Åh vilken vecka det varit. Eline fortsätter att vara stark och idag vägde hon in på hela 1043g och är idag 29+1, såå stolta vi är! Dom har t om tagit bort cpapen och gett henne en optiflow högflödes grimma. Hon har reagerat bra på den hittills men efter att jag hade gett henne mat så slutade hon andas och pulsen sjönk till 50. Hela min själ revs ur mig medan jag försökte att få henne att andas. Som tur var så fanns ju dom som jobbar här bara en meter ifrån och hjälpte mig. Fick sån panik och blev så otroligt rädd. Var helt själv också då Erik va ute och ordnade med massa ärenden så panik är ett lindrigt ord för vad jag kände. Tycker så synd om Erik också som får ett samtal från rädda ledsna mig och känner den paniken att han inte är här men man kan ju aldrig veta när nått sånt här kan hända. Vi klarar det här, tillsammans! Eline är fantastisk och hon gör oss så stolta varje dag. Min vackra flicka 💕

Vi då? Jo vi mår skit dåligt, äter dåligt, är utmattade och trötta. Vi är instängda i ett litet rum och vi känner oss deprimerade. Just nu är den enda höjdpunkten Elines positiva mående såklart och något enstaka besök av nära och kära. Vi ska diskutera med personalen om att få ett annat rum då vi inte klarar av den här instängda känslan nå mer. Jag kan inte sova heller när jag hör massor med maskiner hela nätterna och tror att det är hennes jämt fastän det kan vara någon annan bebis maskin. Behöver släppa den känslan av att hela tiden vara orolig så fort vi hör något pip. Hoppas det går att ordna på något sätt så vi också får fokusera på vårt mående just nu. Inte rättvist för Eline att ha två deppiga föräldrar.

Vi är ju då iallafall hemma i Falun men inte direkt hemma riktigt. Känns jobbigt att inte få komma hem till sin lägenhet och att vara "inlåst" på ett sjukhus. Att spendera dagarna på sjukhuset tar på en otroligt mycket men vi kämpar och krigar. Vi kommer att bli kvar här i många veckor till så vi försöker kriga för dom små sakerna som finns utöver Eline. Fan så jobbigt det är men fan så grymma vi också är. Måste ge creds till min älskade fästman som finns där för oss och som får mig att orka. Vi är ett så jävla bra team 💕

Eline har fått ett sånt otroligt fint halsband också från hennes farmor, åh vad hon kommer älska det där sen 💕🙏🏼

Vet att många av er undrar hur det går men känns som att tiden inte räcker till för att skriva eller lägga ut något inlägg hit å dit. Vi mår inte bra heller så lusten är totalt borta för allt, iallafall för min del. Erik behöver verkligen andrum och behöver få komma härifrån oftare än mig så vi försöker vänja oss vid att ha lite uppdelade "pass" så det är lite att försöka vänja sig vid. Vi tar en dag i taget och nu ska vi bli starka och fortsätta kriga med våran grymma dotter. Tack till er alla som skriver och sånt, vi är så tacksamma ❤️

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Åh hej alla söta. Ser att fler och fler är här inne och läser, gillar och skriver. Så roligt att ni är så pass många som vill följa oss på denna konstiga resa som varit och som väntar. 😊🌸

Idag vakna jag prick 8:00 (alltså 7:00 svensk tid) och jag hade ångest och som alla andra dagar vakna jag av stress faktiskt. Lite jobbigt att jag inte kan sova men tror att det är för att jag inte är hos Eline under natten, får separationsångest och blir så orolig att någonting ska hända MEN inatt ska vi sova hos Eline för första gången under en hel natt. Ser fram emot det och hoppas att jag kommer kunna sova nu. Imorgon är det ju dags för hemfärd 🙏🏼

Imorgon kommer då en ambulans och hämtar upp Eline efter 10:00 någon gång och om det finns plats i ambulansen så får vi åka med men annars får vi åka taxi till flyget, det gör ingenting bara vi kommer till samma flyg så är vi nöjda haha. Flyget förväntas åka runt 11:30-12:00 finsk tid så vi hamnar i Sverige förhoppningsvis en timme efter. Hoppas att allt kommer gå bra och att Eline sover hela resan. Tänk att 17 dagar ändå har gått..17 dagar sen mitt vatten gick efter att jag lagt mig i sängen och skulle sova efter en slitsam dag. Vad tiden går fort ändå. Dagarna känns korta nu när man har en liten unge att ta hand om faktiskt.

Vad jag förstått hittills så kommer vi antagligen bli isolerade när vi väl kommer till Falun vilket känns oerhört jobbigt då vi redan varit det den första perioden här i Finland men så länge vi får träffa våran familj en liten stund och visa våran dotter så är jag glad. Vi är såklart lite skeptiska inför hur det kommer gå till och vad som kommer att ske då vi hört lite olika saker men hoppas vi kommer trivas och att vi kan ordna med allting som behövs ordnas med. Har viktiga möten, samtal, skit viktiga pappersarbeten och även läkarbesök vi måste ordna med förutom att tvätta och packa om våra väskor inför kommande veckor på neo. Sitter och tänker på hur vi ska kunna lösa det där redan nu men jag försöker att inte tänka på det förrän vi vet mer. Lite svårt att få göra sådana saker om vi inte ens får lämna sjukhuset men det får vi ta när isoleringen är över såklart. Vi vill bara komma hem till Falun nu.

Min kära far åker ända från Norge imorgon också för att träffa oss och lilla Eline så det ser vi väldigt mycket fram emot. Sen att han har med sig nestlé iste och nugatti (nutella fast 100 gånger godare) är bara ett plus i kanten. Vill dock bara göra en sak när vi kommer till Sverige och det är att laga riktig mat haha. Vill göra spagetti med köttfärssås eller typ lasagne eller nånting riktigt smaskigt. Lär väl bli donken som någon får komma med men t om det skulle sitta fint just nu faktiskt. Vet inte alls hur vi gör med mat osv men jag klarar inte av nå mer bröd och snabbmat längre, har inte ätit riktig mat på evigheter nu. Vi får se hur det blir helt enkelt.

Har iallafall haft Eline på bröstet 2 gånger idag och då har hon legat runt 2 timmar varje gång, det är såå mysigt och hon är så rolig som gör sånna konstiga saker med munnen men min kropp är inte gjord för att ligga still i samma position så länge så hej värk i kroppen hela tiden. Idag hade hon hennes första riktiga hicka med ljud också, så roligt det lät.

Nu ska vi försöka sova en stund innan blöjbyte runt 01:30. Nästa gång jag skriver ett inlägg så är vi i Sverige hörni. 🙏🏼

Godnatt, puss och kram 🌸

Likes

Comments

Åh vilken dag det varit. Vi fick sovmorgon och hann t om dricka en kopp te innan vi traskade till sjukhuset imorse. Idag va ju dagen vi skulle få veta när vi får komma hem. Timmarna gick sakta men efter lunch kom doktorn in och berättade att vi skulle få åka hem redan imorgon. Vi jubla och jag tror jag grät en skvätt och sen stod jag där och små fnittra lite psykopatiskt en stund också haha. Det blev dock lite ändringar under dagen då det va nått med planet imorgon så vi får alltså åka hem på fredag istället.. MEN vi får åka med Eline hela vägen hem!!!!! Vi är sååååå lyckliga och tacksamma att vi slipper åka utan henne. Vilken fantastisk känsla. Snart kommer vi HEM!

Vi gick hem till det stället vi bor på runt 16 tiden så vi kunde duscha, packa ihop lite och äta. Det sluta med att vi bara packade ihop allt i stort sätt och tryckte i oss godis och de som fanns framme då tiden inte räckte till för matlagning haha. Livet som nyblivna föräldrar tydligen, man luktar ju redbull, ostfralla, bröstmjölk och svett dagarna ut haha.

Nu sitter vi hos Eline och Erik har henne på bröstet och myser. Det kallas kängurumetoden och det är verkligen så otroligt mysigt och avslappnande. Det är också den enda gången vi kan hålla henne och känna henne så man uppskattar varje minut och 3 timmar känns som 10 minuter. Älskar att se Erik och Eline med varandra, så fina dom är alltså 😍 brukar sitta och nynna å sjunga bredvid dom och det slutar oftast att båda somnar och sover så sött. Man önskar dock att man kunde lyfta upp henne när man vill och bara pussa på henne och trösta henne riktigt..

Vi är iallafall otroligt glada idag och nu ska vi bara vara med lill fisen tills planet går på fredag förmiddag. Hoppas allt går bra med resan och att vi trivs på neo i Falun, det tror jag iallafall att vi kommer göra och jag tror dom kommer tycka om Eline väldigt mycket, hon är trots allt en envis och charmig brud.

Nu vill vi mest bara träffa familj och vänner och få landa på det nya stället med Eline. Lite stressad över att det blir nytt folk, nytt ställe att lära sig och lite nya rutiner osv men det där ordnar sig. Vi får ju faktiskt komma hem till Falun och lasarettet är man ju uppväxt på så där ska vi nog allt trivas haha. Hoppas vi får tillgång till att sova hos henne och samtidigt kunna få åka hem tillsammans någon natt också så vi hinner göra iordning allt vi inte hunnit göra och iallafall försöka vara mänskliga. Räcker att man gått runt i Finland i över 2 veckor med det lilla vi haft med oss, lortiga, hungriga, trötta och oroliga. Nu vill vi hem och vara rena, mätta, nöjda föräldrar till Eline.

Vi har då iallafall vuxit som människor under denna tid och lärt oss hur fort tiden kan gå. Tror jag lämnade hjärnan å känslorna i Sverige för än har jag inte haft ett extremt nervsammanbrott, vad jag vet iallafall haha.

Tänkte även försöka skriva ett enskilt inlägg om vad som hände under förlossningen osv. Va ju en snackis här på BB å neo efteråt då allt som hände va ganska ovanligt.

Kan ju säga berätta såhär mycket iallafall, efter några timmar på förlossningen och allt lugnat ner sig en aning så bad jag Erik om en blöt handduk jag kunde ha på pannan då jag va kokhet efter alla värkar, vad gör han? Jo han smacka en piss blöt 5x5 cm pappersservett på min panna sen gick han och la sig och sov för att han tänkte passa på att få lite sömn han med för han trodde att lilla jag sov djupt å skönt. Jag däckade av ren utmattning i kanske 10 minuter sen var jag vaken resten av natten. (jag trodde jag sov i 7 timmar men tydligen inte). Sluta med att Erik vakna när jag i stort sätt blir in rullad till operationsrummet några timmar senare och han förstod ingenting förutom att jag skulle få göra ett akut kejsarsnitt vilket han faktiskt berättade för mig för jag hade inte hängt med i barnmorskan å läkarens diskussion då jag låg med täta förvärkar på 2 minuters mellanrum. Paniken när Erik säger "öh hallå, jag tror inte att Kristin förstår att hon ska göra ett kejsarsnitt" Hahah började gråta i 30 sekunder sen kom nästa sammandragning så hade inte ens tid att vara ledsen och orolig.

Sammanlagt under dessa timmar vart jag stucken i ryggmärgen 4 gånger och under dom 7 första dagarna i Finland vart jag stucken 16 gånger med infart (kanyler i venen) och sista gången dom stack mig var på förlossningen och jag kom ihåg så väl att jag önskade innerst inne att det var någon slags viktig pulsåder eller nått dom stack sönder så mitt lidande skulle ta slut, haha så dramatisk. Jag lovar att jag inte är självmordsbenägen vanligtvis, bara när jag ska föda barn tydligen. Efter det började väl bedövningen tillslut fungera efter mycket om och men och jag vart så gullig och rar igen. Låg och yrade om att jag ville ha en iskall öl och en cigarett, sjöng på en å samma låt för det fanns bara den på min offline lista på Spotify och jag hatade den där vidriga lustgasen.

Nu såhär i efterhand så va allt värt det och jag skulle antagligen utsätta mig för allt det där igen men helst fullgången graviditet nästa gång haha. Vilken upplevelse det var. Erik va grym fastän han bara sov och sa åt mig att andas hela tiden vilket jag hatade att han och barnmorskan sa men jag hade t om för ont för att säga ifrån. Ni som känner mig vet bara där att jag måste ha haft extremt ont och varit fullt ut lidande och jag gjorde antagligen 40 pakter med Satan och erbjöd han min själ för smärtlindring. Höjde bara handen 1 gång mot Erik men inge mer än så faktiskt. Han va skit duktig den stackarn, vilken karl jag ändå har.

Nu ska vi fortsätta mysa med våran dotter, imorgon kommer bli en lång dag men snart är fredagen här, vi är så peppade så ni anar inte.

Sköt om er, puss och kram 🌸🙏🏼

Likes

Comments

Hej alla fina! Nu va det ett tag sen jag uppdaterade här som ni kanske märker haha.

