Godmorgon eller god förmiddag, hoppas alla mår bra. Jag mår bra, trots omständigheterna. Idag när jag vaknade upp så beslutade jag mig för att uppdatera bloggen, har inte gjort det på över en månad typ. Jag har inte haft så mycket att skriva om, men kan uppdatera er lite om vad som hänt mig hittills på sommaren.

Jag var i Karlskrona för drygt en månad sen, med min mamma och moster. Det tog en bra stund att köra ner till Blekinge, cirka sju timmar tog det för oss. Vi stannade ju några gånger på vägen, för att gå på toaletten och äta. När vi kom fram, det var så himla skönt. Det första jag gjorde var att lägga mig i sängen och sedan stationera upp min tv och Apple tv. Jag ville se på film, men det funkade inte bra att starta igång allt eftersom Wi-Fi-nätverket vid campingen var extremt dåligt. Det var bättre att ha utan, så jag hade tagit med mig teven och Apple teven förgäves. Men jag hade med mig min iPad och man kunde köpa så internet blev en aning bättre, så jag köpte det så att jag blev inte helt utan internet. Så jag kollade lite Netflix och Viaplay den dagen och åt mat. Nästa dag skulle bli en aning roligare, trodde jag iallafall. Vi skulle till centrum i Karlskrona, gå runt där och senare fika. Vi gick från campingen mot centrum, det var cirka två kilometer. Det var skönt att komma ut och röra på sig och samtidigt lyssna på musik. Jag kom cirka halvvägs till jag plötsligt började svettas, det började sticka i armarna och kunde knappt andas, började till och med gråta, jag fick ångest. Jag mådde skitdåligt och började vända tillbaka till campingen. Det var efter den dagen som det blev extremt svårt för mig att komma ut genom dörren. Men dagen därpå så lyckades jag iallafall ta mig till Karlskronas marinmuseum. Det var så fint där, massvis med militära båtar. Nu vet jag hur sjömän känner sig på en ubåt, trångt. Jag blev glad över att jag tog mig ut.

En annan dag då jag tog mig ut det var när jag var på hotell Quality Hotel Friends i Solna. Jag var med mamma och åt på Egon (restaurang) i Mall of Scandinavia. Åt entrecote med pommes frites och bearnaisesås, riktigt gott. Jag hade varit några dagar innan hos min psykolog i Nynäshamn, vi kom fram till att bekämpa min ångest så måste jag ta mig ut även om det känns jobbigt, för det känns mindre jobbigt varje gång. Så jag tog mig själv till Mall of Scandinavia nästan precis när de öppnade, jag gick runt och lyssnade på musik. Jag gick först till Gant, eftersom det är mitt favorit märke inom klädsel. Jag hittade handtvål, små blåa handdukar, köpte de och några strumpor som såg bra ut. Jag gick senare till Tommy Hilfiger, Hugo Boss, Lexington, Dressmann och senare till Gamestop. Jag gick och fikade med mamma på Espresso House. Efter ville jag gå in på Akademibokhandeln och köpa en bok, men har tre böcker att läsa, så det kändes onödigt att köpa en ny. Så jag gick istället upp till Tiger of Sweden, riktigt trevlig personal dem har där, må jag säga. Efter en lång dag av shopping så jag gick och handlade på Max och käkade lunch på hotellet.

Så man kan väl säga att mitt lov har varit rätt så bra än så länge. Längtar bara nu så mycket tills jag ska till Åkersberga och ha kräftskiva med min familj. Längtar också riktigt mycket till att resa till Göteborg med min mamma, och bo på ett riktigt fint hotell. Önskar alla en trevlig helg och ett fortsatt trevligt lov.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

I många år har världen utsatt för terrordåd, sen flera tusen år tillbaka. Terrorism är självklart skrämmande, speciellt när terrorn når sitt eget land som det gjorde i april. Jag blev ganska skärrad när jag fick veta om terrordådet, jag fick veta det via ett sms från mamma. Jag gick in och kollade på Aftonbladet, det stod att en lastbil hade kört in i en massa människor. Jag tyckte det var ganska tungt att terrorismen hade nått oss, så när jag kom hem så slog jag på nyheterna direkt på teven. Den dagen var jag helt fast i teven och i datorn, läste och såg när rikspolischefen och andra poliser i ledningen pratade om dådet. Dagar och veckor senare så har man gripit många misstänkta terrorister till dådet, det är ju en sorts lättnad för då förhindrar man dessa terrorister att begå mer brott.

