Om jag skulle beskriva min sommar tjugohundrasjutton med ett ord vet jag direkt vilket det skulle vara - en massa jävla känslor. Jag har under mina 19 år på jorden aldrig upplevt en sommar som gjort mig så glad, taggad, lycklig men samtidigt så ledsen, tom, besviken. En stor och viktig del av min sommar var att jag tog studenten!!!

Jag räknar att den riktiga sommaren började när jag och mina tjejer åkte till Ayia Napa, den första juni. Som vi hade taggat denna resa, och vi blev inte besvikna. Blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker tillbaka på vilken vecka vi hade. Mina bästa vänner, värme, vårt fina hotell, alla glas med vin på balkongen, skratt, sång, dans, tårar - en oslagbar kombination helt enkelt. När jag sitter här och kollar igenom telefonen ser jag att vi inte har så många fina utomlandsbilder, men desto fler roliga videos som tur är. <3

Dagen efter vi kommit hem från vår resa var det dags för bal. När smink och hår var fixat hoppade jag i klänningen och åkte till Linnea. Där blev det bubbel och massa gos med ett stort gäng innan jag och Lucas fick finskjuts av min morbror till Kvarnängen där själva balen var. Därefter middag och sedan gick vi ut senare på kvällen.

Sedan drog studentveckan igång!! Vi hängde med klassen, beundrade våra finisar på balen i Luleå och bara njöööt av sista skolveckan tillsammans. Åh, vad jag saknar studenttiden nu i skrivande stund. Jag vet att jag inte fick ut det mesta av min studentvecka då det på många sätt hade kunnat vara bättre. Nu i efterhand önskar jag dock att jag bara skulle levt i nuet, lagt fokus på rätt saker och haft kul med mina favvos.

Tillslut kom dagen vi väntat så länge på - själva studentdagen! Morgonen började tidigt med champagnefrukost hos Olle med klassen, innan vi hade ytterligare en frulle på skolan med lärarna. Vi hade kommit överens om att lämna tårarna hemma men svek det redan på andra frukosten, haha. Därefter var det dags för stipendieutdelning på Björknäsvallen där jag stolt och glad fick ta emot ett av Samhällsvetenskapsprogrammets två stipendier. Sedan sprang vi uuut, jag mötte upp min familj och kramades innan klassisen möttes igen för att åka flak. Vi greps av panik då våra högtalare krånglade men precis när alla flak började åka fick vi igång musiken. Flaket var så kul, som vi dansade och sjöng. <3

Lite senare hade jag min studentmottagning vilket var jättetrevligt. Mina nära och kära kom och vi käkade god mat, fika plus att jag fick jättefina presenter. På kvällen skulle vi ut så vi träffades hos Olle igen, drack flertalet glas skumpa och goda drinkar. På kvällen blev det massa dans, sång, kramar och lite för många drinkar. Jättefin kväll. När jag kom hem på morgonkvisten var jag gode sliten.

Sammanfattningsvis, var min student enligt mig en stor virvelvind av känslor. Upp och ner, om vartannat. Jag gick omkring och kände en känsla av tomhet hela studentdagen, dels för att jag hade en föreställning om hur det skulle vara och kännas men också för att jag inte ville inse att det faktiskt var slutet på min gymnasietid. Tre år och nu var det över. All stress, allt slit, allt jobbigt men också det fina, roliga, det som gjort mig väldigt glad. En stor trygghet togs ifrån mig.

När jag idag ser bilder, filmer och hör låtar som vi lyssnade på under vår studentid kommer känslostormen tillbaka. Jag känner dock att glädjen tar över i slutändan och att jag saknar det innerligt. Fina tider, helt enkelt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments