Mitt intresse för Omega Speedmaster föddes på allvar för ungefär ett år sedan. Jag var intresserad av att skaffa en kronograf som ej hade för plottrig tavla och designen på caset skulle vara diskret, men inte litet. Helst skulle klockan vara vintage också. Att gå på Speedmaster föll ganska naturligt.

Nu börjar egentligen det roliga: jakten.

Jag blev tidigt intresserad att köpa en "pre-moon" Speedmaster, alltså en tillverkad innan den berömda månlandningen. Dessa klockor drevs av kaliber 321, vilket är en raritet i Omegas katalog. Jag läste igenom 'Speedmaster 101' säkert 20 gånger och kollade detta klipp på Hodinkee säkert 10 gånger. Jag hade bestämt mig. 321 it is!

Charmen med "pre-moon" är att de är gamla. Problemet med "pre-moon" är att de är gamla. Då jag är väldigt kräsen ville jag att klockan skulle vara orörd, alltså inte att något var utbytt på den. Detta är svårt när det gäller äldre klockor, ofta byter man ut slitna visare och tavlor vid service, även när det gäller Speedmaster. Detta dödade tyvärr mina "pre-moon" tankar då de orörda helt enkelt blev alldeles för dyra. Attans! Vad gör jag nu då?

Som tur är hade jag flera krokar ute och blev en dag kontaktad av en trevlig herre som hade en 145.022 från 1974. Den var alltså tillverkad fem år efter månladningen. Vi tog en lunch ihop i November 2016 där jag klämde på klockan och jag blev helt såld. Det tog några veckor och tillslut messade jag och skrev: "Vi kör".

Min klocka drivs inte av kaliber 321 utan av 861. En vidareutveckling på 321 som Omega gjorde i slutet på 60-talet. Verket gjordes enklare för att kunna produceras i större skala. På ren svenska: billigare. I efterhand hänger jag ej läpp för att det är 861 då det är ett verk som hyllats för sin kvalité och användes av Omega i över 20 år. Dessutom är det relativt lättservat.


Klockan har används flitigt och jag kan inte säga annat än att jag är mycket nöjd. Caset som är 42mm stort lämnar känsla på armen men är inte alls klumpigt på något sätt. Plexiglaset är vad jag brukar säga magiskt då man inte kan ro för sig att titta hur ljuset reflekterar det i olika vinklar.

Min klocka köptes "head-only", alltså utan länk eller band och jag gjorde det helt medvetet. En av charmen med Speedmaster, är att den passar med så otroligt många band. Den gör sig snygg med allt från läder till nato. Personlig favorit är dock ett ruggat mockaband, det gifter sig bra med patinan på tavlan.

Egentligen finns det inget alls att anmärka vad gäller Speedmaster. Den har en klassisk tilltalande design kombinerat med ett verk som går otroligt bra. Ändå kan jag inte använda den varje dag vilket är synd. Den är nämligen bara 50m vattentät, vilket betyder att du helst bara ska tvätta händerna med den runt armen. Min som är över 40 år gammal ska man också vara extra rädd om då packningarna inte är vad de en gång var.

Trots detta är jag otroligt nöjd och ödmjuk att få bära denna ikon, för bra är den.

Likes

Comments

Jag satt för ett par veckor sedan och surfade på nätet efter en sliten dykarklocka att inhandla. Fastnade snabbt för Seiko som man så enkelt gör, men efter ett par timmar lyckades jag hitta en Olma som jag högg till på.

Vem säger att roliga klockor behöver vara dyra? Klockan inhandlades för vad man i klockvärlden kan kalla för kaffepengar och det är en mysig liten klocka på 36 mm. Verket är ett manuellt Olma stämplat FHF/ST 96 som håller tiden förvånansvärt bra. Om jag vågar bada med klockan låter jag dock vara osagt.

Nästa klocka blev min i en bytesaffär och landade hos mig för bara någon dag sen. Även denna är 36 mm och från cirka 50-talet. Det är en så kallad "no name"-kronograf eftersom ingen officiell tillverkare gjort klockan. Allt jag vet är att det välkända och manuella Landeron 48 verket driver klockan. Skicket var okej, men höger subdial vägrar återställa på rätt ställe. Jag kommer dock främst använda denna som dressklocka så tidtagning är ändå inte på tapeten.


Hur länge dessa klockor får stanna får tiden utvisa.


Likes

Comments

Förra året på Basel World släppte bland annat Tag Heuer en reissue på sin populära Monza med svart case. Inte så konstigt, helsvarta klockor blir mer och mer populära och det finns flera firmor som gör om din lyxrolex till ett svart monster.

I år på Salon International de la Haute Horlogerie Genéve (SIHH) ville ingen vara sämre. Klockorna jag tittat närmare på kommer från jättarna Panerai och Audemars Piguet.

Först ut var AP med en klocka helt i keramik som sägs tagit över 600 timmar att designa. Storlek på 41 mm och verket 5134 med månfas lämnar ingen besviken, men är inte heller direkt en nyhet i AP's katalog. Det som kittlar är att klockan helt är i keramik. Bara länken tar 30 timmar att polera och montera, jämfört med 6 timmar på vanliga Royal Oak. Referensen heter 26579CE och kommer kosta ungefär 750 000 kr. Dock hindrade det inte rapparen Pras som sen tidigare är en känd AP-fanatiker att hugga till.

Om AP's släpp var ett estetiskt storverk, är Panerai's ett mekaniskt under. Klockan heter LAB-ID Luminor Carbotech 3 days och mäter hela 49 mm.

Det är nu det börjar bli svårt för mig som slarvade på kemilektionerna som barn. Panerai's klocka drivs av ett verk som kallas P.3001/C och är uppbyggt av tantalum-baserad keramik som inte påverkas av syre. Kugghjul och dylikt är helt gjort i karbonfiber och silikon.

Detta säger dig egentligen ingenting, men det du ska veta är detta: Tack vare denna nya teknik behöver klockan inga oljor för att ticka, glöm alltså traditionell service. Panerai är såpass självsäkra i denna teknik att de lämnar 50 (!) års garanti på klockan.

Även tavlan är imponerande. Materialet man använt till den kallas för 'Ventablack' och är känt som världens svartaste material. Så svart att man inte ens kan gravera in Panerai's logga på. Lösningen blev att man istället satte denna på glaset. Klockan kommer göras i 50 exemplar med en prislapp på ungefär 500 000 kr styck.

Likes

Comments

#speedytuesday

Den hashtaggen har nog de flesta som kallar sig klockintresserade sett. Tisdagar har blivit något av Omega Speedmasters nationaldag efter att Fratello Watches fått det till ett viralt fenomen. Hundratals bilder läggs upp dagligen på instagram med hashtagen och de blir fler för varje tisdag.

Nu har den blivit såpass viral att Omega själva bestämt sig för att få varje Speedmaster-fanboy i världen exalterad.

Nyheten nådde oss idag, självklart en tisdag att Omega släpper en limiterad upplaga i 2012 exemplar. Namnet? Omega Speedmaster "Speedy Tuesday Limited Edition". Klockan skall vara en hyllning till Alaska III Speedmastern som presenterades 1978. Detta är långt ifrån Omegas första limiterade utgåva av en klocka, men 2012 exemplar får verkligen klassas som limiterat.

Klockan är som vanligt för Speedmaster Professional 42mm i diameter och på sitter ett hesalitglas (mums). Även verket känner vi igen, 1861 sen gammalt. Det som mest skiljer denna från vanliga Speedmaster PRO är de vita subdialsen och tavlan kallar Omega passande för "reversed-panda". Även siffrorna i subdialsen är exklusiva för modellen.

Omega lovar av bilderna att döma en stark luminova, extra kul att även subdialsen är upplysta.

Klockan kommer tillsammans med ett brunt läderband och ett natoband som har #speedytuesday graverat på spännet. Nördigt, men kul. Som vanligt hittar du också ett verktyg för bandbyte, men inte i lådan, utan i klockrullen. Denna gång får du klockan i en snygg klockrulle i läder istället för i en box.

Extra roligt är att Omega valde att ta förhandsorderna via sin hemsida istället för i butik. När klockan landar hämtas den dock hos din närmsta Omega-auktoriserade handlare. Eller just det, den såldes slut på 4 timmar och jag hoppas du hann klippa till. Jag gjorde det inte.

Likes

Comments

Jag har det senaste året varit väldigt svag i kronografer och letat en hel del vintage. För ett par veckor sedan klippte jag till och köpte en Omega Speedmaster från 74' som drivs av ett manuellt 861-verk, Lemania i grund modifierat av Omega. En riktigt mysig kronograf som håller tiden väl.

Det enda jag egentligen kan anmärka med den klockan är vattentåligheten. Jag började läsa diverse forum och hittade en cool kronograf som ej har något som helst problem med vatten.

Den klocka jag pratar om är alltså Jeager-LeCoultre Deep Sea Chronograf som ingår i JLC:s Master Extreme-serie. Storleken på 42mm känns helrätt med dagens mått och 100m vattentäthet är helt klart godkänt för en kronograf utan skruvad krona eller pushers.

En cool funktion som klockan har är en indikation på om kronografen är startad eller ej. Tanken med indikatorn är att det ska vara lättare att utläsa i djupt vatten. Vit cirkel under 'JLC' betyder att den är redo att användas, Vit/Röd att den är igång och Röd att den är stoppad men ej återställd. Helt meningslös funktion för oss på land då man ändå ser det i subdialsen men den ger helt klart klockan mer liv, för att inte tala om en roligare tavla.

Klockan kommer på ett läderband utan JLC-logga på spännet, lite tråkigt kan jag tycka för en såpass dyr klocka. Stållänk hade antagligen inte klätt klockan väl, men jag kan ändå önska åtminstone ett gummiband medföljande i lådan. Jag kan dock trösta mig med att klockan är 20 mm bred mellan luggarna, vilket öppnar upp en hel värld av tredje-parts band.

Jag har ännu inte klämt på klockan då den ej finns i lager någonstans i vårt avlånga land, men jag har lovat mig själv att göra det så fort den finns i butik igen. De bilder och videor jag sett på klockan lämnar definitivt en kittlande känsla.

Likes

Comments

Igår träffade jag upp ett gäng klockentusiaster från ett välkänt klockforum för att ta några öl och snacka klockor. Det fanns verkligen en hel del roliga klockor på plats.

Jag låter bilderna tala för sig själva!

Likes

Comments

Jag har under ett par månaders tid letat efter en vintage Speedmaster. Kriterierna från början var att den skulle ha en fin patina och skulle passa bra på ett mockaband. Jag riktade tidigt in mig på referens 145.022, helst skulle den vara över 40 år gammal.

Nu kan jag stolt presentera att jag hittat min klocka.

Just min klocka är från 1974, alltså 42 år gammal och drivs av Kaliber 861. Den ser exakt ut som jag hade föreställt mig när jag började jaga på internet, tydlig gul patina och något sliten Tachymetre. Jag hade inte kunnat vara nöjdare!


För er som inte läst mitt inlägg om tidiga Speedmasters kan klicka här för rolig läsning.
När jag haft klockan ett tag dyker det upp en recension.

Jag vill passa på att tacka "J" som varit otroligt hjälpsam i mitt sökande, det uppskattas verkligen!

Likes

Comments

Audemars Piguet, mer känt som 'AP' i folkmun är en av världens bästa klocktillverkare. Grundat redan 1875, räknas de tillsammans med Patek Philippe och Vacheron Constantin in som medlem i horologins heliga treenighet.

Audemars Piguet har de senaste 20 åren haft en ofantlig framgång i att sälja klockor över hela världen. Främst är det modellen Royal Oak och Royal Oak Offshore som tack vare sin design lyckats med det svåraste i klockbranschen idag: Locka entusiaster såväl som förstaköpare.


Det är nästan lite surrealistiskt att en firma, oavsett bransch kan leva i 140+ år, men att göra det i den evigt trendberoende klockindustrin är för mig en gåta.

Sanningen är att Audemars Piguet gick på knäna i början av 1970-talet på grund av den nyfunna teknologin quartz som gjorde klockorna flera gånger billigare att tillverka, vilket naturligt lockade en bredare publik. Helt plötsligt var inte schweiziska tillverkare de enda på marknaden, nu blev främst de japanska märkena allt större och tog åt sig marknadsandelar tack vare att man såg potentialen i quartz.

Audemars Piguet var tvungna att göra något för att rädda sin firma, som snart skulle fylla 100 år. År 1971 föddes en idé hos dåvarande VD Georges Golay: Man skulle göra en sportklocka i stål som kändes lika lyxig som en dressklocka i guld. Den var tvungen att vara relativt billig att tillverka, men dyr att sälja. Ett svårt uppdrag som krävde en design man som konsument inte kunde tacka nej till. Designern till klockan i fråga blev den numer legendariske Gérald Genta.

Genta var redan en välkänd designer och hade redan ritat flera klockor i Universal Genéves koncern. Ryktena säger att Genta fick ett samtal av Golay klockan 4 på morgonen en dag i 1971, klockan skulle absolut behöva vara färdigritad till morgonen efter. Tanken var att Audemars Piguet skulle börja sin produktion och lansera klockan på Baselmässan 1972.

Skissen ovan är Genta's första för uppdraget och en ny ikon var född: Royal Oak.

Referensen kom att kallas 5402. Karaktäristiskt för klockan är dess åttkantiga design, skruvarna i bezeln och den integrerade länken. Allt i stål. Klockan var tunn, bara 7mm tjock men med en diameter på 39 mm var den på 70-talet relativt stor, smeknamnet 'Jumbo' var klart befogat. Verket som driver 5402 heter kaliber 2121 och används än idag i Audemars Piguet Royal Oak (15202 'Jumbo'). Att man använt samma verk i över 40 år säger en del om kvalitén.

5402 blev hyllad men sålde till en början inte lika mycket som Audemars Piguet hade hoppats. Den kostade 3300 schweizerfranc vilket var dyrt för en stålklocka, till exempel kostade en Rolex Submariner ungefär 300 schweizerfranc i början på 70-talet.

Klockan började dock nämnas i samlarkretsar och försäljningen började sakta men säkert att stiga. Efter några år var den hyllad världen över och Audemars Piguet nådde de säljmål man hade hoppats på. Royal Oak räddade helt enkelt en av världens främsta klocktillverkare från att gå under.

Om Gérald Genta var känd innan han designade Audemars Piguet Royal Oak, var han efteråt en legend. Flera klocktillverkare ville arbeta med honom vilket ledde till att han designade bland annat Patek Philippe Nautilus, Omega Constellation och IWC Ingenieur.

Inget dåligt CV.


Gérald Genta
1931-2011


Likes

Comments

Idag har jag varit på klockäventyr i Sundbyberg. Erikson Urhandel tillsammans med representant från Tissot bjöd i veckan in medlemmar från forumet klocksnack.se till afterwork denna torsdagskväll. Modeller från Tissot visades upp men också lite annat skoj från butiken.

Den klocka jag klämde mest på var tyvärr inte en Tissot utan en Tag Heuer Connected. För er som inte vet vad det är för klocka så är det ungefär en lyxvariant av Apple Watch, alltså en smartklocka. Klockan var helt klart häftig. Storleken på 46mm kändes förvånansvärt bra på handleden, dock hade jag önskat ett mjukare gummiband än det som kommer med klockan.

Funktionerna som den stöder är egentligen vad man kan förvänta sig av en smartklocka. Den visar vädret, dina e-mail, påminnelser och mycket mer. Den funktionen jag gillade mest är nog den enklaste, byte av urtavla samt dess funktion. Flera val kan göras, du kan använda en vanlig tid+datum tavla, tid+datum med GMT-funktion och även kronograf. Dessutom kan du byta färg på tavlan.

Är den prisvärd då? Nja. Den kostar 14 995 SEK. Visst, du får flera klockor i en plus en massa funktioner, men Apple Watch ger dig precis samma sak och börjar på 2 995 SEK. Stor eloge dock till Tag Heuer som vågar ge sig in i teknikbranschen. Ser vi i framtiden andra anrika klocktillverkare göra samma sak?