Idag när jag gick upp på morgonen, det första man fick veta " Terrordåd i London" på Aftonbladet. England hade precis utsatt för ett terrordåd i Manchester för inte så länge sedan av bomb. I London så hade det skett ett liknande terrordåd  som i Sverige, ett fordon hade kört över människor och sen hade det också varit knivattacker i London som också klassificerats som terrordåd. Jag tänker inte bli rädd av terrorn som terroristerna försöker sprida i världen, jag tänker bara hoppas att en vacker dag att terrorn kan sluta. Men att få det att sluta är något av det omöjliga, men man får alltid hoppas.

Jag beundrar hur människor kan gå samman och hjälpa varandra i såna här situationer. Detta är vad som gör så att vi inte kommer ge oss för terrorn, utan vi ska leva som vanligt och må bra. Ingen ska behöva leva i skräck, det är därför jag framförallt också vill jobba som kriminolog, jag vill jobba inom samhället och kunna bidra med något bra.

#prayforlondon "prayforthehumanity

Likes

Comments

Godmorgon alla fina människor! Hoppas alla mår bra, för jag mår utmärkt eftersom att det är långhelg och har inga mer läxor förutom ett tyskt kursprov på torsdag. Den sista ansträngande läxan vi hade var att skriva en bokanalys om boken "1984". Den boken är riktigt tråkig, tycker jag iallafall. Den är skriven 1949 och skriven av författaren George Orwell. Boken handlar om att det bara finns tre stater och en man som heter Winston Smith och jobbar på sanningsministeriet med andra tjänstemän. I deras land/stat så styrs den av "Storebror" och man går emot honom så ligger man risigt till. De som håller koll på individerna i samhället är "tankepolisen" som använder sig av "teleskärmar" som ungefär är som en TV fast man kan avlyssna individerna samtidigt också. Alla i samhället är hårt bevakade och ingen lever i frihet, ingen vet vad frihet riktigt är. Detta är iallafall min uppfattning om boken.

Så nu idag på morgonen kollar jag på den näst bästa serien som finns "Millenium-trilogin", sitter också och skriver på min nya berättelse i serien "Samhällets skuggsida". Den berättelsen heter "Nationens säkerhet" och har en koppling tlll berättelse nummer två. Berättelsen handlar om att Sverige håller på och återhämtar sig från förra årets terrordåd, men då händer det otänkbara. Svenska ambassaden i Washington D.C blir brutalt attackerad, flera säkerhetspoliser och tjänstemän dör. Försvarsministern som var på besök i USA blir kidnappad av terroristerna. Säkerhetspolisen och FBI slås ihop och samarbetar med att återfinna försvarsministern. Tillsammans med säkerhetspolisen anländer också enhetsledaren Christoffer Johnsson från TSI. Fallet blir mer och mer invecklat än vad dem all trodde. Magnus Stråh som är tillförordnat enhetsledare i Sverige har hand om ett fall och precis gripit en svensk vapenhandlare som har kopplingar till terroristdådet i USA. Snart väntar det mer utmaningar för FBI, CIA, TSI och Säpo.

Har inga andra planer idag förutom att skriva på min berättelse. Hoppas alla får en toppen dag idag <3 Sommarlovet börjar närma sig :)

Likes

Comments

Jag har ju skrivit om mina berättelser, i en kort sammanfattning men tänkte nu skriva lite om alla mina berättelser. Skriver en liten kort sammanfattning till här! Min pågående serie heter Samhällets skuggsida och handlar om grov organiserad brottslighet och terrorism som är kopplat till organiserad brottslighet. Det är en enhet som heter TSI (Teamet för särskilda insatser) som jobbar mot kriminalitet i Stockholm. Enhetsledaren är Christoffer Johnsson, insatschefen är William Molander, profileraren är Ethan Andersson, kriminalteknikern är Mia Lund och vice enhetschefen är Magnus Stråh. De jobbar allihopa direkt under rikspolischefen hos Norrmalmspolisen.

Min första berättelse handlar om ett kriminellt gäng som gjort ett vapenrån mot ett av Försvarsmaktens regementen i Värmland. På vägen ner till Stockholm så blir det kriminella gänget rånat på deras rånbyte av ett okänt kriminellt gäng. Ungefär samtidigt så är det en grabb i femton årsåldern i Haninge som ska ge sitt kokain och heroin till sin ledare. Grabben och hans ledare blir skjutna, grabben hamnar i koma och ledaren dör av sina skador. Denna dödsskjutning skulle egentligen utredas av Haninge polisen, men rikspolischefen ville att TSI skulle ta hand om fallet eftersom dödsskjutningen har en koppling till skjutningen i Stockholm. Alla dödsoffren är pakistanier och den skadade är en kriminell mc-ledares son. Teorin är att gängen har gått ihop och försöker göra affärer med varandra, både när det gäller droger och vapen. Den stora frågan är egentligen vilket kriminellt gäng som försöker första förstöra för de här två gängen? (Det stora maffiakriget)

Min andra berättelse handlar om att en lagerlokal i Nacka blir nerbrunnet, polisen och brandkåren tillkallas till platsen. Det som är det annorlunda vid brottsplatsen är att det ligger en fastbunden väktare bredvid den lagerlokal som brinner. Väktarens vittnesmål väcker säkerhetspolisens intresse, tre väpnade gärningsmän som dödar en väktare, en vakthund och skadar en annan vakt. Tydligen så ska gärningsmännen ha stulit något från lagerlokalen, som ägs av ett medicinföretag. Ungefär samtidigt som säkerhetspolisen jobbar med deras fall, så jobbar TSI med ett kokainproblem i Stureplan, Haninge och Hammarby Sjöstad. Deras fall kopplas till ett våldtäktsfall och att en skyldig till brottet är en kostymnisse på Stureplan som har kopplingar till ett kriminell familj som heter Gomez. Enligt säkerhetspolisen så har familjen Gomez kopplingar till en terroristorganisation som har terroriserat Europa och nu är organisationen i Sverige. Dagar senare så sprängs t-centralen i Stockholm, försvarsministern och justitieministern kidnappas av okända terrorister. Polisen har inga direkta spår på bombmannen vid centralen, förutom en övervakningskamera på mannen som ingen känner igen. Insatsstyrkor letar efter terroristerna och ministrarna i Stockholms tunnelbanor. Enhetsledaren Christoffer Johnsson har mycket att göra i och med att hans son har blivit misshandlad i skolan av en mobbare. (Säkerhetstjänst AB).

Min tredje berättelse handlar om att en kriminell hallick i Göteborg blir brutalt kidnappad. Cirka 24 timmar senare dumpas han i Gamla stan i en låda, som om han vore skräp för gärningsmannen. TSI sätter span på offrets två svenska vänner som kan ha något med hans mord att göra. TSI tror först att det är någon som bara vill förstöra människohandeln, men det kommer visa sig vara mycket mer än så. En man som köpt en prostituerad har åkt hem med henne i Tyresö, femtio minuter efter så handlar polisen till platsen efter ett larmanrop. Polisen hittar den prostituerade fastbunden och mannen död i ett badkar. TSI tror egentligen att fallet bör gå till länskriminalen, men senare så hittas en av offrens vänner döda i Huddinge och har blivit döda av ett känt kriminellt gäng. En av gärningsmännen har blivit gripna av polisen och vårdas på sjukhus för att blivit skjuten av en polisman. Samtidigt anländer en känd maffiamedlem från Polen till Sverige och kommunicerar med en man som bor på Lidingö. (Människohandeln i öst).

Likes

Comments

Igår åkte jag från Västerhaninge till Åkersberga/Stava. Jag blev sjukt spänd och glad inför dagen. Dessutom hade man kommit hem efter sån kort och onödig dag i skolan. Jag började klockan nio med ett muntligt nationellt matematik prov, provet gick helt okej (vad jag tror). Fick vänta i en och halvtimme för att lyssna på några 3:ers gymnasiearbeten. Jag och några kompisar stack upp till Subway, jag glömde mitt kontokortet, en sån dålig dag att glömma kortet. Så en av mina vänner bjöd mig på en Steak & Cheese meny, riktigt gott må jag säga. Igår var den första gången jag åt på Subway, jag gillar inte direkt att äta mackor, men den mackan var riktigt god.

När jag kom hem efter den onödiga dagen så somnade, jag måste ha sovit dåligt på natten. Jag hann sova i tio minuter innan jag hörde "Stoffe" från vardagsrummet. Jag gick ut och där stod pappa och byggde ihop sin cykel, jag blev tvungen att hjälpa honom litegrann. Visst jag gnäller inte med att vilja hjälpa pappa, men precis när jag vilade. Pappa ropade på mig minst tre gånger och behövde hjälp, så det var ingen idé för mig att vila eller sova. Så jag gjorde inte så mycket mer än att ligga i sängen, kolla på Friends och höll på med snapchat. Det var en rätt så tråkig förmiddag, gjorde ju inte så mycket.

Drygt klockan 16 så åkte vi från Västerhaninge mot Åkersberga. Det skulle inte mer än en timme innan att ta sig hem till min plastmammas brorsa Fredrik i Åkersberga. Men det var en sån trafikstockning på motorvägen (kan inget om vägar). Vi åkte iallafall in mot stan och åkte bland gatorna där. Det skulle gå fortare där sa min plastmamma, tror det eftersom det hade varit någon trafikolycka på motorvägen. Det tog iallafall istället drygt två timmar innan vi kom fram till Fredrik och Sara. Pappa var så hungrig, vi skulle äta middag där.

Maten var så himla god, åt något kött som var himla gott. Köttet var liksom lite bränt och det tycker jag är perfekt. Det var något typ av fläskkött, men Fredrik visste inte vad det var exakt. Fredrik och Sara bor i en sommarstuga på heltid, så himla fin. Stugan är inte så himla stor, men deras sovrum ligger uppe på övervåningen och har en öppning ner till vardagsrummet och en liten trappa till deras nyrenoverade kök. De har en väldigt stor altan där de hade en massa solstolar och soffor. Jag skulle verkligen vilja bo där själv, men det är lite för långt bort till alla jag känner. Deras grannar verkar trevliga, de är vänner med varandra.

Vi blev tvungna att åka ganska tidigt, vi skulle hämta min plastmammas mamma på Arlanda. Jag hade inte direkt varit på Arlanda förut, så jag fotograferade ganska så mycket och fick massvis med frågor om vart jag skulle resa, så skrev att jag ska ingenstans förutom till terminal fem och hämta Layla. Min plastmamma hittade inte så bra, så vi kom ner till ett garage, terminal 3 och 4. Under tiden så såg jag och pappa att det var så himla många poliser och väktare överallt. Vet ju att det finns en polisstation vid Arlanda, men det brukar inte vara så mycket poliser vid en och samma gång om det inte är något speciellt på gång. För ner vi åkte hem också så vart det polisspärrar på vägarna och några i stan. Så imorse jag att kungen hade rest till Indonesien, så det finns det nog en förklaring till varför det var massa poliser överallt. Trodde det hade varit något rån i närheten, såg minst tjugo polisbilar och sju mc poliser. Jag hade iallafall en riktigt bra dag igår.

Ha en fortsatt trevlig dag // Kurre

Likes

Comments

Jag går ju i ettan nu, så det är ju inte så långt kvar tills jag ska börja jobba. I ungefär hela mitt liv hittills så har jag funderat på vad jag vill bli när jag blir vuxen. När jag gick på dagis och i lågstadiet så ville jag bli polis, för hade en sån stor respekt till dem. Jag tittade redan på Beck och Wallander, vid tiden. Jag ville bli som Gunvald Larsson, tuff polis som använder sig av lite olagliga metoder för att fånga den skyldige. Jag kände så ganska länge tills jag fick veta hur mycket plugg det är och det är jobbiga fystester som man måste göra.

Jag bytte bana till att vilja bli kock och ha en egen fin restaurang, kände att det skulle vara roligt! Jag älskar att laga mat, speciellt när man hade hemkunskap i skolan. Men sen kom jag på att jag kan inte laga något bättre än köttbullar med makaroner. Kollade upp hur man gjorde avancerade maträtter och såg flera matprogram, jag bara "det här kommer inte att funka". De lagade maträtter som jag inte visste om. Jag gav upp idén om att vilja bli kock eller jobba inom restaurangbranschen.

Jag har sett många program och läst mycket om Leif GW Persson, han är verkligen min idol. Han är riktigt cool och en bra människa. Leif GW Persson är en sorts kriminolog som hjälper polisen ibland med teorier om hur ett brott kan ha begåtts. Jag brukar ibland titta på "Veckans brott" och se när han pratar om gamla brott eller nya och stora brott som precis har skett. Jag ha känt ett tag nu att jag vill bli som honom, gillar historia och kunna om kriminella händelser. Det är nog ett ganska så krävande jobb, men detta är något jag brinner för verkligen! Ge aldrig upp om era drömmar <3

Ha en trevlig långhelg// Kurre

Likes

Comments

Jag tänkte aldrig riktigt på att jag skulle gå i en ny klass och få nya klasskamrater. Varför tänkte jag inte på det? Flera kompisar till mig hade valt samhällsvetenskapsprogrammet på Fredrika Bremer, precis som jag, fast olika inriktningar. Jag hade valt samhälle med inriktning media och andra av mina kompisar hade valt samhälle med inriktning beteende. Jag fick höra att man ska gå i blandade klasser i ettan och då trodde jag att flera av mina vänner skulle gå i min klass. När jag såg listan så kände jag bara en person. Jag blev ju mer nervös inför den första dagen.