Jag tänkte först å främst uppdatera här på bloggen igen för att slippa svara på samma frågor som de flesta av er ställer, hålla familj och vänner uppdaterade och samtidigt kan det vara kul att dokumentera lite så jag och Erik har något att blicka tillbaka till också.

Okej först å främst, ja vi är kvar i Finland och våran dotter är idag 7 dagar gammal. Hela 27+1 idag och det innebär att hon om 6 dagar alltså är 28+0 och det innebär också att vi får komma till Falun OM dom har plats och ifall Eline orkar resa. På onsdag får vi veta exakt och allt hänger på om hon får ta ut den där otäcka kanylen och ifall hon fortsätter att vara såhär stark.

Det är inte säkert att vi får åka med samma transport. Skulle gissa på att vi får fixa resan för oss själva och hon blir transporterad i helikopter.. det skulle bli oerhört jobbigt faktiskt, speciellt om vi i slutändan kanske kommer till Sverige bra många timmar efteråt då flyg härifrån kan vara allt från 2-14 timmar utifrån dag/tid/pengar.. vi landar ju isåfall i Sthlm på Arlanda och då väntar 2,5 timmes bilresa till Falun också så där är inte själva resan slut heller för den delen. Fy alltså, jag vill inte ens tänka på det faktiskt. Vem tar emot vår dotter? Hur kan det vara så att vi kanske inte ens får åka med? Det är ju fortfarande våran dotter, vårt barn.. klart vi är oroliga, nervösa, rädda och inte vill vara ifrån henne. Det är ju vårt barn! Får hennes mormor, morfar eller farmor vara där och möta upp henne? Alltså usch vilken ångest. Vi får bita ihop och hoppas på att vi kan tajma våra hemresor ifall det blir separata resor. Hoppas det löser sig men ni förstår nog vad vi känner och tänker.

Idag har iallafall varit en av dom tuffaste dagarna i mitt liv. Kl 7 klev vi upp för att sedan traska till sjukhuset till Eline. Ingen av oss åt frukost ens. Idag va det nämligen dags att ta bort den där respiratorn och ge henne CPAP som det heter. Idag andas hon alltså helt själv och har bara luft som stöd. Det innebär också att vi fick vara med om att hon slutade andas några gånger då hjärnan glömmer det, speciellt när hon hade fått mat i magen. Att se hennes puls åka ner och larm börja tjuta va det jobbigaste jag varit med om någonsin. Den skräcken och paniken är obeskrivlig. Så rädd, så nervös, liten bit av ens själ tas ifrån en varje gång.

Livet är så jävla skört och jag är tacksam för varje minut med min dotter men det här tar knäcken på oss. Vi är starka och vi kämpar för hennes skull men idag va jag iallafall inte mig själv. Nerstämd, ledsen, rädd, allt samtidigt. Jag satt som en hök och stirra på den där skärmen där hennes hjärtslag och värden är. Sköterskan påminde väl oss om att människor behöver äta så vi försökte oss på att äta något men det sluta med en varsin liten cheeseburgare (jag åt en halv) och sen sprang vi tillbaka till Eline. Satte oss i en varsin fåtölj och sen fick vi varsin kudde å ett täcke så vi kunde vila. Erik slockna ganska fort och jag satt å stirra i någon timme sen orkade jag inte hålla ögonen öppna nå mer så ja fick sova nästan 1,5 timme sammanlagt iallafall. Mot kvällen orkade jag inte mer psykiskt eller fysiskt så vi släppte kontrollen och gick hem och duschade och åt mat så vi orkar komma tidigt imorgon bitti. Hon ska inte behöva ha utmattade och lortiga föräldrar när hon går igenom en kamp för livet. Vi måste vara på topp vi med. Ångest får man men vi måste försöka överleva vi med.

Utmattade, hungriga, små lortiga, stressade, rädda och trötta men vi ger inte upp för det. Vi ska ta oss hem och Eline kommer klara sig, det har vi bestämt och vi är inte långt ifrån.

Det ser ut som att vi får komma hem tidigast på torsdag men skulle tippa på fredag om allt går som planerat. Kan även bli efter helgen såklart men vi hoppas på fredag om Eline mår bra som sagt. Hoppas hoppas. Längtar efter svenskt kaffe, spagetti med köttfärssås och vår familj och djur..

