På er! Har precis ätit lite frukost med älsko innan han drog sig iväg för att jobba, blev potatisbullar som jag la in i ugnen lite fort. Snabbt och enkelt 😊 men nu är jag tillbaka i sängen och kikar runt lite på internet!

Alltså detta med att man sover dåligt under sin graviditet, det stämmer verkligen.. Dagarna jag somnar runt 22 så vaknar jag runt 00, och det känns som att klockan borde vara 06 ungefär, oftast vaknar jag för att jag är kissnödig, ibland hungrig, när jag väl går upp och gör det jag ska och sedan vill lägga mig och sova så är det ALLDELES omöjligt? Jag ligger alltså i sängen och försöker sova i flera timmar, tillslut är klockan 04 och jag somnar äntligen.. finns det något bra sov tips för gravida kvinnor ??? Nu längtar jag bara tills vår lilla prins är ute, så sovandet kanske blir bättre, sparkarna mindre i magen hehe, och såklart mer MYYYYS 👶🏼🍼❤️

Nog om sovandet, 😴 idag är det Tisdag och "föräldrar" kursen står på schemat, den är mellan 18-20 ungefär och efter det tänkte jag att vi skulle gå förbi mitt gamla jobb i Hötorget och äta lite sen middag, Thai mat dvs. Det tackar man ju aldrig nej till😌 förresten så är jag sååå sugen på att ta mig en semester till Thailand, men de får bli nästa år, när lillprinsen blivit lite större! 😀

Nu ska jag fortsätta att kika runt lite på nätet och se vad som behövs till prinsen!💕

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 28 readers

Likes

Comments

Ja, som rubriken säger .. Nu är det dags att röra sig mot sägen, det blev en väldigt sen middag för mig och älsko idag, känner mig alldeles slut i hela kroppen, men jag antar att det ingår när man är höggravid??... 😊

Bebis sparkar som bara den, lite som gymnastik, men jag älskar det😍


Tänkte bara slänga in ett inlägg, vilket jag gör. Ett ointressant inlägg, men det gör inget för min del! Nu ska vi lägga oss och sova, imorgon är det en ny dag 🙊 vi hörs då!!!

Godnatt på er 😆

  • 27 readers

Likes

Comments

Godmorgon på er, somnade om vid halv 12 tiden ungefär och vaknade nu! Det är nämligen så att jag varje morgon går upp kl 05:55 tillsammans med min sambo, äter lite frukost tillsammans med han och packar matlådan sedan umgås vi och jag låser dörren efter han och då är klockan ungefär 06:30 och då är jag så pass pigg att jag inte kan somna om hehe, 😩 men senare mot 10-11 tiden då slocknar jag och jag sover som ett barn igen!😀

Jag skrev ju inte för så länge sedan, men det kommer nog bli lite inlägg om dagen, dels för att jag själv ska få in det till en vana att börja blogga utan att "slarva"🤗

Men nog om det!

I lördags gick jag in i vecka 38, (37+0) då och jag kan inte säga mer än att jag är så otroligt nervös, tankarna springer runt som små höns i huvudet.. Känner mig lite halvt små stressad också! Detta är ju vårt första barn, så jag har inte någon direkt koll på hur det funkar med värkar mer än att det tydligen ska göra väldigt ont hehe, men jag hoppas att allt händer när både jag och min sambo är hemma,😀 dvs efter kl 16:00 hehe eller under helgen, vår lilla prins är ju beräknad 6 Feb, så det känns som att det skulle kunna ske när som egentligen! Men det återstår att se helt enkelt, 🙂

