När man studerar kommunikationen utgår man från många olika perspektiv och vetenskaper och två av dessa är de sociologiska och det psykologiska.


Sociologiska perspektivet- Man studerar hur människor samspelar med andra människor, samt deras samhällsfunktion, för i det sociala samspelet är kommunikationen en naturlig del. Ett viktigt begrepp är "Interpersonell kommunikation" Som betyder "Mellan människor" och det är alltså kommunikationen mellan människor, exempel på detta är samtal och möten. Ett annat viktigt begrepp är "Masskommunikation" Som betyder att budskapet når ut till många människor med hjälp av massmedier, och exempel på olika massmedier är tv, radio, internet, tidningar med även sociala medier så som Facebook,Instagram och Twitter. Här är det vanligt att sändaren är aktiv och mottagaren är passiv och det betyder att mottagaren inte kan återkoppla, när vi kollar på nyheterna på tv´n så kan vi inte svara, Undantag är internet då både mottagaren och sändaren kan kommunicera utan att aktivt prata.


Som vi alla redan vet så har tyvärr inte alla människor samma tillgångar i livet, och inte heller till kommunikationsmedier. Så som i stora delar av Afrika och Asien så finns det på svältgränsen och bara vissa "Klasser" har tillgång till telefon, internet, tv och sociala medier. Och just pågrund av kommunikationsmedier så ökar klasskillnaderna ännu mer. Men egentligen är det bättre att inte ha tillgång till det för det har en väldigt stor påvekran på oss människor och i våra liv och vardag. Det är en ständig påverkan som har negativa effekter så som osjälviskt tänkande, stillasittande och överkonsumtion.


Psykologiska perspektivet- Man studerar hur vi genom kommunikationen uttrycker våra känslor och får bekräftelse på dem. Även hur vi genom kommunikation skapar vår identitet och signalerar vilka vi är. Vissa människor får inte tillräckligt med kommunikation och vissa får ingen alls, boken "Pojken som kallades det" är ett bra exempel på detta då han knappt får någon kommunikation, uppmärksamhet, beröring eller bekräftelse. Detta kan leda till kraftiga psykiska störningar då vi människor har medfött behov av kommunikation.


Ett viktigt begrepp är "Identitet" och det är vår innersta kärna, den som alltså skiljer oss från mängden, gör oss specielle och unika samt säger vem vi verkligen är. Det är resultatet av vår arvsmassa, vår bakrund och de livserfarenheter och reflektioner vi stött på under vårt liv. Som allt annat så finns det en himla massa teorier kring hur vår identitet formas men en av dem är modellen "Johari-fönstret" Och den består av 4 rutor som representerar olika delar i vår identitet.


1. Vad jag vet om mig själv, och vad andra vet om mig (arena= Mitt kända fält)

2. Vad jag vet om mig själv, men inte andra vet (Fasad= Mitt dolda fält)

3. Vad jag inte vet om mig själv, men andra vet (Blint= Mitt blinda fält)

4. Vad jag inte vet om mig själv,och vad andra inte vet om mig ( Okänt= Mitt okända fält)


Ett annat viktigt begrepp är "bekräftelse" och det är väldigt viktigt för att vi ska må psykiskt bra. Vi får bekräftelse genom återkoppling på sånt som vi säger och gör, hur vi ser ut och vad vi har för bakrund.

Man kan få olika typer av bekräftelse:

Verbal återkoppling: Komplimanger, Samtal, Kommentarer

Ickeverbal återkoppling. kroppsspråk, blickar

Intrapersonell kommunikation är också ett viktigt begrepp och betyder "inom människan" och det innebär samtal med sig själv och när man gör det heter det "kontemplera" och det kan lösa många problem.

Svårigheter är att vi inte tar oss den tiden vi behöver för oss själva att faktiskt lägga tid på att bara lyssna på våra egna tankar för att utvecklas i oss själva och lära oss av oss själva. Istället lägger vi mestadels av vår tid på våra telefoner,tv och musik.
En annan svårighet är att vi lyssnar för mycket på "experter" såsom forskare och mediafolk och tror inte på oss själva, detta beror på att vi lever i ett expertsamhälle

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hur stor del har egentligen orden i sig i budskapet vi förmedlar? Är det verkligen bara den verbala delen som har betydelse när vi kommunicerar?

Enligt den Amerikanska professorna och psykologen Albert Mehrabian är 80-90% av all våran kommunikation "Icke verbal". Orden i sig ligger på ungefär 7% av vårt intagande av informationen, och 38% av intagandet är hur personen framför informationen alltså röstens tonfall och på hela 55% har vi kroppsspråket, alltså hur vi använder vår kropp för att förmedla informationen.