Den första dagen i skolan var ju ganska simpel i helhet, gå till skolan, delas in i sin klass och sen lära känna varandra bara. Men ändå när jag satt i det klassrummet med trettio andra elever så var jag spänd i hela kroppen. Våra mentorer ville ju att vi skulle lära känna varandra och då fick vi göra det genom "speed dating", det kändes väldigt stelt när man skulle prata med en massa personer och man sa alltid samma sak. Jag kom knappt ihåg någons namn, men lärde känna en kille den dagen. Vi båda kände igen varandra, det visade sig senare att vi hade tränat tillsammans i Tyresö för flera år sedan. Den första dagen i skolan skulle vi också äta hamburgare ute på skolgården, jag gick med den killen jag precis lärt känna, men jag tappade bort honom. Jag stod helt själv och tryckte i mig en burgare, men sen såg jag en person som jag trodde skulle gå på ett annat gymnasium. Jag blev fett glad av att se den person, så jag gick dit och pratade. Jag var ganska nöjd efter den första dagen, upptäckte precis att jag hade börjat i gymnasiet.

Att gå i gymnasium kan vara ganska krävande, mycket läxor och att plugga inför prov. Första veckorna kändes precis som när jag gick i nian, men sen kom alla läxor och att man skulle plugga till prov. Det blev två/tre prov på en vecka och någon inlämningsuppgift, jag blev så stressad att jag glömde en läxa. Men nu idag så har man vant sig med att det är mycket läxor och prov.

Jag har fått flera vänner i klassen, de vännerna är de underbaraste människorna som finns. De stöttar en som mår dåligt och uppmuntrar en, dem är bäst. De vännerna jag har idag i klassen, jag trodde inte jag skulle bli vän med de. Ofta har jag känt mig ensam och inte många har pratat med en. I Sa16c (min klass) så kände jag mig väldigt omtyckt, jag fick känna mig delaktig i klassen. När jag mådde dåligt så stöttade så många mig, det gör de än idag. Vill bara säga att mina vänner i min klass är de bästa människorna och det kommer bli jobbigt när hälften typ försvinner. Eftersom Sa16c är en väldigt blandad klass och flera kommer gå i en annan inriktning i tvåan eller byta program helt och hållet. Men det kommer ju börja flera nya elever i min klass och ganska kommer man få nya kompisar.

Ha en fortsatt trevlig helg, även om det är söndag och måndag imorgon.

Likes

Comments

Jag har alltid gillat att skriva berättelser, speciellt deckare. Jag började skriva massa berättelser när jag hade läst en massa deckare, jag kände "Wow, jag vill skriva om sånt". Jag började skriva och skriva, jag skrev först om några ungar som var detektiver som "Lasse Majas detektivbyrå". Det verkade kul när jag skrev, lärarna tyckte jag var väldigt duktig, men det var säkert bra något de sa tror jag. Självklart blev man glad när lärarna tyckte att jag var duktig, för det fick mig att vilja fortsätta skriva. En av mina gamla lärare på Ribbyskolan läste mina berättelser, han hjälpte mig jättemycket med vad som är bra och vad som kan göras bättre. Läraren såg hur mina berättelser blev bättre och att sidorna blev fler och fler.

Jag har alltid gillat att skriva om grov organiserad brottslighet efter jag såg filmerna Johan Falk och läste boken "Den aningslöse". Så jag började skriva lite om den typen av deckare, men det kom ingen vart kände jag. Jag skriver nu serie som heter "Samhällets skuggsida" och den handlar om den undre världen. Huvudpersonerna är en grupp personer på fem som är poliser inom enhet som heter "TSI" (Teamet för särskilda insatser), som lyder direkt under rikspolischefen. Huvudpersonerna är Ethan Andersson, Magnus Stråh, Mia Lund, William Molander och Christoffer Johnsson. Enheten jobbar med att få bort droger och vapen från Stockholms gator, se till att gripa höjdarna inom karteller, maffior och andra kriminella gäng. Poliserna inom denna enhet använder sig av okonventionella metoder (inte olagliga).

Alla poliser har sina privatliv och Christoffer har sin son Filip som går på Fredrika Bremergymnasiet och han kämpar för att gå ner i vikt och försöker lösa sitt andra problem (kärlek). Christoffer försöker hjälpa sin son, så gott han kan. Jobbet som kommissarie och gruppledare är väldigt krävande, men att ta hand om sin son som precis förlorat sin mor är också väldigt krävande.

Jag har hittills skrivit tre berättelser "Det stora maffiakriget, Säkerhetstjänst AB och Människohandeln i Öst". Just nu skriver jag på en annan berättelse som är i samma serie "Nationens Säkerhet" som har en koppling till berättelsen "Säkerhetstjänst AB".



Likes

Comments