Header
View tracker

Nu har vi kommit till det sista inlägget här på bloggen. Till att börja med har vi tyvärr inte fått något svar från Coop :( som vi såklart hoppats på. Terminen lider mot sitt slut och det gör även detta projekt. Hoppas ni fått en ökad förståelse för matproduktionens påverkan på vår jord, och att ni liksom vi försöker göra medvetna val som konsumenter.  

Ha nu en trevlig sommar fylld med klimatsmart mat ;) 

Hälsningar Line, Frida, Emma och Rebecca.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Under denna blogg har det påpekats brister med hur framförallt vi människor behandlar denna planet. Vi valde att fokusera på kategorin mat, med allt vad det innebär och har visat hur detta ser ut i ett hållbarhetsperspektiv. Snabbt insåg vi att det är en stor skillnad mellan den ekologiska och konventionella tillverkningen av olika varor. Det var inte bara en ytlig skillnad utan den konventionella odlingen och matindustrin tycks påverka både planeten, oss människor och ekonomin på sitt sätt. Den konventionella industrin har sina egna prioriteringar såsom effektivisering och ekonomisk vinning, vilket i sin tur gör att andra aspekter ofta kommer i skym undan såsom miljö och hälsa. För att matindustrin ska fokusera mer på en hållbar lösning och därmed ha miljön och välmående i omtanke bör ekologisk tillverkning prioriteras, vilket vi konstaterat upprepande gånger i bloggen. På samma sätt som en vegetarisk kost i det långa loppet kan påverka den massiva köttproduktionen. Alltså har många problem lyfts upp men för att en förbättring ska ske måste lösningar ges. Hur du som individ kan påverka, och vi som samhälle kan göra skillnad.

Vad säger världssamfundet?

För och främst kan innebörden av begreppet världssamfund redas ut. Det är nämligen så att i internationella sammanhang kan termer som att "världssamfundet står för" o.s.v. dyka upp men vad är det då egentligen som menas. Jo, det är när FN, andra internationella institutioner eller icke- statliga organisationer som Amnesty International och Greenpeace har tagit ställning i en fråga och står bakom ett beslut. De aktörer som är icke-statliga fattar däremot aldrig egna beslut, det dem gör är att skapa opinion och kan därigenom tillsammans gå i gemensam linje. När världssamfundet tar ställning betyder det inte att alla länder i hela världen stödjer beslutet utan i många fall kan det handla om att majoriteten i t.ex. FN:s säkerhetsråd stödjer beslutet.

Den första miljö-konferans som hölls inom FN var år 1972 i Stockholm, på den svenska regeringens intiativ. Då betecknades 26st principer om miljö och utveckling. En som kan vara värd att lägga på minnet är princip nummer 21. Den förklarar att ett land/stat själv får bestämma sina miljöval, MEN med ett eget ansvar över att det inte ska påverka andra länders miljö med negativ effekt. Därför ska alltså det som alla länder släpper ut i ex. Östersjön inte påverka varandra, vilket det faktiskt gör.

Efter miljö-konferansen i Stockholm har det varit uppföljande konferenser såsom Wienkonventionen och Baselkonventionen. Världens länder har även via FN kommit fram till 8st millenniemål, utvecklingsmål. Dessa fastställdes år 2000 där två av målen innefattar en hållbar utveckling. Många utav dessa mål samverkar med varandra samtidigt som andra mål kan krocka. T.ex. finns det ett mål som går ut på att minska fattigdom och hunger, målet i sig har ett gott syfte men det som händer när man ska framställa mat till hela världens befolkning är att jordbruket, köttindustrin o.s.v. använder metoder som påverkar miljön negativt. Det sker då en krock mellan utvecklingsmålen där vi tillsammans har det svårt att enas om vad som är viktigast att prioritera p.g.a. flera olika anledningar.

Målet som behandlar miljö i millenniemålen har på senare år behövts utvecklas. T.ex. så är miljö en kategori och utveckling en annan, vilket man insett är två kategorier som måste hålla ihop för en hållbar utveckling. Därför hade man år 2012 en konferens i Rio de Janeiro och kom fram till Agenda 21. Även detta utvecklades år 2015 i New York då Agenda 2030 antogs.

Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan när det kommer till en hållbar utveckling, då utveckling och miljö inte längre ses som två separat frågor. Den består av 17 mål med 169 delmål. Agenda 2030 tar även hänsyn till tre stycken perspektiv som alla måste samverka för en hållbar utveckling, dessa perspektiv är: sociala, ekonomiska och miljömässiga.

I det 12:de målet som handlar om att säkerställa ett hållbart konsumtions och produktionsmönster lyder det fjärde delmålet såhär:
"Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. "

Det trejde delmålet lyder som följande: "Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd."

Detta är två mål som har liknande slutmål men med olika inriktningar. Det första kan ses som ett mål för ett samhälle eller land, medan det andra lättare kan tas på individuell nivå. Det är varje lands ensak att se till att dessa mål och krav följs. Ändå så sker det övergödning i bl.a. Östersjön dels pga NPK-gödning, vi använder kemikalier som påverkar mineralerna och näringsämnerna i maten vi får i oss, den biologiska mångfalden urholkas m.m. listan kan göras lång. Så tar varje land hand om kemikalierna som de använder då?

I inlägget om planetära gränsvärden nämns ett exempel där världen helt bestämde sig för att göra skillnad när det gäller skadan på ozonlagret. Då lyckades vi, världen samarbetade tillsammans. Det finns flera förbättringar som har gjorts, t.ex. är det inte lika stor fattigdom som det var bara för några decennier bakåt i tiden.

FN och andra större internationella organisationer sätter upp mål efter mål. Trots detta blir många problem större och större. Detta visar på att tillvägagångssättet inte går ihop på det sätt som det borde. Ansvaret kan inte bollas över till granlandet eller liknande, då skadan är global. Så det gäller att följa målen vi sätter upp tillsammans eller leva med konsekvenserna.

Så, vad säger egentligen världssamfundet. Massor, men ord måste bli till verkstad också. Viktigt att komma ihåg är att vi förbättrar oss inom visa områden, men i dagsläget måste det blir mer än så.

Vad kan vi som individer göra?

Som vi konstaterat flera gånger under bloggen handlar det om att välja smart i affären. Att köpa varor tillverkade på ett bättre sätt och försöka avstå från kött. Men även som delmålet från agenda 2030 (nämnts ovan) konstaterar om matsvin. Vilket syftar på återvinning och bedömning av hur mycket mat som köps eller tillagas. Vi är nämligen väldigt duktiga på att slänga bort mat, vilket även betyder att vi slänger pengar. Hur hållbart blir det i långa loppet för en individ?

Individens bidag är på ett sätt betydligt större än samhällets. För tänk om alla människor väljer bort de sämre valen, då kommer produktionen av de varorna minska. Vilket i sin tur påverkar både företagen som tillverkar samt samhället, världen. Så varje person är viktig och betydande för hur framtiden speglas.

Sen har vi i bloggen många gånger "hyllat" det ekologiska. Ekologiskt är inte felfritt det heller, tex. är majoriteten av alla ekologiska bananer inplastade i en plastpåse i affärerna. Även den vegetariska kosten har sina brister. Men dessa brister väger i dagsläget inte tyngre än vad bl.a. det konventionella jordbruket åstadkommer med.

Vad innebär en hållbar utveckling för framtiden?

Genom en hållbar utveckling är tanken att vi ska bevara planeten så som den är. Vi ska ha en regnskog med miljontals arter, ​korallrev, skogar, glaciärer och kunna mätta allas magar samtidigt samtidigt som vi kan ha en levande ekonomi o.s.v. Men vi vill även ha människan kvar i bilden. Allt detta kombinerat med den tekniska industrin som hela tiden utvecklas. 

För att vi ska kunna få ha allt utav detta utan att naturkatastrofer, temperaturstigningar, växthuseffekten, övergödning m.m. ska inträffa krävs det att för varje gång vi människor rubbar naturens balans återställa den efteråt. Vilket låter enkelt, men i parktiken är mycket svårare. Prioriteringar och samarbete är det som krävs så kan vi leva och uppleva det vi vill, och även låta våra nästkommande generationer få ha samma förutsättningar.

Källor:
http://www.sakerhetspolitik.se/globala-sidor/Ordlista/V/Varldssamfundet/
http://www.fn.se/PageFiles/43360/Attförändra%20vår%20värld_%20Agenda%202030%20för%20hållbar%20utveckling.pdf
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling/agenda2030/
http://www.globalis.se/Tema/FN-s-millenniemaal
http://www.unep.org/Documents.multilingual/Default.asp?DocumentID=97&ArticleID=1503

Skriven av Rebecca Järnholm

Likes

Comments

View tracker

Världens köttproduktion och dess påverkan på miljön, samhället och ekonomin är ett väl diskuterat ämne med mycket innehåll. Den massproduktion av kött som sker i vår värld idag är inte hållbar, men det är också en komplex fråga där lösningar inte visas tydligt. Eftersom det är ett ämne många fokuserar på, diskuterar och fördjupar sig inom har vi här på bloggen valt att endast ge en översiktlig bild av köttindustrin.  Här nedan kommer en liten inblick i köttindustrin.

Lite om produktionen och konsumtionen

Inom debatten kring köttkonsumtion och produktion behandlas ämnen som miljöpåverkan, antibiotika användning, hälsoeffekter, djurens förhållanden och mycket mer. I västvärlden idag, inte minst i Sverige, ligger köttkonsumtionen på en hög nivå som behöver minskas för att nå en mer hållbar konsumtion. Köttproduktionen är en industri som tär mycket på naturen. Produktionen använder mycket utav naturens resurser och bidrar därigenom till miljöförstöring. Kött och mejeriprodukter påverkar lika mycket på klimatet som världens alla bussar, båtar, bilar och flyg gör TILLSAMMANS. Höga utsläpp sker vilket bidrar till bl.a. ökad växthuseffekt och genom skördande av skog samt övergödning av vatten påverkas den biologiska mångfalden, som i sin tur har många och allvarliga konsekvenser. Det är även en produktion med stor användning av bekämpningsmedel och antibiotika, med allvarliga konsekvenser som vi diskuterat i tidigare inlägg. Djuren i de konventionella gårdarna lider på många sätt, det är bara att titta på gårdarna. De befinner sig i smutsiga och trånga miljöer som är onaturliga för dem. Istället för att gå och beta ute på fält är korna fast inomhus på små ytor ihop-trängda med varandra. I och med u-länders utveckling ökar produktionen ytterligare och tillsammans med västvärldens redan höga konsumtion sätt naturen ännu mer i fara. Självklart måste utvecklingsländer ha möjlighet att öka sin köttkonsumtion, men då är det extra viktigt att titta på de redan rika ländernas konsumtion och se vad som går att förändra där.

För att ge ökad förståelse finns länkar nedanför till statistiska diagram över köttkonsumtionen i Sverige och i världen:

Sverige: http://www.svensktkott.se/om-kott/statistik/hur-mycket-kott-ater-vi/forbrukning-av-kott/

Världen: http://www.svensktkott.se/om-kott/statistik/hur-mycket-kott-ater-vi/forbrukning-gris-not-lammkott-varlden/

För att skydda vår jord krävs många åtgärder varav förändrad köttindustri är något utav det som behöver ske. Men hur? Vad kan du som konsument göra? Vad kan staten göra?

Hållbar lösning?

  • Ett enkelt steg i rätt riktning är att vi i västvärlden, som har möjligheten, oftare gör ett aktivt val i att äta mindre kött och med omsorg väljer det kött som producerats på ett mer hållbart sätt. Alltså fler vegetariska/ veganska måltider och ekologiskt och närproducerat kött istället för kontroversiellt producerat kött.
  • Genom att byta ut det kontroversiella jordbruket till ekologiska gårdar skyddas naturen mer, användningen av besprutningsmedel minskar och djuren får bättre förhållanden.
  • Förmodligen räcker det inte med frivilliga åtgärder hos befolkningen för att nå målen kring minskad konsumtion. Dessa åtgärder behöver kompletteras med statliga insatser för att kunna göra en markant skillnad. Förslag på detta som diskuteras är olika typer av regler såsom miljöskatter. Även satsningar inom forskning och utveckling kring hållbar köttproduktion och konsumtion bör ske i högre grad.
  • Information och utbildning angående köttindustrins påverkan på världen ger upphov till ökad förståelse hos människor, som i sin tur själva kan bidra till ökad hållbarhet. Därför är det viktigt att i bl.a skolan informera om de olika hållbarhetsproblemen köttindustrin, och livsmedelsindustrin i allmänhet, innefattar.
  • För att nå en ordentlig lösning krävs det att förändringar sker på en mer global nivå. Att EU införskaffar speciella regler och ser till att dess medlemsländer upprätthåller dem skulle förmodligen ge en mer global förändring.
  • Tänk på att du som konsument kan göra skillnad i denna fråga även om det kan kännas obetydligt, eftersom det kretsar kring ett globalt problem. Men att göra något är bättre än inget. Genom att öppna ögonen för problemet ökar möjligheten att tag till åtgärder.

Källor:

https://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f800039403/En+h%C3%A5llbar+k%C3%B6ttkonsumtion.pdf

http://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2013-3/fem-fragor-om-kottet

http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/faqvego

http://cfk.gu.se/digitalAssets/1557/1557639_konsumtionsrapporten-2015.pdf

Bild: http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/kttguiden/1595368-ww-fs-kttguide-svenskt-ntktt

Skriven av Emma Höglund

Likes

Comments

Vi människor är experter på att påverka, vi påverkar varandra, miljön och det är slutligen vi som påverkar hur framtiden kommer se ut både för oss men även allt annat som idag finns på jorden. Genom ett hållbarhetsperspektiv håller inte vår planet för allt som vi människor utsätter den för. Vilket leder till att det sker förändringar som i t.ex. klimatet. I det långa loppet kan detta innebära att vi människor dör ut då vi inte längre kan klara av “den nya världen”. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att planeten går under då det i historien skett att arter dör ut som dinosaurien och mammuten m.m.

För att hålla planeten i styr och inte utsätta den för större förändringar har nio stycken planetära gränsvärden satts upp för en hållbar framtid. Begreppet kom till användning först år 2009, och de nio

globala processer som mäts är de nio miljöförändringar som påverkas genom mänsklig aktivitet. Forskningen visar att dessa nio processer tillsammans styr hela jordsystemets resiliens(sårbarhet) och stabilitet och har därför prioriterats att fokusera på. T.ex. så reglarar det samspelet som finns mellan hav, mark, atmosfär och biologisk mångfald. Den gemensamma funktionen av dessa processer är grunden för de förutsättningar som våra samhällen kräver av jorden och är beroende av så att kretsloppet ska flyta på. Dock har flera av dessa trösklar överstigit eller är på god väg att överstiga vilket är långt ifrån hållbart. Konsekvenserna av dem överstigna planetära gränsvärden är vi inte fullt medvetna om, men några exempel är en förändring i det marina ekosystemet vilket bl.a. leder till övergöding och försurning. En ökad temperaturstigning som bl.a. påverkar jordbruksproduktionens, infrastrukturens och människan välmående och funktion. Men även att den biologiska mångfalden urholkas vilket drabbar både miljön samt det mänskliga beroendet av ekosystemtjänster. Vissa av dessa problem kan vi idag se i vår natur och har diskuterats i tidigare inlägg på bloggen.

Vilka är då gränsvärdena?

Jo..
Klimatförändring (överstiget)
Förlust av biologisk mångfald (överstiget)
Ozonskiktets uttunning i statosfären
Havsförsurning
Bioeokemiska flöden (kväve - och fosforcykel) (överstiget)
Förändrad markanvändning (överstiget)
Färskvattenanvändning
Aerosoler i atmosfären
Nya kemiska substanser

Så, vi har alltså nio biofysiska processer som vi människor påverkar men försöker hålla styr på. Så länge som vi håller oss inom dess ram eller gränsnivå ska läget vara stabilt och under kontroll. Men det som sker nu är att antingen har eller är dessa processer på god väg att ta sig över gränsen och “kliver” därmed över tröskeln. Det som då kan komma att ske är den så kallade tröskeleffekten, när man nått den punkt då balansen tillslut tippar över vilket kan leda till en katastrof och en total kollaps av t.ex. ett ekosystem eller naturens samspel på väldigt kort tid, eller så kan det leda till att naturen inte längre kan återhämta sig själv.

Begreppet planetära gränsvärden kan samverka med ett annat begrepp antropocen, vilket även det handlar om människans påverkan på planeten. Det finns nämligen vissa forskare som påstår att vi inte längre befinner oss i den geologiska epoken holocen vilket är den epok jorden befunnit sig i flera hundratals år. Holocen innebär en hyfsat stabil tidsperiod mellan två istider vilket forskare nu anser har förändrats. Människans inverkan på jorden är så pass stor att den i dagsläget därför fått en hel geologisk epok, antropocen vilket innebär människans tidsålder. Att namnge en geologisk epok samtidigt som man närvarar i den är en utmaning, eftersom att det är lättare att se tillbaka på en tid och analysera hur det var då i jämförelse med nu. Därför kan man inte med säkerhet konstatera att vi befinner oss i ett nytt tillstånd, men att konstatera är att människans påverkan är enorm och det kommer den vara även när vi försvunnit.

Då kommer vi till nästa fråga: Hur relaterar detta till matkonsumtion som den här bloggen faktiskt handlar om?

Det kan vara svårt att se sambandet mellan dessa gränsvärden och matkonsumtionen, men svaret är att det hänger ihop. Vissa gränsvärden mer än andra.

Som vi tidigare nämnt så påverkar produktionen av mat den biologiska mångfalden eller förlust av biodiversitet som man också kan säga. Detta b.la. genom att konventionella jordbruk producerar specifika varor på ett bestämt område, alltså rensas all annan växtlighet bort, samt att urholkningen av arter ständigt minskar o.s.v. Detta är även ett av de nio gränsvärden som överstigits.

Ytterligare en process som överstigit sitt gränsvärde är biokemiska flöden såsom kväve och fosfor- cykeln. Det handlar om att det finns för stor koncentration av framförallt kväve men även fosfor i naturen och atmosfären. En av de största bovarna till detta är konstgödslet. (Det går att lösa mer om konstgödsel i tidigare inlägg.) Eftersom detta gränsvärde tippat över kan vi i dagsläget se hur detta påverkar vår natur, genom övergödningen. Övergödningen leder sedan i sin tur till att arter får det svårare att överleva i vattnet vilket påverkar den biologiska mångfalden som nämndes tidigare. Detta visar hur allt samspelar och att den ena konsekvensen kan påverka den andra o.s.v.

Det tredje gränsvärdet som överstigits är förändrad markanvändning. Detta mäts bl.a. genom att se hur stor area av jordytan som går till jordbruket. Ett exempel är att vi t.ex. bryter ner skog för att få odlingsmark. Det som vi i störst utsträckning odlar är matvaror till oss själva eller foder till djuren och visar på hur även detta miljöproblem påverkas av huruvida mat-konsumtion och produktion ser ut.

Det fjärde gränsvärdet som idag mäts vara överstigit är klimatförändringar, vilket innebär förändring av klimat. Detta miljöproblem samverkar i stor grad med alla de andra miljöproblemen som vi har. Ett exempel på vad som sker vid klimatförändringarna är att luftens temperatur ökar som leder till att världsisarna smälter. Faktorer som påverkar klimatförändringarna är många som tillsammans skapar stora problem. När dessa konsekvenser kommer i verka som då t.ex. ökad temperatur påverkar detta jordbruket, hälsans hos människor och mycket mer. 

Havsförsurning, är ett miljöproblem som vi hittills håller inom gränsvärdet. Det som händer när haven försuras är att oceanerna absorberar mer koldioxid än tidigare vilket skapar en möjlighet för bildandet av kolsyra. Detta kan i sin tur bidra till klimatförändringar såsom den globala uppvärmingen. Det som främst orsakar detta problem är bovarna som utvinner enorma mängder fossila bränslen. Inom detta ingår då bl.a. transport av matvaror mellan länder. Vilket visar på att matindustrin även har en negativ påverkan, men inte lika mycket som de ovanstående.

Färskvattenanvändning, att ha tillgång till färskt vatten är inte en självklarhet i framtiden om detta gränsvärde överstigs. Därför är det oerhört viktig att ta hand om det vi har idag. Det beklagar att konstatera att vad vi människor väljer att konsumera i matväg även här har en betydande roll. När du köper en hamburgare kräver bara den hamburgaren ca. 8000 liter vatten. Men det är inte bara av mat som de enorma mängderna vatten används utan det gäller även t.ex. klädindustrin vilket man kanske inte fräst kan tänka sig. Då kan man fråga sig om det är möjligt för människan att leva en värld utan färskvatten.

Gemensamt för aerosoler i atmosfären och nya kemiska substanser är att forskarna inte kan räkans ut var vi i dagsläget befinner oss i jämförelse med var gränsvärdet bör ligga. Vi kan alltså inte säga när tröskeln är passerad som vi kan i förhållandet till de andra gränsländerna. Dessa miljöproblem innefattar koncentrationen partiklar i atmosfären, giftiga substanser, radioaktivitet i miljön m.m. Kopplingen mellan dessa miljöproblem med mat är faktorer som nämnts tidigare i bloggen, som exempel alla kemikalier vi sprutar i maten vi äter.

Ozonskiktets uttunning i stratosfären, är ett miljöproblem som har en liten speciell karaktär. Just eftersom det är inom en kategori som vi människor bara bestämde oss för att förbättra. Det var nämligen så att det bildades ozonhål i stratosfären runt 1970-talet då framförallt många kylskåp innehöll freoner som skadade ozonlagret. Världen satt då tillsammans ner foten och inledde en process för att stoppa denna katastrof. Tack vare den insatsen har läget nu idag blivit stabilare.

Ozonskiktets uttunning är ett exempel som visar på att det går att rätta till problem. Frågan är bara vad som gjorde att världen gemensamt kunde ta detta beslut? Hur gör man för att åstadkomma en liknade effekt till de större miljöproblem som vi idag har.

När en aspekt som matkonsumtion och produktion analyseras utifrån dessa miljöproblem kan det bli dystert. Vilket på ett sätt kan vara bra för det visar på att man har förstått att det är ett stort och komplext problem. Men det finns flera aspekter utanför matens ramar som även de bidrar till den negativa påverkan. Detta gör det ännu svårare och mer komplext.

Ur en synvinkel har vi kommit en bit på vägen, förr visste vi inte ens att det vi gjorde var fel. Nu har vi forskning som stöder oss inom många men inte alla större frågor kring miljön som vi har. Vilket gör att vi har förutsättningar att förbättras. Under bloggens gång har vi förespråkat vegetarisk och ekologisk mat vilket bidrar till en positiv påverkan. Ytterligare lösningsförslag kommer komma senare i bloggen så håll utkik!!

Källor:
http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/fyra-av-nio-planetära-gränser-överskrids-1.218028
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/nio-gransvarden-ger-kontroll-pa-framtiden
http://www.wwf.se/vrt-arbete/hllbar-ekonomi/ekonomi-och-planetens-grnser/1593596-hllbar-ekonomi-ekonomi-och-planetens-grnser
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Mars-2013/Innehall/Tema-Klimatforskning/Troskeleffekter-kan-fa-system-att-kollapsa/
​http://freonatervinning.se/om-oss/
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/8000-liter-vatten-for-en-hamburgare
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html

Skriven av Rebecca Järnholm

Likes

Comments

Ett ämne som vi tidigare har snuddat vid i bloggen är den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald innefattas av ekosystemen som utgör livet på vår jord, dvs genetiska variationer inom djur och växterarter. Som vi kan se i dagsläget så minskar den biologiska mångfalden ständigt pga. av yttre faktorer där vi människor är bovarna. Vi utsätter vår natur för hot med hjälp av våra intensiva produktionssystem som bla. jordbruk (läs mer i inlägget om kemiska bekämpningsmedel & konstgödsel), utbredning av främmande arter, överexploatering av skogar, sjöar, floder, mark samt byggnadsarbeten. Detta är bara början på en lista som tar upp de olika sätt som vi människor hotar vår miljö och skadar vår planet på.

Den biologiska mångfalden ger vår jord förutsättningarna till att alla ekosystem ska fungera som de ska. De ekosystem som ger oss bördig mark, ren luft, rent vatten, bränsle, mat, ja dvs allt. Det är allt detta som är grunden till allt liv, allt vi producerar och allt det vi konsumerar i vår vardag.

Efter att den industriella revolutionen hade ägt rum och våra produktionsreformer ändrats gick vi in i en ny tid där vi endast har exploaterar vår jord för hotande förändringar. En explosion i teknik och effektivisering som endast har gett negativa och livshotande konsekvenser för vår miljö.

I inläggen om kemiska bekämpningsmedel och Konstgödsel fick vi reda på hur jordbruket fungerar och om hur de gifter som släpps ut i dessa produktioner påverkar den biologiska mångfalden. I det här inlägget kommer jag ta upp ytterligare faktorer som påverkar samt hotar den biologiska mångfalden.

Avskogning är en av faktorerna som har en påverkan på den biologiska mångfalden. Det som kanske mest påverkar just den biologiska mångfalden är avskogningen av regnskog. Det är just regnskog som innefattar störst biologisk mångfald av alla ekosystem. Mer än hälften av jordens 1,4 miljoner arter lever i regnskogen, alla arter är inte upptäckta utan varje år upptäcks tusentals nya arter i regnskogen. Avskogningen av dessa artrika områden leder då till att många arter förvinner. Eftersom att regnskogen i sig är ett stort ekosystem där alla arter som lever där påverkas av varandra. Leder då till att en rubbning i ekosystemetet påverkar alla arter i ekosystemet. Endast ett litet ingrepp i naturen kan därför ge förödande konsekvenser för ett helt ekosystem. För att lätt beskriva hur detta fungerar så har naturen sin egna gång där frön sprids, djur parar sig och livnär sig på olika vis. Placerar vi ut en väg eller plöjer skog på en viss plats, kan det vara just den plats där en art lägger sina ägg eller där en viss föda växter eller befinner sig på. Om denna plats naturliga växtlighet förvinner påverkar det resten av arterna i ekosystemet som livnär sig där. Ett djurs naturliga livsmiljö förvinner då vilket gör att djuret får svårt att överleva, detta djur som kanske var en annans djur föda. På detta sättet hänger ekosystemen ihop och detta visar på hur en liten förändring blir en ond cirkel för den biologiska mångfalden. Utan människans påverkan uppskattar regnskogsfonden att arterna på jorden förvinner upp till tusen gånger snabbare i dagsläget än tidigare.

Något annat som är värt att nämna när det kommer till biologisk mångfald är GMO. GMO är en förkortning på genetiskt modifierade organismer Det betyder att en organism har ändrats på ett sätt som inte är naturligt genom korsbefruktning eller parning. Man gör GMO för att ta fram sorter med nya odlings egenskaper, det kan t.ex. vara att motstå skadedjur, främja smak eller genetiska samansättningar
Det kan vara både positivt och negativt med GMO beroende vad som syftet är eller vad som modifieras. Om en växt modifieras till att vara resistens mot en växtsjukdom kan det vara något bra. Det positiva med det är att man på det sättet inte behöver använda sig av lika mycket bekämpningsmedel som har samma syfte. Det som kan vara negativt med detta är att de genmodifierade växterna och deras egenskaper kan spridas i naturen till andra vilda växter. En genmodifierad växt med förstärkta egenskaper kan då konkurrera ut andra arter i ekosystemen. Precis som jag nämnt tidigare, så sker även här en störning i ekosystem som möjligen kan vara hotande för den biologiska mångfalden.
Forskningen kring detta är begränsad. Därför vet man inte vad de långsiktiga konsekvenserna av GMO blir eller vilka hot de skulle kunna vara för den biologiska mångfalden. Det är inte säkert att GMO innebär endast negative konsekvenser för den biologiska mångfald. Som nämnt tidigare så kan det även ge fördelar som att det skulle kunna leda till mindre användning av kemisk besprutning eller kunna främja bra egenskaper hos grödor.
De arter som är godkända att odla i dagsläget i EU är majs och potatis. Detta pga. att de inte har några andra arter i naturen som de kan korsa sig med eller sprida vidare gener till. Majsen odlas framförallt fram i länder som Spanien, Portugal och Tjeckien. Idag pågår även flera fältförsök i Sverige som sker i innesluten användning dvs, i laboratorium och växthus. De försöker farmförädla växter där de klarar av torrare samt strängare växt förhållanden och även att motstå skadedjur. Innan fältförsök görs en bedömning av EU där de gör en riskbedömning innan genomförande.

Vi i Europa och det sättet vi konsumerar samt vår avfallsproduktion påverkar våra ekosystem långt ifrån de resurser vi egentligen har tillgång till. Vår livsstil och vårt samhället idag beståendes av utbyten av resurser, import, export från jordens alla hörn sker idag på ett ohållbart sätt. Konsekvensen är den minskade biologiska mångfalden som i sin tur kommer att påverka vårt samhälle då biologisk mångfald är vad vår sociala och ekonomiska utveckling bygger på.

Nu återkommer jag även till varför den ekologiska odlingen gynnar den biologiska mångfalden och varför du bör handla ekologiskt. Man kan se att en ekologisk odling ger ca 30 % mer arter av djur och växter än en konventionell odling. Det finns mängder av fördelar med den biologiska odlingen för den biologiska mångfalden (mer i inlägget om kemiska bekämpningsmedel). Som nämnt tidigare så exploaterar vi vår natur och planet på flera områden och vis än dessa. Kunskap som denna är bra att ha i åtanke, precis de andra aspekterna vi talat om i tidigare inlägg här på bloggen. Tänk en gång till innan du handlar och var miljösmart, vi kan alla bidra till en hållbar utveckling där vi inte behöver bidra till att utsätta vår natur för farliga gifter eller plöja hemmen för tusentals djur.
Av: Line

Likes

Comments

Den här bloggen har vi dedikerat till att fördjupa oss inom matproduktion i förhållande till en hållbar utveckling. Med kunskapen vi skaffat under projektets gång har vi kommit fram till att vi själva vill försöka bidra till en förbättring. Först och främst har bloggportalen fungerat som ett sätt för oss att sprida information på internet men vi ville göra något mer. Därför hörde vi av oss till företaget Coop, där vi föreslog en idé om hur de skulle kunna utveckla deras poängsystem i syfte att få fler personer att köpa ekologiska varor.

Här nedan ser ni mailet vi skickat och nu väntar vi bara på svar!

Hej, vi är fyra tjejer från Värmdö gymnasium. Vi har nu under vårterminen arbetat med hållbar utveckling och då specialiserat oss på livsmedel. Under projektets gång har vi fördjupat oss inom livsmedelsindustrin och dess negativa påverkan på miljön. Vi har även insett det positiva med den ekologiska produktionen och det är därför vi vill kontakta er. Eftersom att ni är ett stort livsmedelsföretag i Sverige har ni även makten att påverka vår befolknings val av livsmedel. När vi går in på eran hemsida ser vi att ni redan är aktiva i den aktuella miljöfrågan och jobbar för att främja en hållbar matkonsumtion. Därför tror vi att ni möjligen kan vara intresserade av vår ide som ytterligare kan bidra till en ökad ekologisk matkonsumtion.

Vi som konsumenter vet att ni samarbetar med era kunder och jobbar på gemenskap. Ni har ett medlemskort med ett poängsystem som vi tänker att man kan utveckla. Flera personer undviker ofta att köpa ekologiskt pga att priset tycks vara för dyrt. Genom att utveckla ett poängsystem där man samlar poäng när man köper ekologiska eller miljömärkta produkter tror vi att försäljning av just dessa kommer öka. Detta poängsystem kommer att främja ekologiska produkter och dess försäljning.

Nu undrar vi om detta skulle kunna vara möjligt att genomföra? Vad anser ni som företag? Om ni inte anser att detta skulle vara möjligt, varför?


Hoppas ni har detta i åtanke och återkommer till oss så snart ni kan.
Med vänliga hälsningar
Line, Emma, Frida och Rebecca.

Likes

Comments

Det här inlägget kommer vara informativt där vi kommer att ta upp de olika miljömärkningar som du som konsument kan hitta i lättillgängliga livsmedelsbutiker nära dig.

Krav: Krav kan vara en av de mest välkända miljö-märkena när det kommer till mat. Alla produkter och varor som har en KRAV- märkering har producerats ekologiskt där både djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och låg klimatpåverkan är prioriterat. Om en vara/produkt bär en KRAV- märkning uppfyller den alla regler som KRAV står för och vilket kontrolleras minst en gång per år.

Svanen: Är det officiella nordiska miljömärkningen som använd på kemiska varor. Syftet är att driva en hållbar konsumtion och produktion. Det som är märkt med svanen granskas från råvara till avfall. I Sverige finns 6500 svanen-märkta produkter som därav är uppdelade i 65 sorter.

Ekologiskt jordbruk: Ekologiskt jordbruk eller EU- lövet är märkningen som EU använder när det kommer till ekologiskt jordbruk. Det garanterar att varornas innehåll minst har producerats enligt EU:s förordning för ekologisk produktion till 95%. Märkningen innebär även att varan/produktens förpackning är obruten ända sedan producenten, vilket bl.a. innebär att varan inte tillsats några extra kemikalier efter det att den lämnat förädlaren. Ekologiskt jordbruk omfattar ett ekologiskt jordbrukssystem som innefattar samtliga EU-länder.

EU Blomman: Antogs 1992 av EU- kommissionen och är EU:s officiella miljömärkning. För att något ska få märkas av EU blomman finns det en krav checklista som måste bockas av. Eu blomman finns idag på ett 30-tal olika produktionsområden.

Fairetrade: Fairetrade är en oberoende rättvisemärkning vars syfte är att skapa bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Att behandla och motverka barnarbete, underbetalda anställda samt alla former av diskriminering är några exempel på hur de producenter som arbetar inom Fairetrades kriterier granskas. Om producenterna uppfyller kraven får dem t.ex. sedan i gengäld ökad tillgång till en internationell marknad. Detta skiljer sig från dem andra miljömärkningarna då det inte är ett miljömärke, men en vara som är märkt med fairtrade är ofta även märkt med andra miljömärken också. Anledningen till att vi valt att nämna faritrade är för att det innefattar arbetarnas förhållanden, vilket liksom miljö är två viktiga aspekter för en hållbar utveckling.

Rainforest Alliance: Denna märkning vill bevara den biologiska mångfalden och samtidigt främja en långsiktig försörjning för människan. Det är ett icke- vinstdrivande internationellt företag.

Marine Stewardship Council: Denna märkning främjar en hållbar fiskning och vill motverka överfiske som sker i världen idag. Denna märkning är vägledande för ett sundare hav och fiskekultur. Fiskningen måste med denna märkning ske med godkända metoder och på fiskebestånd. Kommer från en gloal icke- vinstdragande organisation.

Detta är bara ett fåtal märkning- ar av många fler och de står alla för att främja olika kategorier inom miljön. Genom att leta efter dessa och konsumera efter dessa bidrar du till en hållbar utveckling på ett eller annat sätt.

Här kan ni även se några av de livsmedelsbutikers egna märkning ar som ni kan hitta i butik nära dig.
ICA -> I love Eco
Coop-> Treklövern & Änglamark

Vill ni se mer om just vad ni kan hitta i några av de stora mat butikskedjor i Sverige se här:
Coop: https://www.coop.se/vart--ansvar/hallbar-konsumtion/vad-betyder-markningen/vara-utmarkta-marken/
ICA:
http://www.ica.se/ica-tar-ansvar/markningar/
Hemköp:
https://www.hemkop.se/Handla--laga/Handla-hallbart/


Bilden nedan visar ytterligare märken som är ett bättre val att välja.

​Källor: 
http://miljosmartmat.se/maerkning/
http://www.krav.se/krav-markningen

Skriven av Line och Rebecca 

Likes

Comments

Ingredienser

Så här gör du

  1. Rosta valnötterna i ugnen på 180° i ca 7-8 minuter.
  2. I en liten glasflaska skaka ihop ingredienserna till vinägretten.
  3. Skär av några mm av skinnet på två motsatta sidor av päronet. Skiva därefter päronet i 1 cm tjocka skivor. Skär bort kärnhuset.
  4. Pensla bägge sidor med lite olivolja. Grilla dem på hög värme i 1-2 minuter på varje sida. Vänd bitarna försiktigt så att de inte går sönder.
  5. Skär dem i strimlor.
  6. Fördela salladen på dina tallrikar.
  7. Toppa med päronbitar, valnötter och hyvlad parmesan.
  8. Ringla över vinägretten och servera omgående.

Detta recept är taget från:
http://www.kungmarkatta.se/recept/visa-recept/ruccolasallad-med-grillade-paronbitar-och-vinagrett/
här kan ni även gå in och hitta fler mumsiga ekologiska, veganska och vegetariska recept. ni hittar även ekologiska produkter att använda i maten.
Trevlig lördag allesammans

Likes

Comments

Metoder som idag används i världen när det kommer till konventionell odling påverkar både människan och miljön. (Vilket har påpekats i tidigare inlägg också.) Kemikalierna som sprutas på eller i varorna försvinner inte när dem sedan stoppas i våra munnar, på samma sätt som kemikalierna inte försvinner från miljön. Detta leder till att vi människor stoppar i oss ämnen som vi annars inte skulle fått i oss, eller i alla fall inte i samma mängd. Det i säg kanske inte låter så oroväckande, men vi vet inte fullt ut vet hur dessa kemikalier påverkar vår hälsa och det är bör väcka en varningssignal. För att undvika detta bör man äta ekologiska produkter som odlas utan dessa medel. Om du som konsument i mataffären inte väljer ekologiska varor finns det i alla fall tre ämnen som du bör undvika, av den anledning att vi vet så pass mycket om ämnet och att det kan påverkar hälsan negativt.

Det första heter klormekvat, det hittas bl.a. i spannmål (ex.havre, råg), päron och vindruvor. Anledningen till varför klormekvat används är för att grödorna som odlas m.h.a. konstgödsel har en tendens att växa så pass mycket att dem tillslut böjs, vilket leder till att spannmålet inte kan skördas. Klormekvat sprutas då på spannmålen så att de håller sig “lagom” långa. Detta kan verka komiskt, först gödslar man med konstgödsel vilket gör att grödorna växer. Men dem får inte växa för mycket eftersom att de då inte kan skördas så då sprutar man på ett nytt ämnen, klormekvat.


Hur påverkar då detta oss? Jo, det misstänks att klormekvat påverka förmågan att få ungar hos djur negativt. T.ex. har undersökningar visat att grisars förmåga att få kultingar minskar samt att spermiekvaliteten hos möss förändrats. Detta ämnen används alltså i EU på olika spannmål. Råg är det ända som vi i Sverige sprutar med detta ämne, och genom tester har det visats att 80% av den svenska rågen innehåller rester av klormekvat. Eftersom att vi har insett att det påverkar djur, borde det gå en koppling till att det även påverkar människan...

Det andra heter ditiokarbamater, vilket finns i bl.a. sallad, äpplen, tomater, persika, jordgubbar, lök och potatis. Detta ämne används för att förhindra svampangrepp, men hos oss människor är det cancerframkallande och reproduktionsstörande. I Sverige minskar användningen av ämnet och har även begrämsats till “endast” potatis och lök. Dock används det i övriga världen och i EU:s tester var det i vart femte äpple/ persika /tomat som detta ämnet hittats.

Det tredje ämnet heter karbendazim, som kan hittas i det mesta. T.ex. spenat, sallad, raps, äpplen, jordgubbar, päron, tomater, persikor, mandariner, gurkor, apelsiner, majs, sockerbetor och spannmål. Även detta ämne är till för att motverka svampangrepp och verkar inifrån växten vilket gör att ämnet inte kan sköljas bort.

Hur mycket karbendazim som en människokropp tål finns det inga gränsvärlden på. Men det har visat sig att karbendazim är cancerframkallande, hormonstörande och reproduktionsstörande. Sverige har förbjudit detta ämne men p.g.a. import kan vi ändå få i oss ämnet i maten från utlandet. Vi kan även få i oss ämnet då vi i Sverige får använda tiofanatmetyl istället vilket restsubstansen blir just karbendazim.

Men detta är alltså enbart tre ämnen som vi bör akta oss för. Det är betydligt fler kemikalier som används runt om i världen som hamnar i oss människor, djur och miljö. En av anledningen bakom att dem flesta kemikalier tillslut hamnar hos oss människor är för att vi är så kallade toppkonsumenter. Det innebär att människan i sin egna kropp ackumulerar allt gift som hen fått i sig genom bl.a att äta fisk, kött o.s.v. Vilket i sin tur leder till att vi är extra känslig för miljögifter som finns i naturen, då vi är toppen av näringskedjan. Detta påverkar även andra toppkonsumenter såsom havsörnen.

Det finns som sagt förbud mot vissa kemikalier och bekämpningsmedel i både Sverige samt EU. Det finns även gränsvärden, vilket betyder att om t.e.x ett äpple innehåller en farlig kemikal så får den inte överstiga ett visst mått. Ändå hittas dessa ämnen i vår mat och i vissa fall är även gränsvärdet antingen överstiget eller nästintill.

Så, för att förtydliga. Vi vet att vissa av de kemikalier som vi får i oss påverkar vår hälsa negativt. Sen finns det även andra kemikalier som vi än idag inte riktigt vet hur det påverkar oss. Trots detta påstår Anneli Widenfalk, toxikolog på livsmedelsverket i en artikel från DN att det inte är en risk för konsumentens hälsa att äta maten med dessa kemikalier i sig. Tas problemet på allvar då är en fråga man kan ställa sig?

Ytterligare en faktor som bör vägas in i detta sammanhang är att gränsvärderna som sätts är specifikt per vara t.ex. äpplen. Det tar alltså inte hänsyn till varandra som t.ex. att vi äter både äpplen och äter potatis. Vi får på detta sätt i oss hundratals kemikalier som alla mer eller mindre påverka hälsan, vår egna kemikalie-cocktail. Detta har börjat väcka en oro hos bl.a. forskare som funderar på hur detta påverkar våra barn. Barn, ungdomar och till och med foster anses vara extra känsliga för dessa ämnen då de fördelas på en mindre kroppsvikt än hos en fullvuxen människa. Samtidigt som de går igenom flera olika utvecklingsfaser vilket gör att kroppen blir mer sårbar för vissa ämnen.

För att se detta problem från företagens och tillverkarnas perspektiv handlar det om pengar. Eftersom att vi människor kräver att maten ska vara så billig som möjligt måste företagen använda sig av metoder som idag har gått överstyr. Tänk om alla dessa företag som använder kemikalier i sina jordbruk fick stå för kostnaden för hälsoskador, övergöding, vattenrening och utarming av biologisk mångfald. Lek med den tanken och föreställ dig vad maten då skulle kosta. Priserna skulle vara betydligt högre. Därför kan inte skulden till fullo falla på producenterna eftersom att efterfrågan på varor har en bärande roll i vad som produceras.

Likes

Comments

Varför ska just du välja ekologiskt? vi har i tidigare inlägg gått igenom skillnaderna mellan ekologiskt samt konventionellt framställda produkter. Vi har redovisat den negativa fakta kring den konventionella odlingen och dess konsekvenser. Men vad gör detta dig? Varför måste du förändra dina vanor?
Många kanske tror att cykla till jobbet eller att källsortera sin mat räcker för att rädda vårt klimat från de hotande förändringar som sker. Men just den mat vi väljer från våra lokala mathyllor kan bidra enormt till miljöfrågan. Då bara mat består av 25 % av vår klimatpåverkan och utöver det även bidragande till flera skadegörande konsekvenser. Som vi nämnt tidigare så har även matproduktionen negativ inverkan på den biologiska mångfalden, övergödning och utarmning av vår jords naturresurser.

Att vår värld förbrukas och vårt klimat står inför förödande hot, vet vi. Men för oss i västvärlden märks inte detta hot av förutom sådant som vi hör och får berättat för oss, så vart sker denna förödande förändring? Jo det sker framförallt i de länder nära ekvatorn samt vid våra två världspolar där isen smälter. många av de länder som drabbas är fattiga länder som inte har förutsättningarna att hantera en naturkatastrof. Vart är rättvisan i detta?

Palmoljan som exempel finns i produkter som choklad, margarin och glass. Palmoljan produceras i Sydostasien där regnskogar förstörs för att oljepalmsplantager ska ta plats. I och med förstöringen av regnskog kan man även tala om alla djurarters hem som försvinner därav det hot mot den biologiska mångfalden. Ett annat exempel är soja som är en huvudingrediens i kossornas diet i Brasilien. Vi i Europa äter stora mängder kött och därmed den enorma köttproduktionen som kräver stora mängder kraftfoder som soja. De stora sojaodlingarna breder även ut sig över tropiska skogar och savanner. Detta är bara nåra exempel på ställen i världen där vi utnyttjar våra naturresurser på ett ohållbart sätt. När vi då handlar importerade varor i våra livsmedelsbutiker bidrar vi till denna produktion beroende på vad vi väljer att handla. I vår värld där efterfrågan styr vår handel samt ekonomi, kan vi då med våra val bidra med att förändra vår produktion i världen. Vi kan hjälpa till att förbättra förhållandena för jordbrukare i andra länder, där de slipper jobba under livshotande situationer där farliga gifter sprids i luften. Vi kan bidra med att förbättra förhållanden för våra djur och våra ekosystem, i ekologisk framställning kan djuren leva fritt och hälsosamt. En odling utan kemiska besprutningsmedel betyder att våra ekosystem kan fortsätta leva vidare utan risk för störning i ekosystemet eller utrotning av djurarter.

Vi som lever i industriländer märker inte av dessa förödande konsekvenser i vår vardag utan det är Utvecklingsländer som får direkt konsekvens av vår enorma konsumtion samt produktion. Våra ekologiska fotavtryck i de flesta I-länder är stora och långt ifrån hållbara. Det sättet vi lever och konsumerar i dagsläget leder till att vi använder upp resurser för flera jordklot. Medans ett land som lever i fattigdom och där utnyttjandet av resurser är låga betyder det också att dess ekologiska fottryck även är betydligt mindre. Detta visar endast de stora skillnaderna i världen och hur den ekonomiskt ojämna fördelningen ser ut.

Människan drivs hela tiden av att förbättra sig själv och vår egen situation. Det är detta som driver samhällets ständiga utveckling samt den kollektiva välfärden. Detta som tidigare och idag sker på ohållbart sätt måste vi ändra på. Hitta ett sätt att arbeta med vår välfärd samt vår natur på ett hållbart sätt samt minska våra ekologiska fotavtryck. En hållbar utveckling innefattar flera perspektiv ekonomisk, sociologiska förhållanden samt miljön. Denna fråga är något som så småningom kommer att drabba oss alla och inte bara de utsatta länder i dagsläget. Därför måste vi alla bidra, detta är ett gemensamt problem som rör hela världen och det är en av anledningarna till att just du ska välja ekologiskt. Du som konsument har något att säga till om, du har en röst och en fri vilja, bidra då inte till något som skadar oss och vår planet.

Eftersom att det är de industrialiserade länder med makt och välfärd som styr marknaden samt produktionen, betyder det även att det är de länder som bär ansvaret för förbättring. I ett land där fattigdom råder handlar det om liv och död medans för ett I-land så kretsar denna fråga kring ekonomi. Att finansiera för U-länders utveckling och samtidigt satsa på miljö, ekologisk framställning och byta ut gamla miljöovänliga produktionssätt. Detta kostar pengar och är något som många makthavare i rikare länder inte är villiga att lägga ned. Allvaret i klimatfrågan är stor och det kräver att alla länder med förutsättningarna bidrar för att tillsammans investera i en hållbar utveckling.
Vi kommer i senare i bloggen gå in djupare på en lösning på miljöproblemet, vad som krävs samt vad en hållbar utveckling innebär. Efter detta inlägg kommer vi även tipsa dig om vad du ska leta efter i din lokala matbutik, vilka märkningar du ska leta efter samt vilka du ska undvika.
tack och hej, ha en bra helg hälsningar Line.

Likes

Comments