View tracker

- är du blyg?

- klä av dig!

- varför är du så feg?

- alla tjejer klär ju av sig i cam.

- vill du inte va som alla andra?

- visa dig iallafall i bh

- men att visa brösten gör ju ingenting.

Helt plötsligt satt hon där, den 12-åriga flickan naken, blottad & skamfylld framför en gubbe på webbcamera & visste inte alls att här, just de minuterna skulle hennes värld rasa samman.

6 år senare lever skuldkänslorna kvar över att vara äcklig, lättlurad & totalt dum.
De var mitt val att klä av mig kläderna, mitt fel att jag satt där naken.

- "om de hade varit din lillasyster? Hade de varit hennes fel att en gubbe lurade av henne kläderna?
En ung flicka i de känsligaste åren " frågade min psykiatriker.

Nej svarade jag såklart, de hade varit hans fel & jag hade velat slå han sönder & samman för att han utnyttjade min syster.

Så snälla föräldrar, kräv lösenord, kolla igenom era barns sajter.
Även de oskyldigaste barnet kan luras..
Låt inte detta hända erat barn för de förstör så mycket inne i en.
Hjärnspökerna sätter igång direkt. Självrespekten försvinner & utan min mamma som hade tillgång till allt hade jag lika gärna kunnat fortsätta visa mig naken & så mycket mer än de, för allt försvann. Min kropp var helt plötsligt inte värd någonting, inte ens som 12 år.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Oro & ångest somnar jag med ikväll. Om jag somnar. Jag vill så gärna vara delaktig, stötta min syster men allt säger ifrån & denna gång sätter jag mig själv först för att inte vara egoistisk & jävlig sen.

Tankarna går som en virvelvind ikväll, allt är upp & ned. Min trygga punkt, vart är han? Jag behöver honom en kväll dom denna, prata & få råd, höra vad han tycker & tänker. Han var bra på de.
Vad hände med honom?

Jag försöker hålla ihop mig själv, för att inte brista & gå sönder. De är svårt, de gör ont överallt. Fan, hur klarar jag detta?
Smärtan i själen är värst, de är den jag är rädd för.

Ta mig härifrån, radera mig, gör så ingen minns mig!

Likes

Comments

View tracker

Ligger här i sängen & tänker. Allt gör ont i mig, varenda muskel krampar, hjärtat slår miljoner slag per sekund & jag vill försvinna.

De blir bättre, jag får luft, andas djupare & där kommer hatet.
Jag vill slå sönder något eller någon, jag vill se någon/något sönderslagen, ett verk av mig.

Hatet gör över till tårar, smärtan i själen & musklerna utmattande över min attack. De är här jag vill dö, de är nu jag vill dö.

Så här ser varenda dag ut för mig. Vem orkar? Inte jag.

Jag vill slippa denna plåga!

Likes

Comments

Jag förstår inte. Så mycket som händer & jag kan inte säga emot, inte ta ett kliv tillbaka eller en fundera på framtiden. Jag lever nu men helst vill jag vara död. Jag orkar inte med allt detta. Jag försöker peta lite på kontrollen men inser att jag inte når. Jag har ingen kontroll över situationen, känslorna eller tankarna. Jag lever i min egna mardröm där tankarna styr vad som ska hända. Jag vill lära mig styra mitt egna liv men jag bara glider med i strömmen.

Vart ska jag hitta styrkan?
Vart ska jag hitta hoppet?

De enda jag vet är att jag inte orkar, att mitt liv snart kanske leder mig till en mörkare gränd & där försvinner jag. Allt försvinner med mig & jag får frid i själen. Jag drömmer & hoppas att livet tar mig till frid. Jag är inte rädd för döden, tvärtom. Ibland ropar jag på den till&med.

Likes

Comments

Jag ligger här på soffan, ensam andra dagen i rad några timmar. Försöker fördriva tiden, göra roliga saker på telefon för att slippa tänka, känna & veta.
Men verkligheten kommer ikapp.
Tystnaden är aldrig ett skönt ljud, jag hatar tystnad & ensamhet. Man måste slåss med ångesten & tankarna.
Tänka alla fina saker i livet som gör de värt att leva. Men är de nog värt men tanke på hur mitt liv ser ut.
Ge mig styrka, vart hittar man den?

  • 298 readers

Likes

Comments