View tracker

Varför är jag som jag är? Varför kan jag inte vara normal som alla andra. Jag har alltid känt att det är något fel på mig men aldrig förstått varför jag inte kan vara som alla andra. De enda två vänner jag har, försöker jag alltid pusha iväg eller så hittar jag på något i mitt huvud som gör jag inte vill vara med dem. Fast än finns inget annat jag egentligen vill än vara med dem. För med dem har jag alltid roligt men endå så sitter jag där tyst för jag vill inte säga något dumt som gör att de tycker jag är konstig. Jag vill inte vara konstig jag vill vara normal som alla andra. Jag vill oxå kunna bjuda på mig själv och bara fjanta mig som jag kan göra när jag är själv, varför kan jag inte göra det med mina vänner för? Jag kan bjuda på mig själv när jag är själv, dansa air guitar hemma eller bara dansa runt lägenheten och sjunga för mig själv. Vad är det för fel på mig? Jag tror så mycket i mitt lilla konstiga huvud, jag hittar på ursäkter för att inte vara med dem fast än jag vill egentligen. Jag tror de snackar skit om mig bakom ryggen till andra folk fast än de inte gör det. Jag tror de inte tycker om mig för jag har psykiska problem och inte vill vara med mig. Jag över analyserar alltid varje gång jag är med dem att jag kan t.ex tänka när jag kommer hem.. Ah shit det skulle jag inte ha sagt, nu har jag gjort bort mig. Sen snurrar tankarna och den negativa sidan av mig tar över och allt bara blir helt fel sen kommer depressionen in och sen mår jag riktigt skit.  Jag hittar på så mycket saker i mitt konstiga lilla huvud och antar saker sen tror jag på det och bara mår skit. Utan att ens fråga istället de personerna så sitter jag bara hemma och mår skit och säger inget till någon. Jag hatar att vara till besvär, jag vill inte verka jobbig att fråga folk. Jag tror att folk är bättre utan att ha mig som en vän, för jag tror jag kommer bara såra dem eller göra de sura på mig till slut. Jag tror inte på mig själv alls, jag är så jätte osäker på mig själv sen har jag ingen självförtroende alls. Jag tror inte jag förstjänar något bra, bara dåliga saker för jag tror jag är en dålig person fast än jag egentligen inte är det. Sen kommer panikångest attacken och känner jag kommer dö. Ibland vill jag dö bara för jag tror att folk är bättre utan att ha mig i mitt liv. Jag vill dö för jag känner mig ensam i hela världen och ingen som bryr sig och har inga kompisar. Fast än jag har kompisar och folk som bryr sig.Jag blir knäpp ibland, jag förstör för mig själv hela tiden. Jag försöker hålla mig upptagen med saker hela tiden för att inte tänka så mycket. Men det går inte att hålla sig upptagen hela tiden. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker