Kommunikationen i kulturen är ett avsnitt i vår utbildning där vi pratar om hur kulturen påverkar sättet som vi kommunicerar på. I inlägget kommer jag även att prata om normer och värderingar.

Kulturbegreppet inom kommunikationen har två olika innebörder. Det första är den humanistiska innebörden. Den handlar om odling av kunskap och kulturella uttrycksformer såsom konst,musik och dans. Den andra är den samhällsvetenskapliga innebörden handlar om människors civilisationer och samhällen, levnadsmönster, normer och värderingar.

Men vad är egentligen kultur?

Man kan säga att allt runt omkring dig är en del av kulturen, från alla upplevelser du har så som mat, dans, musik eller möten med andra människor. Det är även traditioner så som högtider, personliga vanor, attityd och miljöer. Kulturutbudet så som utbildning, teater, musik och böcker är viktigt för att all vår kultur ska leva vidare och för att människor utanför vår kultur kan få ta del av den.

Kulturen delas även in i tre delar:

Fin kultur: begreppet används för att beskriva kultur nyttjande för över- medelklass. detta är t.ex poesi, klassisk musik, opera, klassisk litteratur.

Populär kultur: begreppet används för kultur nyttjande för större delen av befolkningen och innefattar bland annat film, serier och popmusik.

Vardagskultur: Begreppet används för kultur nyttjande av kultur i vardagen så som mat, kläder och möbler.

När man använder ett kulturbegrepp så pratar man oftast en viss sort av människor som tillhör en civilisation. En civilisation är ett samhälle som är tydligt organiserat. En civilisation har även en tydlig uppsättning av normer och värderingar. En civilisation kan vara ett land men även ett större område med otydliga gränser.

Varje kultur har normer och värderingar djupt rotad i sig och som syr människors liv på olika sätt. Det är en oskriven regl på hur man beter sig "normalt". Värderingar är hur vi värderar olika saker i livet och vad vi tycker är rätt och fel. Normer och värderingar kommer ifrån samhället, familjen, vänner och kulturen vi lever i.

Socialisation:

Det är bland annat från socialisationen som vi lär oss dem normer och värderingar som vi följer. Där lär vi oss utifrån våran kultur hur man ska avkoda visa sociala situationer och vi socialiserar även med socialisationsagenter. Socialisationsagenterna är bl.a. Familjen,skola,jobb,vänner osv.

Gemensamma koder:

Dem gemensamma koderna lär vi oss i socialisationen, dem är djupt rotade inom oss och dem styr vårt beteende i sociala situationer. För oss är dessa koder självklara men möter du någon från en annan kultur och socialisation så kanske dem använder sig av andra koder.

Att studera kultur:

Att studera kultur är jätte viktigt då det ger oss en högre kulturell kompetens som ger oss en högre förståelse och tolerans gentemot andra människor. Den högre kulturella kompetensen ger oss också en möjlighet att se på vår egen kultur från andra perspektiv. Den kan också hjälpa oss att få bort fördomar om andra kulturer. Fördomar är en negativ attityd mot andra människor och när vi pratar om kulturen påverkan på kommunikationen så färgas ofta våra uppfattningar av fördomar. 






Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Skola

Denna lektion så återblickar vi över dem begrepp som vi har haft genomgång på.


Vad är kommunikation?

Kommunikation är något som vi använder oss utav dagligen, utan det så skulle vi inte kunna förmedla ideér kunskaper och tankar.

Kommunikation har tre stora betydelser och användnings områden. Kommunikationen kan t.ex ha en intellektuell betydelse vilket innebär att kommunikationen används för att föra vidare viktig information och kunskaper. Kommunikationen kan även ha en social betydelse vilket betyder att den gör så att vi kan få våra sociala behov tillfredställda och tillåter oss upprätthålla relationer med familj och vänner. Den tredje användningen av kommunikation är den med en psykologisk betydelse, denna låter oss uttrycka vår identitet och våra känslor samt få dem bekräftade.

För att våran kommunikation ska fungera så genomgår den en process som kallas kommunikationsprocessen som innefattar en sändare, ett budskap, en mottagare och en effekt.

Sändare:

En sändare är den som förmedlar den kommunikationen som sker. T.ex ”Lisa ber Emil om hjälp.” I denna mening så är lisa sändaren då hon startar kommunikationen.

Budskap:

Budskapet är det som kommunikationen handlar om, om vi tar samma exempel igen så är buskapet att lisa vill ha hjälp.

Mottagaren:

Mottagaren är den som sändaren kommunicerar med och den som buskaper går fram till. I vårt exempel så är mottagaren Emil.

Effekten:

Effekten är det som sker efter att budskapet nått fram till mottagaren, hur väljer mottagaren att reagera? Blir den glad arg ledsen? I vårt exempel så kan effekten bli att Emil antingen hjälper Lisa eller så gör han det inte.

Kommunikationen fungerar inte alltid som man vill och det kan lätt uppstå något som kallas för ”brus”. Brus är störningar på vägen mellan sändaren och mottagaren. Det kan vara allt ifrån överflödig information, hög musik eller förvirrande motsägelser.


Kommunicerar allt?

Vi kommunicerar inte bara med människor utav även med förmål i våran närvaro. Under en hel dag så har du kommunicerat med massvis av föremål och personer t.ex lärare, sociala medier, filmer, musik, vänner och föräldrar. Tillhör alla dessa samma slags kommunikation dock?

Det finns två olika sorts kommunikationer, envägs kommunikation och tvåvägskommunikation. En envägs kommunikation är en ensidig kommunikation utan återkoppling så som TV eller en tidning. En tvåvägskommunikation är en tvåsidig kommunikation där mottagare kan svara och ge återkoppling.

Det finns även något som kallas för indirekt och direkt kommunikation.

Direkt kommunikation:

Denna kan kännetecknas vid två saker. Budskapet går från sändare till mottagare utan mellanhänder och budskapet är direkt uttalat utan metaforer eller dolda meningar.

Indirekt kommunikation:

Indirekt kommunikation levereras med mellanhänder och det kan lätt uppstå missförstånd oh förvirring. Budskapet är inte direkt utan inlindat eller dolt i andra ord eller metaforer. Srkasm är en vanligt använt indirekt kommunikations.

Kommunikationsstörningar:

Inre faktorer:

När vi kommunicerar så utgår vi ifrån oss själva. På något sätt tror vi att den andra människan skall tänka som vi gör.

Störningar kan beror på feltankar, att vi tror oss förstå ett budskap när vi i själva verket misstolkat det.

Yttre faktorer:

Dem yttre är dem som vi ser och hör direkt. Det kan åter igen vara sarkasm, att det blir en dubbel mening som alla inte uppfattar. Det kan också vara t.ex ett språkhinder.

Det finns många olika kommunikationsformer,några exempel an vara:

Verbal kommunikation

Ansiktsuttryck

Hållning

Gester

Kroppsspråk

Likes

Comments