Tack för allt stöd vi fått och får. Vi uppskattar varje kommentar, samtal, sms och gillning osv. Det betyder verkligen otroligt mycket. Man vet verkligen vilka det är som bryr sig om en nu i denna situation. Tack till er alla 💕🌸 vi krigar på dag för dag och nu kämpar vi på för hennes skull. Lilla Eline är så fantastisk. Vår älskade superbaby 🙏🏼 nu ska vi hoppa i säng så vi är någorlunda utvilade tills imorgon. Lär nog inte bli många timmars sömn för min del men man måste försöka.

Puss och godnatt 🌸

Likes

Comments

Hej alla fina!

Idag har ryggsmärtorna varit mildare men istället har jag ont i magen och fått en så kallad dumping. Alltså, det går inte att förklara vad som sker men man mår verkligen inte bra. Oftast får jag hjärtklappning, svettningar, magknip och ett helvetes illamående. Inte alls roligt men ibland händer det även fast jag inte ätit nånting sött eller väldigt fett men idag åt jag Coco pops med mjölk så jag får skylla mig själv haha.

Även fast dagen varit lite tråkig så är jag iallafall jätte glad för igår beställde jag hem 2 gråa kappor (kunde inte välja vilken så beställde både och ska skicka tillbaka en) och äntligen ett par nya skor.

Fick bli ett par vita Nike Air Max thea. Har redan 2 par vita Nike air force 1, låga och höga och ett par mintgröna/ljus turkosa tränings skor MEN, eftersom jag har varit nästan 50 kg tyngre så har dom blivit väldigt..tunna fint sagt haha. Finns knappt nån sula kvar i skorna men hur som helst så köpte jag dom nya för 800 kr nånting. Var rea på dom vita så jag slog till på en gång. #nikeairmaxthea

Resten av dagen/kvällen ska jag bara ta det lugnt och kolla Netflix. Se om inte Evelina kommer förbi och dricker kaffe med mig sen. Vet att du tjuvläser så tja Evert.

Imorgon ska jag inte göra nånting förutom att försöka städa lite mer och fixa bland mitt smink. Vilken röra det blivit. Se om det finns nått smink jag inte har användning för som jag kan ge bort. Kan knappt stänga lådan jag har nu.

Förresten, skorna beställde jag från zalando om någon undrar och vill köpa dom för typ 400 kr mindre.

Ha det bäst så länge, puss 🌸

Likes

Comments

Åh hej alla söta!

Oj vilken jobbig start på den härliga nya veckan jag haft. Igår va ja bakfull (alltså döende) och igår gick även vårt handtag till ytterdörren sönder..nu måste vi låsa dörren för att ha den stängd för annars så åker den upp och det är väl kanske inte hela världen men ändå. Skit saker!

Idag däremot så sov jag alldeles för länge. Igår började min rygg ömma och då förstod jag att jag skulle få nån inflammation igen och tjing va rätt jag hade. Vakna upp och hade så himla ont i ryggen och gjorde ont ända ner mot rumpan och ut över höfterna. Blir så jävla arg och upprörd över att jag ska ha det såhär och att jag inte kan göra vad jag vill när jag vill. Imorgon ska jag ut och storhandla men det lär jag väl inte orka men får hoppas.
Livet är orättvist men finns inget jag kan göra åt det.

Nu till nånting roligare då. Jag har letat efter ett par nya köksstolar i nån månad nu och har fastnat för en stol som jag verkligen tycker är fin och även lite annorlunda. Kostar lite mycket men ändå inte sådär super farligt. Är så sugen på att köpa dom NU men jag ska försöka spara lite mer pengar först.

Nu i veckan hade jag planerat att grovstäda och möjligtvis möblera om hemma men vet inte hur länge jag kommer bli sängliggandes nu så jag får ta det som det kommer. Daniel har ju börjat jobba igen vilket är super kul men lite ovant både för han och mig men det är okej. Han har varit så duktig det senaste året med pluggandet och nu i februari så är han färdigutbildad undersköterska. Blir så stolt och glad för hans skull.

Nu ska jag väl lägga mig i sängen och plugga lite körkorts teori. Kanske lite tråkigt inlägg men ska bli bättre på detta så småningom.

Sköt om er, puss 🌸

Likes

Comments

Hej alla söta.

Igår var jag iväg med lilla mamma och Daniel till affären och handla lite mat till helgen. Pappa är påväg till Sverige så han dyker upp antingen inatt eller tidigt imorgon bitti.

Igår natt så kom jag på att jag måste köpa lite nytt smink som hunnit tagit slut så jag shoppade lite från kicks och det kommer väl imorgon.

Idag har jag och min kära man städat och fixat. Ska bädda rent och sen bädda ner mig och kolla lite serier.

Förhoppningsvis så vill pappa åka till kupolen imorgon så jag får köpa lite nya kläder. Behöver verkligen underkläder och nå fina toppar.

Veckan har varit seg men det är skönt. Har sovit så himla dåligt dom senaste nätterna och haft problem med gallan. Juste, har äntligen blivit satt på väntelistan så jag blir opererad i vår. Äntligen så blir jag av med den här skiten haha. Njurstenarna har passerat MEN jag har börjat fått ont på andra sidan istället så jag måste väl va lite försiktig.

Nu ska jag bädda rent och kolla Netflix. Sköt om er, puss 🌸

Likes

Comments

Åh äntligen är jag tillbaka. Behövde tydligen fler dagar/veckor/månader än vad jag trodde men nu ska vi ändra på det.

Jag varnar väl för ett långt inlägg på en gång eftersom jag som sagt har månader att ta igen. Ser ju att många är inne varje dag och kikar så tänkte att jag skriver ett långt inlägg på en gång.

Okej, först och främst så är min lilla William pigg igen. Han har fått epilepsi diagnosticerat och sen dag 1 av hans epilepsi medicin så har han varit sig själv. Vi är så fruktansvärt lyckliga över att han mår bra igen och att vi äntligen vet vad det är som har hänt honom. Äntligen har vi fått tillbaka våran lilla plutt.

Jag har väl äntligen kommit ur det värsta från min depression jag har och ser äntligen ljuset igen om man säger så haha. Nu ska jag försöka ta mig igenom mina fysiska hinder och förhoppningsvis påbörja en behandling med bromsmedicin. Har trots allt artros i både handleden, bröstet och höfterna förutom mina reumatiska sjukdomar. Mitt mål är att jag ska bli utbildad make up artist och göra det jag verkligen brinner för men det är såklart en utmaning för mig eftersom jag har svårt att hålla i saker och har svårt att skriva men det har jag bestämt mig för att klara av så vi får se. Har ändå haft den drömmen sen jag var väldigt liten. Och sen ville jag även bli bilmekaniker men tror smink blir bäst.

Nu ska jag bara gå igenom ytligare ett helvete i några månader som verkligen kommer vara påfrestande psykiskt och fysiskt. Inget jag vill prata om just nu men det handlar om min framtid och min hälsa. Allt tar sin tid och man får helt enkelt pina sig igenom svåra perioder ibland för att uppnå nånting större.

Ja vad mer har jag att berätta? Jo, jag har gått ner 45 kg hittills. Jag har färgat hela håret rött men funderar på att färga det mörkbrunt. Jag har insett vilka mina äkta vänner är och även vad familj betyder. Jag har även insett att jag är oavsett allt som hänt, en väldigt lyckligt lottat kvinna. Min underbara sambo/vapendragare/pojkvän/slav har alltid och kommer alltid att vara min klippa. Han är helt fantastisk på att hjälpa mig, fysiskt och psykiskt. Han är mitt allt! 

Jag hade en väldigt jobbig men ändå lugn födelsedag som bestod av panikattacker mitt i natten men det va borta dagen efter. Klarar tydligen inte ens av att fylla år längre haha. Det ska bli ändring på det tills nästa födelsedag! 

Nyår va såååååå himla kul för jag och Daniel fick besök av min fina underbara vän Amanda och hennes man Ryo. Dom bor i Japan och åkte hit till Sverige över jul/nyår och kunde som tur var komma hit till lilla mig. De va så himla trevligt!

I helgen som kommer så får jag förhoppningsvis besök av min pappa. Ska bli kul att få träffa han och spendera lite tid med lilla pappsen och så. Blir ju inte så många gånger man ses eftersom han bor i Norge och jag i Sverige. 

Jag kan ju även passa på att berätta att i februari så firar jag och Daniel hela 8 år tillsammans. Funderar på om jag ska fixa ihop nånting roligt vi kan göra. Kom med förslag om ni har några. Får absolut involvera resor, aktiviteter, mat och sånt så skriv en kommentar om ni vet något roligt. 