Allt är i stort sett klart för prinsen här hemma, det vi behöver just nu är lakan, täcke och kudde till spjälsängen, fast då kommer vi till det knepiga, kudde eller ej? Sedan är vi ute efter en bra babynest och lite små gossedjur som vi kan lägga i sängen och även pynta lilla prinsens barnvagn 😻 Senare idag ska jag försöka att packa klart BB väskan, lillemans kläder är klara, till han packade jag ner 4-5 boddys i olika storlekar då jag inte har någon aning om hur stor/liten han kommer att vara, 2 byxor, 2 tröjor, vantar och lite strumpor, mössor.. 2 tunna och en lite tjockare för hemvägen och även en overall till hemvägen, lite servetter, filtar, lite små grejer som kan vara bra att ha på sidan av!
Till mig har jag endast hunnit plocka fram sköna underkläder och amnings BH, så jag har en del kvar att ta fram, lika så min sambo 😀
Känner verkligen att det kommer bli en sån förändring, allting. Men självklart på den positiva vägen, 😀😍👶🏼

Förresten, tanken är att föda på BB Stocholm! Jag undrar om det finns mammor/pappor här ute som har erfarenheter därifrån ? 🙊 även angående kudde i spjälsäng? Kommentera gärna!!! 😀 vi hörs senare i ett annat inlägg🤗😌

Nu ska jag avnjuta mig lite frukt! 😬

Likes

Comments

Hej igen, 2 timmar senare haha.

Jag tänkte berätta för er om vår händelse, 😀

I maj 2015 flyttade jag & min sambo till Spanien för att jobba & leva som riktiga ungdomar, vi hittade ett annat par på Facebook som vi tog kontakt med och bestämde oss för att dela lägenhet tillsammans med de! Allt var som vanligt tills jag märkte att min mens började krångla, tillslut kom den. En liten blödning och jag misstänkte att de hade med stress att göra eller även att jag kanske fått en ny cysta på äggstocken??.. Vilket jag hade förr och ledde till en operation då jag fick operera bort vänstra äggstocken, och då fick jag reda på att jag eventuellt skulle ha det svårare att bli gravid, I och med att jag var så pass ung när jag opererade bort den, 19-20 år var jag då, men mer om äggstocks problem i ett annat inlägg 😄 iallafall, tillslut efter att jag fick min lilla blödning så var det inget mer med de, den varade mindre än en dag, men jag trodde att den "riktiga" mensen skulle komma så jag skippade gärna havet & poolen under den tiden, MEN ingenting mer hände under de kommande dagarna, så jag började leva som vanligt vi jobbade, umgicks, sola & bada som vilken dag som helst annars, men så kom det plötsligt efter bara 1 vecka, jag började må så otroligt dåligt, jag åkte på hög feber, mig ont och även spy sjuk blev jag! MEN som många andra tänker så tänkte jag likadant, - okej.. Jag har precis kommit från Sverige till Spanien, det är en omställning med både väder & mat.... Efter en vecka försvann min feber och jag trodde jag var fullt frisk, tills jag började känna att illamåendet tog över, lukterna blev starkare och jag blev allt mer känslig.. Men jag lät de vara som det var, att jag var gravid slog mig knappt tanken, när min andra mens skulle komma så blev det precis som med första, endast en liten blödning.. Och då sa jag till min kille, tänk om jag är gravid? Vi lever i Spanien & jag är gravid? .. Älsklingen gick och köpte ett graviditets test från Apoteket till mig, och jag minns att jag var SÅ nervös över att ta det lilla testet, men tillslut var det gjort.. & jag ser att det är positivt, och med paniken i kroppen ropar jag på killen och ber han komma in och kolla, han ser att testet visar positivt och blir alldeles överlycklig och där står jag alldeles förvirrad med panik i kroppen och vet inte vad jag ska ta mig till???..

