Andra världskriget är grunderna och mynnat ut i den lagstiftning som finns idag gällande krigsbrott. I den humanitära rätten hittar man de regler lagar gällande krigsbrott och vad som gäller i krig. Brott mot krigets lagar brukar man kalla för krigsbrott, eller i vanligare benämning för krigsförbrytelse. Dessa brott är straffbart enligt internationell rätt och anses till exempel vara avsiktligt dödande, tortyr eller omänsklig behandling av och biologiska experiment på civilpersoner eller krigsfångar. Grunden till den humanitära rätten (internationella rätten) utgörs av fyra Genévekonventioner som undertecknades 1949. Alla stater i världen har undertecknat att följa de skydd som Genévekonventationen ger. Genévrekonventaionen syftar huvudsakligen på att skydda civila i krig samt även soldater. Ytterligare begränsar konventionerna även olika krigsmetoder eller användningen av olika typer av vapen.

En av de kändaste krigsförbrytare som blivit dömd i Sverige är Stanislas Mbanenande. Stanislas Mbanenande (SM) gjorde sig skyldig till att ha medverkar i mord, försök till mord, anstiftan av mord samt människorov mot en etisk eller rasmässig bestämd folkgrupp (tutsi) med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis. Detta skedde mellan 6 april till 13 juni 1994 men han blev inte dömd förens juni 2013. Under den perioden hade han flytt Rwanda och bosatt sig i Gävle.

S.M. blev åtalad för en rad olika krigsbrott, bland annat flertal olika massaker varav en vid Gatwaro stadion. I april 1994 samlades flera tusen män, kvinnor och barn i Gatwaro stadin. De var obeväpnade och de flesta var tutsier hänvisats att söka skydd i stadion mot militära grupper. När de väl samlats omringades de av militärpoliser, poliser och paramilitärer som inte lät dem lämna platsen utan istället attackerade dem från flera håll. S.M. ingick i den paramilitära gruppen och använde tillsammans med de andra förövarna skjutvapen, machetes, spjut, påkar och andra tillhyggen mot de människor som försökte fly från stadion.


I rätten dömdes S.M. för alla brott tingsrätten funnit honom skyldig till, bland annat massakrerna i katolska kyrkan Home St. Jean, Gatwaro stadion och i samförstånd med andra under organiserade attacker på respektive brottsplatser. Detta är ett uppmärksammat fall i svenskt media, Stanislas Mbanenande är en av de fåtal personer som dömts för krigsbrott här i Sverige.

Källor:
Protokoll från Svea hovrätt

http://www.ne.se/​

Syntolkning- På bilden ovan ser ni Stanislas Mbanenand i rätten.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Koreakriget var en väpnad konflikt som pågick på Koreahalvön, kriget mellan Nordkorea och Sydkorea handlar om oenigheter som skapat konflikter i landet. Kriget som var mellan Nordkorea och Sydkorea pågick under tre års tid, mellan 25 juni 1950 och avslutades med ett vapenstillestånd 27 juli 1953. Under den tiden miste över 5 miljoner människor sina liv, det var inte bara folket som bodde i Korea som avled under kriget utan även soldater som skickats till kriget för att hjälpa till avled i strid. Det var soldater från Kina, usa och övriga Fn länder som fick sätta livet till för att hjälpa till att lösa Koreakriget.


De första metoderna som sattes in för att lösa Koreakriget var att Fn kom in i bilden, den 25 juni 1950 krävdes det att ett omedelbart stopp på fientligheter och sedan antog säkerhetsrådet en resolution som uppmanade medlemsstaterna att undsätta Sydkorea.

Nordkorea hade under denna tiden stora framgångar och hade en bra ekonomi vilket gjorde att de var väl utrustade när de amerikanska styrkorna kom för att stoppa dom, men de amerikanska soldaterna var trötta och dåligt utrustade vilket gjorde att de hamnade i underläge mot Nordkorea. Den främsta färdvägen för att ta sig mellan Nord och Sydkorea var hamnstaden Pusan, från Pusan tog man emot trupptransporter men även vapen och mat. Fn styrkorna bildade en skyddande ring runt hamnstaden för att kunna få mer kontroll över vad som kom in och vad som gick ut från hamnen.

Efter flera försök att skicka in soldater i kriget kom vändpunkten och även slutet på Koreakriget, 27 juli 1953 kom avtalet om att vapenstillestånd. Detta vapenstillestånd skrevs under i byn Panmunjom, trots detta vapenstillestånd slutade inte kriget och folk fortsatte att kriga men det är ändå 27 juli 1953 som är det officiella datumet på att Koreakriget var över.

Inte ens idag har ett fredsfördrag skrivits under, detta innebär att länder fortfarande ligger i krig med varandra. Officiellt är Nordkorea och Sydkorea för en framtida återförening, att detta skulle ske inom en snar framtid tror man inte kommer att ske. Orsaken till att man inte tror på en återförening mellan länderna beror bland annat på, att det fortfarande finns politiska motsättningar mellan länderna.

Syntolkning- På bilden över ser man civilbefolkningen ta sina viktigaste ägodelar, för att sedan fly sina hem pga kriget mellan Nordkorea och Sydkorea.

Likes

Comments

Koreakriget var (och delvis fortfarande är då vissa konflikter fortfarande inte är lösta) en väpnad konflikt som utkämpades mellan Nordkorea och Sydkorea 1950-1953 och präglades av kalla krigets motsättning mellan öst och väst. Under andra världskrigets slut hade Korea befriats från Japan av sovjetunionens och amerikanska grupper som i sin tur ockuperade varsin del av landet.


År 1945, när andra världskriget var slut, hölls en presskonferens på slottet Cecilienhof i Potsdam där syftet var att gemensamt komma överens om hur det besegrade Tyskland skulle administreras. Besluten som togs under den så kallade potsdamöverenskommelsen var bland annat att återförena Korea i enlighet, alltså att göra Korea till ett enat land igen.

Detta möttes av motstånd från de inblandade parterna (Nord och Syd) vilket ledde till att USA valde att överlåta ansvaret till FN, som inte heller de lyckades förhandla mellan de två parterna och landet var nu indelat i två olika stater. Den ena staten, som vi idag kallar för Sydkorea leddes av en auktoritär högerregim medans den andra delen av landet (Nordkorea) styrdes av den kommunistiske partiordföranden Kim II Sung. Efter 668 som enat land var nu Korea uppdelat i två helt olika stater med två helt olika regimer där Kim II Sung ansåg sig vara hela Koreas befogade ledare och ville nu ta över hela landet.


Den 1950 juni anfölls Sydkorea av Nordkorea vilket satte igång hela konflikten. Sydkorea fick hjälp från FN och USA, medans Nordkorea hämtade sitt stöd ifrån Kina. Konflikten pågick under tre år och gick fram och tillbaka utan någon större framgång från någons sida. Tillslut kom kriget i ett dödläge och det stod klart för många att kriget nått sitt slut, både FN och Kina ansåg att kriget i detta skede endast slösade med hundratals soldaters liv - medans ursprungs kontrahenterna (Kim II Sung och Syngman Rhee) var fast beslutna med att fortsätta krigföringen. 1953 skrevs ett avtal om vapenstillestånd under och kriget började nu gå mot sittslut.


Efter krigets slut hade över 5 miljoner människor mist sitt liv och oenigheten mellan Sydkorea och Nordkorea blev tydligare än innan. Även runt om i världen blev oenigheten större mellan de kommunistiska diktaturerna och USA samt de länder som då befann sig i FN’s säkerhetsråd. De länder som varit inblandade i konflikten började, precis som många andra länder också gjorde under kalla kriget - att rusta upp landets försvar. Även om konflikten idag anses vara löst finns det fortfarande tydliga motsättningar länderna sinsemellan och det hör även till att fredsbehandlingen ännu inte är underskriven av båda sidorna.


Källor

https://sv.wikipedia.org/wiki/Koreakriget#FN-styrkorna_sl.C3.A5r_tillbaka

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/koreakriget

Likes

Comments

När man redogör för fakta är det otroligt viktigt att använda sig av trovärdiga källor. Det är alltid rekommenderat att ha ett källkritiskt förhållningssätt till all typ av fakta, oavsett om det är fakta på sociala medier, i tidningar, böcker eller liknande. Men det är extra viktigt att vara medveten om sina källor när man presenterar fakta, då källorna är det som kommer att avgöra trovärdigheten och kvaliteten på din text. När man granskar källor finns det fyra aspekter som är viktiga att tänka på; tid, beroende, äkthet och tendens. Tidsaspekten handlar om att en källa är ofta mer trovärdig om den ligger nära i tiden det den berättar om, då ju längre tid som går desto mer tenderar information att förändras. Om källan är beroende eller inte, dvs. om källan använder sig av andra källor för att berätta någonting eller inte. En källa som är beroende av andra källor blir därför mindre trovärdig att använda sig utav och man ska försöka att i så stor mån som möjligt använda förstahandskällor. Äkthets aspekten handlar om huruvida källan är äkta eller inte. Det kan hända att källor man har tänkt att använda sig av är vinklade, att det finns en tendens. I dessa källor framställs ofta informationen/faktan som bättre eller sämre än vad den faktiskt är. Det kan handla om att viss information undanhålls eller att källan rent utav ljuger.

Vi kommer i detta inlägg att källkritiskt granska de källor som användes i det föregående inlägget; Konsekvenser för tyskland som land, stat och dess befolkning samt globala konsekvenser. De källor som användes var EU-upplysningen, Swedenabroad, Historia 2 samt FN-förbundet.


http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-historia/Kol--och-stalgemenskapen/

På EU-upplysningens hemsida går det att läsa;

“EU-upplysningen vid Sveriges riksdag har i uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen. Man kan kontakta oss via telefon, e-post, brev eller formulär på webbplatsen. Man kan också få svar på många frågor genom att läsa på webbplatsen. EU-upplysningens uppdrag är att möta allmänhetens behov av opartisk EU-information. Det innebär att vi varken driver någon opinionsbildning eller debatt i EU-frågor. Vi representerar inte heller några politiska partier, myndigheter eller EU:s institutioner. Opartiskheten innebär också att vi inte svarar på frågor som handlar om att värdera eller ta ställning till EU, till exempel frågor om för- och nackdelar med EU:s politik.”

EU- upplysningen är alltså driven av staten och är därmed en bra och trovärdig källa att använda sig av. I och med att källan drivs av staten ska den vara äkta, den ska presentera aktuell fakta samt att den information som presenteras ska vara neutral alltså inte vinklad. Statliga källor ska vara och är trovärdiga.

http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Berlin/Landfakta/Om-Tyskland/Historia/

Swedenabroad är en hemsida som drivs av Sveriges ambassad i Tyskland. Precis som föregående källa drivs Sveriges ambassad av den svenska staten. De är experter på Tyskland och tysklands historia och är därför en bra och relevant källa att använda sig av när man presenterar fakta om Tyskland dess historia. Källan ska vara politiskt korrekt, konkret och den måste vara tydlig. Vilket gör att vi drar slutsatsen om att den är trovärdig.

http://www.historia2.se/historia123/?p=560

Historia 2 är lärresurs på nätet främst riktad till kurser i historia på gymnasienivå. Hemsidan drivs av läraren Joakim Wendell som har undervisar i historia, svenska och filosofi på gymnasienivå sedan år 2000. Hans förhoppningar är att den information som presenteras på hemsidan ska vara användbar för andra utbildare, historiestuderande och historieintresserade i allmänhet. Joakim uppger att han “har ett klart emancipatoriskt perspektiv på historien”, det vill säga att han försöker hitta alternativa perspektiv till de traditionellt västerländska. Genom att lyfta fram andra civilisationers och kulturers historiska perspektiv skapar man en mycket bredare perspektiv av händelseförloppet. Detta gör att fakta blir “mindre” vinklad eller åtminstone att man får flera perspektiv på samma händelse. Även fast den fakta som presenteras på denna sida inte är speciellt tidsenligt med andra världskriget, är den fortfarande trovärdig då krigets händelseförlopp är allmänt känt och finns bevarat trots att det hände flera årtionden tillbaka i tiden. Då Joakim själv är lärare går det att anta att han själv kritiskt granskar de källor som han använder sig av och presenterar sann fakta. Vi har därför bedömt att denna källa är trovärdig att använda sig av.

http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fns-historia/

Svenska FN förbundet är en ideell organisation som arbetar med att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för en bättre värld och för ett starkare och bättre Förenta Nationerna. De informerar och utbildar om FN, debatterar FN-frågor och granskar hur Sverige uppfyller sina åtagande som FN-medlemmar. Den information som tagits från denna sida har rört bildandet av FN och det säger sig självt att Svenska FN förbundet är en bra sida att hämta den informationen ifrån. De ställer sig själva kritiskt mot FN och FN är en känd organisation med generellt bra rykte, vilket gör den till en pålitlig och trovärdig källa.

Likes

Comments

Efter andra världskrigets slut delades Tyskland upp i fyra ockupationszoner, som skulle styras av var och en av segermakterna (USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike). Detta för att tyskland aldrig mer skulle utgöra en konfliktorsak eller ha möjligheten att bygga upp den stormakt landet tidigare hade varit. På samma vis drevs tyska minoriteter ut från bl.a. Polen och Tjeckoslovakien. Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades Västtyskland, Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) och av den sovjetiska zonen bildades Östtyskland, Tyska demokratiska republiken (DDR). Man delade även upp Berlin i Västberlin respektive Östberlin.


Västtyskland blev till en marknadsekonomisk demokrati. Med bl.a. ekonomisk hjälp från USA, den så kallade Marshallplanen, samt andra faktorer växte Västtyskland till en ekonomisk stormakt. 1951 bildades Europeiska kol-och stålgemenskapen, vilket idag är känt som EU, av Västtyskland tillsammans med Frankrike, Italien, Nederländerna och Luxemburg. Denna organisation var den första av sitt slag, då den byggde på överstatlighet. Syftet med gemenskapen byggde på ett fransk förslag om att Frankrikes och Tysklands kol-och stålproduktion skulle kontrolleras av gemensamma myndigheter. Andra länder bjöds in till att vara med i den nya organisationen. I krigsindustrin var kol och stål viktiga råvaror och samarbetet var även ett sätt att undvika en situation där ett enskilt land började rusta upp sig igen.


Östtysklands ekonomi omvandlades efter sovjetisk modell, där staten tog kontroll över industrin och jordbruket överfördes till allmän ägo. Landet förenades med det kommunistiska östeuropa och kom att ingå i den ekonomiska samarbetsorganisationen COMECON. I och med att skedde en stor utflyttning från Östtyskland till Västtyskland började man bygga en mur på gränsen mellan Öst- och Västtyskland. Bygget av Berlinmuren startade 13 augusti 1961 och delade Berlin i två delar. Östtyskland stängdes ute från omvärlden tills dess att muren revs 28 år senare. Först 1990 fullbordades den tyska återförening och Tyskland blev en enda stat.


Under och efter andra världskriget skedde det samhällsförändringar gällande styrelseskicket i Tyskland. När Hitler kom till makten skapades en diktatur då inget annat parti fick delta i demokratiska val och Hitlers nazi-parti var det enda som hade makt i det tyska samhället. Nazizmens tankar lärdes bl.a. ut i skolorna och hela samhället var färgat Hitlers “politik”. Efter kriget och uppdelningen kom Västtyskland till att bli en marknadsekonomisk demokratisk och Östtyskland en planekonomi, där staten planerade och styrde ekonomin i landet. Ytterligare så förstördes nazimens fotfäste. Det upprättades en krigsförbrytarrätegång där den naziztiska ledningen ställdes inför rätta och dömdes, där en del avrättades, andra sattes i fängelse och några frikändes. En annan följd av nazisternas förbrytelse mot judarna var att stormakterna såg välvilligt på judiska nationalisters önska om att upprätta en egen judiska stat, Israel, i Palestina.


Dock så har andra världskriget inte enbart resulterat i förödande konsekvenser, kriget gav även upphov till bildandet av FN. Världsorganisationen FN bildades år 1945 med 51 medlemsländer som idag har ökat till 193 stycken. FN:s föregångare, NF, grundades år 1920 efter första världskriget och det var under åren som andra världskriget rasade i Europa, som organisationen FN började ta sin form. Man var enig om behovet efter en kraft som i framtiden skulle hindra krig och skapa en varaktig fred i världen. För att uppnå detta krävdes det att världens länder samarbetade i en global organisation, som kom att bli de Förenta Nationerna. Syftet var att man ville skapa en bättre värld för kommande generationer. Ur inledningen till FN-stadgan kan man läsa:

VI, DE FÖRENTA NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA


  • att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,
  • att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer
  • att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,
  • att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet.


Källor

http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-historia/Kol--och-stalgemenskapen/

http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Berlin/Landfakta/Om-Tyskland/Historia/

http://www.historia2.se/historia123/?p=560

http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fns-historia/

Likes

Comments

Andra världskriget var en väpnad konflikt som involverade och påverkade flera av världens nationer, inklusive stormakterna USA, Kina, Storbritannien samt Ryssland. Kriget, som startades i Tyskland 1939 och pågick fram till 1945 tog omkring 60 miljoner liv varav 15 miljoner var civila och många av dessa judar. Andra världskriget är i särklass den blodigaste konflikten under hela mänsklighetens historia och dess förödande konsekvenser påverkar fortfarande miljontals människor världen över.


Efter andra världskrigets slut var det många människor i Tyskland som blivit urfattiga, deras hem var förstörda och de dessutom gått som förlorare ur första världskriget vilket innebar en enorm statsskuld att betala till bland annat Storbritannien och Frankrike. Folket i Tyskland var bittra och redo för revansch och mitt i allt detta dök Adolf Hitler upp och lovade att leda Tyskland till att bli en stormakten gång för alla. De förödande konsekvenser som andra världskriget lämnade efter sig berodde mycket på Hitlers annorlunda syn på människor. Han såg ned på folk som inte tillhörde den “ras” som han själv ansåg var den enda mänskliga rasen som borde existera och bestämde sig därav för att utplåna alla människor som inte föll in i hans ram om hur den ideala människan såg ut eller var.

En konsekvens från andra världskriget som förmodligen många känner till är förintelsen. Detta var ett försök till att utplåna alla judar och pågick under större delar av andra världskriget. Den tyska staten byggde upp speciella läger unt om i Europa där målet var att föra dit alla judar för att så småningom ta död på dem. Omkring 6 miljoner judar dog under andra världskriget och även om koncentrationslägerna lades ned i samband med att kriget tog slut är det fortfarande många judar som fortfarande är förtryckta. Andra världskriget gav omvärlden en brutal och skev bild på judar som i vissa fall lever kvar än idag då de i många förbindelser.


Även USA blev indraget i kriget men olikt många andra länder i Europa så påverkades USA inte lika negativt av krigets följder, snarare tvärtom. Den amerikanska industrin var oskadad då landet rent geografiskt sett legat så långt ifrån krigets centrum och de stod nu istället för halva världens BNP. De fick en ny roll inom världspolitiken tack vare andra världskriget och sågs nu som världens mäktigaste stat.


Efter andra världskriget började många länder rusta upp sin militära styrka och detta ledde till det “kalla kriget” mellan Sovejetunnionen och USA. Båda länderna var rädda för att den andra skulle ge sig på den så de började utveckla sina styrkor för att alltid kunna vara redo på det värsta. Något krig utspelades aldrig, istället bildades NATO - Nordatlantpakten. Nato är en förbindelse mellan de västeuropeiska länderna samt USA och Canada som finns kvar än idag och innefattar 28 olika länder, däribland Norge och Danmark. Nato är i kort befattning en militär allians mellan många av världens stormakter och utgör tillsammans 69 procent av världens försvarsutgifter.

Syntolkning: Hitler på den vänstra bilden och judar i ett koncentrationsläger på den högra bilden.


Källor

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/andra-världskriget

http://www.historia2.se/historia123/?p=560


Likes

Comments

Liberalismen

Liberalismen anser att det är de inre förhållandena i stater som leder till krig, den största faktorn till konflikten mellan Israel och Palestina är att båda anser sig ha rätt till samma markområde.

Om man ska kolla på konflikten Israel-palestina utifrån liberalismens perspektiv, skulle man förklara att orsakerna till konflikten grundar sig på misslyckade förhandlingar mellan länderna. Israel är i låg grad beroende av palestinierna, då de kontrollerar Jerusalem och större delen av Palestina och därmed utvidgar på Palestinsk mark. Eftersom Israel besitter de största makten finns det inget som Palestinierna kan “erbjuda” Israel, och därför saknas det ett ömsesidigt beroende.


Lösning på konflikten utifrån Liberalismen

Om man skulle finna en lösning på konflikten mellan Israel och Palestina utifrån Liberalismens perspektiv skulle det kunna vara att internationella organ, som exempelvis FN, hjälper till att förhandla och komma fram till en lösning till fred. Liberalismen menar också på att fred mellan Israel och Palestina skulle gynna båda länderna, då deras gemensamma intressen skulle uppfyllas. Ett exempel på ett sådant intresse skulle kunna vara att öka säkerheten för båda ländernas invånare eller att ha ett ökat handelsutbyte som båda länderna skulle tjäna på.


Det finns även flera freds påtryckningar som skulle kunna bidra till en lösning utifrån Liberalismen, dels finns det flera fredsaktivister i Israel som är för en tvåstatslösning. Och sedan finns det internationella påtryckningar från både stater och NGO:s.

Liberalism det finns inte ett ömsesidigt beroende och därför uppstår konflikten, starterna är inte demokratiska.

Enligt Liberalismen anser man att det är de inre förhållandena i stater som leder till krig,och detta sker även internationellt. Enligt liberalismen leder samarbetet i det internationella systemet till att risken för krig minskar och att demokratiska stater så långt som möjligt försöker undvika krig med varandra.

Likes

Comments

Postmodernism är ett teoretisk perspektiv vars position är väldigt reflekterande när det kommer till konflikthantering och tittar ofta på situationen från båda parternas perspektiv och de olika sociala strukturerna som finns.

Postmodernismen menar på att vi alla lever i olika sociala strukturer som format oss, det vill säga klädnormer, könsnormer förväntningar, kommunikation med mera. Dessa olika faktorer ser annorlunda vart man än befinner sig i världen vilket gör att vi i Sverige till exempel förmodligen inte har samma världsbild som folk i Syrien då det finns andra normer och förväntningar.

Israel och Palestina konflikten grundades till en början genom att båda parterna var oense gällande vilket folk, palestinier eller judar, som historiskt sätt har rätt till området Palestina/Israel i Mellanöstern. Israel är judarnas bibliska hemstad men som det sett ut under många delar under historien har judarna blivit förtryckta och fördrivna bort från sitt hemland, detta skedde i Israel 70 år efter Kristus. Efter att judarna drivits bort från Israel tog palestinierna över landområdet och gjorde det till sitt eget. När judarna väl började vandra tillbaka till sitt hemland och försökte att göra det judiskt igen vägrade palestinierna ge med sig och ett krig bröt ut i Mellanöstern.

Postmodernismen är mer av ett reflekterande perspektiv och det är svårt att säga exakt hur judarna och palestinierna tar ställning till sin position i kriget utifrån deras egna världsbild. Ett antagande man kan göra är att de judar som kämpar för sin sak uppenbarligen anser sig ha rätten till landet eftersom de var deras ursprungligen. Deras historia går ända till landets begynnelse och även om saker har ändrats genom åren bör de fortfarande ha rätt till sitt egna land. Förmodligen har judarna och palestinierna olika sätt att kommunicera på vilket har bidragit till komplikationer och missförstånd som i sin tur utlöste kriget.

Ett annat antagande man skulle kunna göra utifrån postmodernismen är att palestinierna nu bott i landet så pass länge att de blivit till deras egna, de anser inte längre att judarna har någon rätt till det då de inte innehåller någon av deras kultur eller historia längre. Judarna har aldrig riktigt haft ett eget land utan har i större delar av historien varit relativt utspridda i världen. Detta i sin tur har gjort att judarna kanske inte är lika enade som palestinierna då de förmodligen inte har samma normer och värderingar eftersom de bott på olika i världen.

Postmodernismen är egentligen ingen lösning på någon konflikt och perspektivet tar inte ställning till någonting utan resonerar runt de båda parternas rätt. Att klädnormer och könsnormer startat ett brutalt krig är förmodligen inte en ledande orsak men däremot de olika parternas världsbild som de båda anser är rätt och riktig vilket innebär att ingen velat ge vika för den andra.