Nej nu får det räcka med ord. Skriver ett inlägg senare om vad jag ska göra i veckan. Puss 🌸

Likes

Comments

Hej! Förlåt för den dåliga uppdateringen men jag har inte haft ork eller tid för bloggen alls. Hänt alldeles för mycket i mitt lilla liv.

Jag kan ju börja med att berätta att jag har förutom gallsten (som ni kanske vet sen innan) även har åkt på njursten. Spenderade 9 timmar på akuten med njurstens anfall och kräktes väl ungefär varannan minut och fick så mycket morfin så jag vet inte vad. Mår dåligt varje dag och har inte kunnat röra på mig som jag velat då jag får ont i gallan av allt och även njurarna har tagit stryk. Får väl veta nu i oktober när jag får operation och även ifall dom kan plocka bort njurstenen samtidigt. Vi får se helt enkelt.

Fick även veta en väldigt tråkig sak för några veckor sen också. Min katt försvann och i en hel vecka var vi ute och leta efter han och tillslut ringer det en kille och berättar att han tror att det är våran katt som ett yngre par körde på samma måndag han försvann. Det hände alldeles utanför min mamma på vägen och dom ringde inte polisen eller nånting. Blir så otroligt arg och frustrerad över sånna inkompetenta människor som inte ens kan ringa till polisen och berätta vad som skett. Usch!

Sen samtidigt som jag var på akuten fick jag även en till diagnos. Vilket jag har vetat i flera månader/år men kvinnokliniken har nekat mig vård 3 gånger. Vill inte direkt gå in på detaljer just nu men ni kanske förstår att det är en jobbig sak att berätta om eller att ens handskas med för tillfället. MEN, jag är en stor optimist och försöker se det positiva i allt så än är jag inte nedslagen.

Vi ska även till Strömsholms djursjukhus i början av november och blir ytligare lite fattigare nu när vi bojkottat Falu djursjukhus, men där får vi antagligen reda på vad vi kan göra härnäst med William. Han mår väldigt bra i ett tag sen får han en dag där han inte alls mår bra. Vi provar för tillfället alternativ medicin och vi har sett en förbättring så vi kommer fortsätta med det.

Humöret är inte alls på topp och ångest är väl det enda ordet jag har som kan få folk att förstå. Det är svårt att hantera alla dessa negativa saker i livet samtidigt och då spelar ens psyke en väldigt stor roll och ibland så orkar man inte men det är okej. Försöker bara vända på det här bladet och förhoppningsvis blir allt bra inom kort. Ville bara uppdatera er då jag såg att så många är inne på bloggen och kollar.

Sen kan jag ju berätta något positivt nu när jag skrivit det mesta negativa sakerna. Jag har nu gått ner 40 kg på pricken. Är dock inte alls medveten om hur "smal" jag gått och blivit men nu passar nog min kroppsvikt ihop med min längd om man säger så haha. Har några fler kilon att förlora innan jag är 100% nöjd men jag är nära. Gör väl en bukplastik i slutet av nästa år om jag har tur.

Förutom allt detta här så är vi väldigt fattiga, hungriga, trasiga, ömma men ack så lyckliga ändå. Vi har varandra och våra fina familjer som ställer upp. Man uppskattar verkligen sånt här extra mycket i dåliga tider.

Skriver väl förhoppningsvis ett kortare inlägg efter helgen då mina dagar ser likadana ut för tillfället men nästa vecka händer lite mer i mitt liv som är roligare.

Puss 🌸

Likes

Comments

Vilken vecka det har varit. William blev magsjuk och fick väldigt hög feber. Va så himla jobbigt att se han må så dåligt. Han mår mycket bättre nu iallafall. Vi fick ner febern som tur var.

Igår skulle jag ju till tandläkaren och få mina fasader men 15 minuter innan jag skulle dit så ringde dom och sa att tänderna inte va klara så ja fick en tid nästa fredag istället. Tråkigt men sånt som händer.

Idag vart det ju en så himla fin dag. Sitter ute på balkongen med en chai latte och lyssnar på musik. Så himla mysigt. Daniel är iväg med sin mamma så då ska jag passa på att städa lite och lyssna på country musik. Daniel tycker inte om country så jag får helst inte spela det när han är hemma haha.

Helgen kommer att bli lugn tror jag. Kommer väl ta ett glas vin ikväll, tända lite ljus och kolla Netflix. Mysigt!

Nu ska jag kolla lite på nätet efter en ny sängram och säng och sen städa lite. Puss 🌸

Likes

Comments