Kommer tillexempel en lärare in osäker utan självkänsla och står bakom katedern och nästan viskar fram informationen kommer nog inte jätte många lyssna på den läraren, eller om läraren står och håller på med något annat som att klicka med en penna, då kommer vi ganranterat lägga all fokus på den pennan istället på läraren.

Kommer läraren istället in med självkänsla och rät-ryggad och använder hela klassrummet för att lära ut och inte bara står helt still på en och samma plats kommer man fånga elevernas uppmärksamhet. Även bra att man visar med händer och ansiktsuttryck vad det är man vill förmedla.

Likes

Comments

Hej och välkomna till min blogg om kommunikation!

Detta är ett skolarbete vi gör på min skola. Jag går sista året på Drottningblankas Gymnasieskola inriktning Samhäll/ Beteende- Kriminologi. Här kommer jag skriva om allt som rör kommunikation.


Inom begreppet ”Kommunikation” finns det tre olika betydelser och den första är den Intellektuella betydelsen och det betyder att vi är kapabla att förmedla och ta emot viktig information och kunskap.

Nummer två är den sociala betydelsen, vilket betyder att vi kan få vårt sociala behov och hålla kontakten och bevara relationer med familj och vänner.

Den tredje betydelsen är den psykologiska betydelsen som gör så att vi kan uttrycka vår identitet(oss som person) och våra känslor samt att vi får dessa bekräftade.

För att vi människor ska kunna kommunicera måste det finnas en sändare, och en sändare menas en person som sänder något alltså säger något och i det personen säger finns det ett budskap. Budskapet går från sändaren till en mottagare som alltså tar emot budskapet och uppfattar vad sändaren precis sagt. När mottagaren uppfattar budskapet bildas en effekt. Detta kallas ”Kommunikationsprocessen”.

När sändaren skickar ut sitt budskap till mottagaren finns det saker som kan störa som stör själva budskapet, så som hög ljudnivå, överflödig information, förlite information,att man talar med olika ord i språken, eller gömda meningar( ironi, sarkasm) som kan skapa förvirring hos mottagaren och det blir lätt att misstolka , detta kallas ”Brus”


Det finns två typer av kommunikation och dessa heter:

Envägs-kommunikation: Här finns det bara en sändare som skickar ut ett budskap men mottagaren är inte kapabel att återkoppla. Exempel på detta är tv tidning och radio.


Tvåvägs-kommunikation: Här finns det både en sändare, en mottagare och ett budskap och personerna kan föra en dialog. Exempel på detta är sociala medier eller när man helt enkelt bara pratar med någon.


Sen har vi direkt och indirekt kommunikation.

Indirekt kommunikation betyder att budskapet går direkt från sändaren till mottagaren utan mellanhänder, och med mellanhänder menar jag att jag säger något som den sedan säger till någon som säger det till någon.Informationen kommer från ursprungskällan. Budskapet är även direkt uttalat och det finns inte dold meningar och metaforer och sarkasm osv.

Direkt kommunikation betyder att budskapet levereras via mellanhänder från sändaren till mottagaren. Budskapet är inte heller direkt uttalat utan här finns det ofta sarkasm, metaforer eller att det är outtalad mening bakom.


När vi kommunicerar utstår det ofta kommunikationsstörningar och det är inte barade yttre faktorer som påverkar utan även det inre, alltså hur vi tolkar informationen i hjärnan. För när vi kommunicerar med andra utgår vi alltid från oss själva, vi förväntar oss att dem ska tänka som oss och förstå precis vad vi menar. Dessa störningar beror alltså på ”fel-tankar” och att vi tror oss veta vad andra ser och ofta urrycker oss ofta i ord och tror att det ska räcka för mottagaren att kunna förstå vårt budskap.


Andra kommunikationsstörningar är följande:

Språkhinder-Mottagaren behärskar inte språkets regler

Dubbla budskap- ”Det här va ju gott” Beror på hur du säger det

Otydlighet- ”Jag kommer on en stund” Hur lång tid är det?

Inlindande budskap- Man lindar in faktan i komplicerade formuleringar. Tex om man ska göra slut med någon ”Jag måste få lite tid för mig själv”

Tankeläsning- Man tror att mottagaren kan läsa ens tankar och mellan raderna

Själv-hävdande- Man hävdar sin egen rätt att synas och höras och få just sin röst hörd

Försvarsmekanismer- Ibland kan människors försvarsmekanismer göra att människor blir oärliga i kommunikationen, såsom bortförklaringar och förnekanden.​

Haloeffekt- När en människa har flera goda egenskaper så är det lätt att tillskriva ytligare egenskaper som människan kanske inte alls har. Tex ”Hon är så vacker, hon är säkert snäll och trevlig”


Likes

Comments