Likes

Comments

Historia

Det började med att judarna, ca 70 år efter Kristus, drevs ut från det historiska Palestina och spred sig istället över hela Europa och Mellanöstern. Trots att judarna utsattes för övergrepp och förföljerser, nekade man dem att komma tillbaka till området. Det var först 1882 som den organiserade judiska invandringen började. Detta skedde främst till följd av den politiska rörelsen Sionismen framväxt, som arbetade för att judarna skulle bli ett folk i ett heligt land samt önskan om en judisk stat i Mellanöstern. 1917 fick Sionismen sitt genombrott med den så kallade Balfourförklaringen, en förklaring där den Brittiska regeringen gav löfte om att arbeta för upprättelsen av en judisk stat i Palestina.


Efter första världskriget upplöstes det Osmanska riket som Palestina tidigare varit en del av. När Palestina istället blev engelsk mark ökade den judiska invandringen ännu mer, vilket ledde till sammandrabbningar mellan den brittiska mandat förvaltningen, den judiska minoriteten och den arabiska majoriteten. Den judiska invandringen fortsatte även efter andra världskriget och upprättelsen av en israelisk stat fick ytterligare stöd från Europas dåliga samvete av behandlingen av judarna under andra världskriget. Under tiden tog extrema judiska grupper till vapen mot både britter och palestinier, vilket fick arabiska styrkor från många länder att blanda sig i konflikten och ställa sig på den palestinska sidan. Den brittiska regeringen drog sig då ur den svåra situationen och överlämnade den istället åt FN. FN:s lösning på konflikten var ett förslag om att dela Palestina i två delar, 54% av marken skulle tilldelas judarna och den återstående marken på 46% skulle ägas av palestinierna. Denna uppdelning accepterades av judarna, men inte av palestinierna som utgjorde 70% av befolkningen och ansåg att marken enbart var deras. Innan FN behandlat ärendet färdigt upprättades en Israelisk stat år 1948 av den sionistiska ledningen i Palestina. De andra arabländerna såg FN:s förslag som ett svek mot Palestina och kort efter Israels bildande startade Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Syrien krig mot Israel. Detta var början på konflikten mellan Israel och Palestina som fortfarande fortsätter.


De aktörer som finns med i konflikten är först och främst Israel och Palestina. Dessa är båda viktiga aktörer för att de är dem som är orsaken till konflikten och det de krigar om är att båda vill ha tillgång och tycker sig ha rätt till samma landområde. FN är också en viktig aktör då de försöker hitta en lösningen och skapa fred mellan Israel och Palestina. USA medverkar främst i konflikten för att behålla en allians med Israel, då alla andra arabländer ser USA som deras största fiende. De olika arabländerna är också en del i konflikten för att de står på Palestinas sida och krigar mot Israel i försök att hjälpa palestinierna, samt att även stå upp mot USA.


Orsaker
En grundorsak till konflikten är att både Israeler och palestinier vill ha tillgång och anser sig ha rätt till samma markområde. Båda parterna vill också ha marken p.g.a. historiska och religiösa anledningar. I judarnas heliga skrift står det att landet Palestina är utlovat till dem av Gud, vilket gör att den markytan är väldigt viktig och helig för Israelerna. Palestinierna åt andra sidan anser även de att markytan är väldigt betydelsefull och helig för att de ser Jerusalem som en helig stad då det var dit Muhammed färdades innan han reste vidare till himlen. En anledning till att konflikten håller i sig beror på att det finns två olika religioner inblandade.

Det finns även politiska orsaker till konflikten. FN:s delning av Palestina triggade igång konflikterna mellan Palestina och Israel. Det påverkade även arabländerna, då flera av dem började kriga mot Israel på grund av FN:s beslut. Delningen hade mycket stöd och press bakom sig vilket troligen gjorde så att beslutet förhastades. Bl.a. ville de europeiska länderna och USA försöka “gottgöra” alla hemskheter som judarna drabbades av under andra världskriget. Sionismens framväxt satte även den press på att FN skulle genomföra beslutet.

Som följd av Palestinas geografiska område och landets viktiga naturresurser har konflikten även fått flera stormakter inblandade. Länder som USA, Storbritannien och Frankrike har haft stor inverkan i mellanöstern och de handlar annorlunda politiskt för att få ut så mycket av de naturtillgångar som finns.