Efter några till tester för att vara på säkra sidan så beslöt vi oss för att söka hjälp i Spanien, och jag kan säga att det var de värsta jag gjort i mitt liv, hur mycket vi än försökte hände ingenting, eftersom att vi bor i ett helt annat land och har ett sisådär jobb var det inte direkt ett alternativ att behålla graviditeten och eftersom att vi sökte hjälp så pass tidigt kändes de bättre, MEN som sagt, hjälp sökte vi men noll fick vi, tiden gick och vi sökte oss till flera mottagningar och även sjukhus, men eftersom att de varken vill eller kan prata engelska & jag spanska så gick det rätt åt sagt åt skogen! Vi hade varit borta från jobbet i 3 dagar ungefär endast för att föröka få hjälp, när vi kom tillbaka efter 3 dagar så fick vi inte behålla jobbet, (telefonförsäljning) vilket var lika bra då lönen och de flesta telefonförsäljnings jobb bara är skit, speciellt utomlands, men iallafall efter att ha blivit av med jobbet både jag och killen började tankarna ännu mer, jag är gravid vi bor i Spanien och vi måste överleva här, vi ska snart flytta osv. Tiden fortsätter att gå efter 2-3 månader flyttar vi tillbaka till Sverige, jag ringer till SÖS och andra sjukhus och de flesta har semester, jag fick en tid hos gyn och jag missade den, vi bokade in en ny tid som vad ganska så långt efter och väl när jag kommer dit så hoppas jag på att de kanske bara är en cysta trots allt som spökar, men det visar sig att jag är i vecka 18+6, allt kom som en smäll, vad gör jag nu???..

Jag och killen började prata och fundera, han ville så gärna ha de lilla som fanns i min mage, men jag var så rädd och förvirrad att de inte fanns på min lista, det ända jag tänkte var, jag är för ung.. Vi har precis flyttat tillbaka, vi har inte egen lägenhet osv... Jag bokade tid för en eventuellt abort 5 dagar senare, jag hade alltså 5 dagar på mig att bestämma mig, och jag kan med ärligheten säga att jag hade väldigt svårt att "njuta" utan första tiden som gravid, men efter många om & men så beslöt jag mig att behålla den fina gåvan, efter att ha pratat med folk på mitt jobb, med min kille, men folk helt enkelt så var valet ett självklart att behålla!

Vi bokade tid hos BM hos MamaMia på söder, vi pratade och gjorde UL, & det visade sig vara en liten pojke som gömde sig i min lilla mage, 😻 lyckan rusade igenom både mig & min kille, vi var så glada och nu flera veckor senare, sitter jag här förberedd med vagn spjälsäng och allt vad man behöver!
Idag kan jag säga att vi är mer än värdens lyckligaste par som väntar vår första son, vår son som är beräknad 6/2-2016!!

Inlägget blev väldigt långt, men jag hoppas att det är intressant att läsa illafall! 🤗

​detta är vår lilla son i vecka 18+4-6... Minns inte riktigt exakt! Men här är han iallafall, vår lilla prins! Som vi längtar efter dig👶🏼❤️ 

Kommentera gärna om vad ni tycker och tänker😀 finns det fler som ska bli föräldrar i Februari?

Likes

Comments

Ja, det är ALLTID kul att testa på någonting nytt, och eftersom att jag är en sådan tjej som älskar att skriva tänkte jag att jag lika gärna kan skriva här i en blogg och dela med mig utav min vardag och alla andra händelser, istället för att skriva i mitt personliga block och hålla det för mig själv! Men visst kan det vara skönt att skriva lite för sig själv också, lite mer som en "hemlig dagbok", men det kommer jag ju kunna fortsätta med även fast att jag skriver här också så det blir super bra ska ni se. 🤗

Detta är egentligen ett bara för att inlägg, man måste ju börja på något sätt, och jag är så värdelös på att börja något så det ska se bra ut för er andra att läsa, men vi börjar med att jag iallafall kan presentera mig!

Mitt namn är Kattaliya och jag är 21 år gammal, snart 22. Jag bor i Stocholm tillsammans med min sambo på 20 år, och det bästa av allt är att vi väntar oss vårt första barn, lite därför jag startade denna blogg för att dela med mig så mycket som möjligt till er av mitt/vårt liv som unga föräldrar!

Jag hoppas att ni kommer att gilla det ni läser, & jag hoppas på att få så mycket hjälp på traven som möjligt angående bloggen så den blir riktigt bra hehe. Att kommentera & ge feedback är super!

I nästa inlägg kommer jag skriva om hela graviditets händelsen, när vi fick reda på allt, vad vi gjorde, hur vi kom överens om de beslutet vi gjort😀

Likes

Comments