any other major traumatic incidents because I'm who I am. True, I received a lot of hate messages for three years. It didn’t matter if I turned off the button that makes it possible to write anonymously - they found ways to get to me anyway. They wrote to my friends on tumblr and threatened to contact my parents. The last people on this earth I wanted to talk about my sexuality with. I was not ready to come out yet.

Die, die, die and die again. I've heard it so many times and even though it hurt at first, it doesn’t anymore. Nobody can get to me anymore, I’ve closed that chapter in my life. In fact, it didn’t hurt to know that a stranger wrote me that they hoped I’d get raped and then die, no. What actually hurt was that I heard myself saying these words to myself. I let it get to me and started talking down to me. There is so much hatred in this world, but in the end love will always win.

This is to all the badass people in the parade and people in the crowd, to people who are afraid of living their true life, people who are living in places where LGBTQ+ is not accepted in their community. This is to you: You are brave.


E.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Käraste du,

Du, fantastiska du. Jag har länge tänkt på dig och hur du mår. Jag har suttit med dig under alla väder och lyssnat på dina andetag: Ibland är de snabba, nästan flåsande - det betyder att du är stressad. Ibland är de långsammare, nästan suckande ljud - då är du djupt i tankarna. Eller bara väldigt hungrig. Och ibland är dem bara lugna och rytmiska - då är du tillfredsställd med omgivningen. Jag känner igen varje reaktion, även när du försöker envist att dölja det. Jag vet vad du ser när du tittar på dig själv i spegeln. Jag vet, för jag är du.

Jag skapade den här bloggen för att du skulle en dag kunna titta tillbaka på detta och läsa allt i ett äldre och klokare perspektiv. Åtminstone hoppas jag att du är klokare om några år. Jag hoppas att du finner glädje i det du läser, oavsett vad som skrivs här.

Kärlek,

E.



Likes

Comments