Bosättningarna som israelerna bygger på västbanken har också skapat nya konflikter mellan Israel och Palestina. I dagsläget finns det ca 120 st bosättningar på palestinsk mark som är godkända av myndigheten. Utöver dem finns det ett antal “piratbosättningar” som saknar tillstånd och anses vara Israels koloniseringsprojekt. Med dessa bosättningar övertar Israel inte bara mer av Palestinas mark, utan också mycket av Palestinas vattentillgångar som är en viktig naturresurs. Omvärlden och USA, som trots allt är allierad med Israel, menar att dessa bosättningar strider mot människorätt. Bosättningarna hindrar också Palestina från att bli en egen stat, då det endast kommer bli möjligt om alla bosättningar försvinner.

Källor

Likes

Comments

​Ålands konflikten och konflikten i Baskien har många likheter, men det finns även saker som skiljer dem åt. Båda konflikterna utgår ifrån en vilja om självstyre. Både på Åland och i Baskien ville folket ta avstånd från de länder de tillhörde. På Åland krävde man att få ett ökat självbestämmande samt att tillhöra Sverige istället för Finland. Man kände mer tillhörighet till Sverige då all undervisning på Åland sker på svenska och hela ön är svensktalande (åländska är en svensk dialektgrupp). Detta var som sagt något som den finländska regeringens inte var villiga att låta ske, istället gav man allt eftersom Åland mer och mer makt att själva kunna påverka och bli mer självständiga.


Till skillnad från Ålands konflikten, som i mångt och mycket var en fredlig konflikt, kämpade man i baskien mot en självständig stat på ett mycket våldsammare sätt. Iställe för att fredliga förhandlingar, tog man till våld för att få sin vilja igenom. På Åland ville man behålla den svenska språket och vara garanterade att deras kultur skulle bevaras. I Baskien konflikten fanns det samma typ av etiska skäl som var en bidragande orsak till att konflikten uppstod. Man ville bevara språket och den baskiska kulturen, som den dåvarande spanske diktatorn Francisco Francos ville utplåna. Som en motreaktion bildades den separatistiska gruppen ETA. ETA var den politiska grupp som hade mest framfart i och under konfliktens gång. De lyckades tvinga den spanska regeringen att gå med på deras krav, genom mord på representanter i den spanska regeringen. Dock så stod inte det baskiska folket enade bakom gruppen, alla ville inte ha ett självstyrt Baskien.


I Baskien och på Åland ville man uppnå samma saker. Båda ville bli självstyrande stater, få mer makt att bestämma, möjligheten att bevara språket och kulturen och på Baskien ville man ha sin egna baskiska regering precis som man idag på Åland har sin egna regering. Man hade dock olika tillvägagångssätt för att uppnå en självbestämmande stat. Det kan vara en orsak till att konflikterna fick olika lösningar/följder. Åland uppnådde till en väldigt stor grad sitt mål, medans i Baskien är ett självstyre fortfarande en dröm. I Ålands konflikten var det fler länder som var inblandade, vilket kan ha lett till att konflikten blev fredligare då det fanns flera stormakter som Finland behövde anpassa sig efter. Det var även så att det åländska folket var enligt att vilja ha ett självstyre och ansluta sig till Sverige. I Baskien var det främst ETA som kämpade för ett självstyre i baskien, mot hela den spanska staten.


Idag är Åland ett demilitariserat (vilket ön har varit sedan 1856, efter krimkriget) och neutraliserat område. Det är därför förbjudet att grunda eller upprätthålla någon slags militär installation eller stationerna ut militära styrkor på Åland. Befolkningen på Åland är därför också befriade från militärtjänstgöring och p.g.a. att att Åland är ett neutraliserat område utesluterna ön ur en krigssituation i händelser av en väpnad konflikt. Det är staters skyldighet att respektera neutraliseringen på Åland om krig skulle utbryta. I Baskien är konflikten fortfarande pågående.

Källor

https://docs.google.com/presentation/d/1knkpO_2o2efq3JvJYFScgrpom9qldsnOQca1EjnEszk/edit?ts=588870b6#slide=id.p

Samt tidigare använda källor*

Likes

Comments