Mer info om klockorna samt om Erikson Urhandel hittar ni här

Likes

Comments

Jag tror inte någon som är klockintresserad undgått att Omega Speedmaster ofta kallas för månklockan. Omega har genom åren gjort flera så kallade "reissues" på modellen vilket kommersiellt blivit något av en succé. Idag finns Speedmastern i en uppsjö av olika konfigurationer, något som ibland kritiserats. Men sanningen är att de säljer som smör.

Vart börjar historien om Speedmaster egentligen?

Vi får åka tillbaka redan till 1957 för att hitta den första Speedmastern. Referensen hette 2915-1 och syns på bilden ovan. Klockan introducerades i en era där kronografer var svårsålda av den anledning att vanligt folk inte hade behov av att mäta tidsintervaller. 2915-1 såldes främst till idrottsmän och motorentusiaster. Vad gäller klockan i övrigt blev den dock viktig för Speedmasterns fortsatta design som snart firar 60 år. De klassiska "Broad Arrow"-visarna känner vi väl alla igen?

Speedmastern fick dock vänta i fem år innan den nådde rymden. Den tredje oktober 1962 lyfte Mercury-Atlas 8 mot rymden och astronauten Walter Schirra hade sin egen inköpta Speedmaster med referens 2998 runt armen. Skillnaden mellan 2915-1 och 2998 är små, båda drevs av samma manuellt uppdragna kaliber 321 men visarna skiljde sig åt då 2998 har något nättare "alpha-visare", samt att bezeln numer var svart för att kunna läsas av lättare.

Klockan på bilden nedan är den faktiska klockan Schirra hade på sig.

Det är egentligen först nu det började bli intressant för NASA att lägga fokus på armbandsuren astronauterna hade på sig. Man insåg att klockan var otroligt viktig i rymden men också vilka risker man stod inför, en felmätning av tiden och priset kunde innebära döden.

År 1964 började NASAs ingenjörer testa olika klockor för att ta reda på vilken som var den optimala klockan för astronauter. Först sades det att NASA hade köpt klockor hos den anrika juveleraren Corrigan's i Houston, något som sedan visat sig vara felaktigt.

Sanningen är att representanter från tillverkare som Breitling, Longines, Omega och Rolex personligen skickade klockor till NASA för testning. Alla ville associeras med de världskända månfärderna. Testerna bestod bland annat av att se hur klockorna påverkades av extrem kyla/värme, acceleration och när syre saknades.

Omega Speedmaster vann och en ny legend var född.

Den första NASA-certifierade Speedmastern hade referens 105.003 och användes under Gemini 3 år 1965. Några månader senare under Germini 4 var Ed Whites 105.003 den första klockan någonsin som varit på en rymdpromenad.

År 1969 var det dags för NASAs triumf, Apollo 11- som skulle ta människan till månen.

Besättningen bestod av Neil Armstrong, Michael Collins och Buzz Aldrin. De Speedmasters som användes i Apollo 11 hade referens 105.012 och 145.012. Den förstnämnda av de två var den första Speedmastern med 42 mm stort case, kronskydd men också framförallt med texten "Professional" på tavlan. Mellan referenserna skiljer det faktiskt inte så mycket, 145.012 var en vidareutveckling som hade något större kronograf-pushers än 105an. Båda klockorna drevs fortfarande av det hårt testade, men hyllade 321 verket.

Det är bekräftat att Armstrong bar en 105.012, Collins en 145.012 och Aldrin? Ingen vet.

Det är nu det blir riktigt intressant. Den klocka som fanns inne i rymdskeppet från tillverkaren Bulova hade gått sönder, vilket tvingat Neil Armstrong att ta av sig sin Omega och fästa den i kapseln. När Armstrong den 21 Juli 1969 satte mänsklighetens första steg på månen gjorde han alltså det utan en klocka runt armen. Buzz Aldrin däremot, som var den andre mannen någonsin på månen hade en Speedmaster runt armen, frågan är bara vilken.

Efter Apollo 11 skulle Aldrins klocka skickas till ett museum, men försvann och blev troligtvis stulen på väg dit. Man kan alltså inte veta säkert vilken referens Aldrin hade på sin Speedmaster och det kommer för evigt förbli ett mysterium om vilken Speedmaster som faktiskt var först på månen.

(105.012 till vänster, Buzz Aldrin i mitten och 145.012 till höger)

Likes

Comments