View tracker

​Hej hej
Veckan har varit känsloladdad till max, mitt humör går fram och tillbaka, vilket är så tråkigt, men jag fick höra ifrån min psykolog att det kan vara så när jag är nedstämd och i vissa perioder till och med deprimerad...
Ska jag skratta eller gråta? 
Tror att jag har återupptäckt kärleken också, vilket nog är det sista jag behöver just nu. Kärlek är bara så jävla komplicerat, visst det är en rush och ibland en dans på rosor, men mesta dels rent skit, i alla fall är det vad jag har lärt mig. 

Ibland så vill jag bara försvinna, ner,långt ner, i marken, men det är inte för ens nu som jag upptäcker att det inte funkar så, för att hur mycket du än vill ta en paus från allt och alla så fortsätter livet ändå.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

När jag vaknade i morse kände jag nervositet direkt..? 
Jag vet inte ens varför, jag  började ju direkt att tänka på skolan, trodde bara inte att jag behövde bli nervös utav den tanken.

Jag ska träffa Vilja idag över en kopp kaffe, vi har inte träffats på över en vecka, så jag antar att vi har rätt så mycket att diskutera, 

Vilket vi tydligen inte hade inser jag nu när jag kommit hem. 
Men jag har ändå så roligt tillsammans med den tjejen. 

Hon är en sådan vän som man kan vara ifrån ett bra tag och sedan när man träffas igen så är det som att vi aldrig var i från varandra 
Vi kan prata om allt, Vilket är så skönt. 
Jag tror att alla egentligen behöver en sådan person i sitt liv. 

Jag har skola i morn första gången efter lovet, Jag är så jävla trött på skolan, redan nu? Jag vet att det väntas högst 6 år till, men då ägnar jag mig åtminstone åt något jag tycker om på en skola jag tycker om..förhoppningsvis....usch jag vill inte välja gymnasium, jag är så otroligt orolig att jag inte ska passa in eller dylikt, vilket jag pratat med min psykolog om, det är väl sådant man lär sig med tiden?
åtminstone är de det jag vill tro.

Likes

Comments

View tracker

Har Du någonsin känt känslan av att du inte är välkommen även fast du var inbjuden?
Jag får den känslan rätt ofta, även fast jag vet innerst inne att ingen har något problem med mig eller min närvaro..?

Jag känner mycket känslor, kanske inte så konstigt..vad vet jag?
Ända tills jag var 12 så var känslor för mig kärlek inget annat, jag hade aldrig några andra känslor utöver det vanliga att bry mig om,
Sen började jag sjuan och då vände allt, jag fick en massa mer känslor plus att alla känslor blev mycket starkare

Varför har man känslor? Och varför är Känslor så starka?
Dem är så starka att vissa hellre dör än känner dem.

Det här med självmord..Det tänker jag på rätt ofta inte på det sättet att jag skulle vilja göra det själv, 
men jag har spekulationer, som te.x 
"Hur skulle det se ut om jag inte var här?" 
"Vad gör jag här?"
"Varför finns jag?"

Jag skulle aldrig te livet av mig.
"Jag vill inte dör jag vill bara inte leva."

Likes

Comments

Hej, Det här är väl inte direkt till för att någon ska läsa, det här är snarare min dagboks grej..?

Jag är i alla fall 15 år och har väl det lite jobbigt utöver det vanliga, jag går hos en kurator, för att jag ska kunna blir lite glad åtminstone.
Nu är det ju inte så att jag tycker att allt är skit..verkligen inte..jag har svackor precis som alla andra bara att mina svackor
går lite djupare och är lite jobbigare.
Eller så är det bara jag som är känslig..?

Anyway.. Jag har skrivit på papper ända tills nu, jag kanske inte slutar med att skriva på papper men jag kan ju alltid prova det här med.

Det var dop för min syster dotter idag, jag kände mig så lycklig, jag fick tom hälla upp dop vattnet, och jag kände mig lycklig hela dagen tills det skulle vara en efter fest...typ... hos min granne och det var släkt o vänner samlade och tankarna kommer direkt vällande ur mig att..jag lika gärna kan gå nu eftersom att jag bara är i vägen och alla har så roligt utan mig ändå...så ja gick...jag sa att jag skulle komma tillbaka senare men jag tror inte att jag gör det.

Jag är rätt lycklig egentligen, det är bara någon i mig som inte är det..? 

Jag har varit sjuk i över en vecka nu också, också ska jag tillbaka till skolan, det känns rätt bra nu men jag vet att jag kommer sitta där kanske på torsdag och önska att jag aldrig hade vaknat.

Likes

Comments