View tracker

Hej!

Idag har vi jobbat med att vara källkritisk.

Om man ska vara källkritisk till nyheter är det viktigt att ta reda på grunderna och bakgrunderna. Man bör kolla om de gör reklam för något eller om nyheten kan vara rimlig. Man kan kolla om det är en högt uppsatt person som är insatt i ämnet och man vet vem det är eller om det är en "okänd" forskare.

För att vara källkritisk på nätet är det viktigt att kolla hemsidan. Är det någon hemsida som låter pålitlig eller är det en hemsida som du inte har varit inne på förut. Man kan även se om man hittar samma information på någon annan hemsida och i så fall stärker det förtroendet på hemsidan.

Att granska en källa är viktigt därför att om man tar åt sig fel information och sedan sprider den vidare kan felet bli större. Man kan även bli lurad om de gör reklam för något "superbra" och sedan är det inte på det viset.

Tänk på att vara källkritisk!


/ Hanna, Jindra, Hugo och Oliver.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Hej! 

Vi fick i läxa att ta reda på hur mycket vatten som går åt när man duschar. 

Vi skulle först ta reda på hur många sekunder det tog att fylla en 10 liters hink. Vi skulle även ta tid på hur länge vi duschade. Sen skulle vi se hur mycket vatten det gick åt när vi duschade.

Vi fyllde en hink med vatten i duschen och det tog 1 minut och 37 sekunder = 97 sekunder. 

Duschade i 5 minuter = 300 sekunder. 

10 liter/97 sekunder = 0,10 liter per sekund. 

0,10 • 300 = 30 Liter. 

5 minuters dusch slösade 30 liter vatten.


För att sedan få fram kWh (kilowatt i timmen) så tar jag antal liter/200 • 6. 

30/200 • 6 = 0,9. 

Alltså 0,9 kWh. 

/Hanna, Jindra och Oliver. 


Likes

Comments

View tracker

Hej!

Vi har pratat om hur mat och energi hör ihop.

- Saker som gör att matvaror blir mer klimatsmarta är exempelvis närproducerat och ekologiskt. Det innebär att matvarorna inte är transporterade så långt eller besprutade. Det mår vi bättre av och vi släpper inte heller ut lika mycket koldioxid.

- Exempel på klimatsmarta varor är morötter, potatis, äpplen och sojabönor. Allt som är närproducerat är klimatsmart.

- Vi tycker att de viktigaste att bry sig om när man handlar är att köpa ekologisk mat och lagom mängd mat. Om vi köper ekologiskt är inte maten besprutad och den har inte transporterats långa sträckor. Både vi och jorden mår bättre av det.

- Affärerna skulle kunna göra det lättare för oss att äta klimatsmart genom att framhäva fördelarna med att köpa ekologiskt. De skulle även kunna göra det lite billigare så man överväger att köpa ekologiskt.

- Maten påverkar klimatet genom transporter, mängden mat vi äter och mängden mat vi slänger. Transporterna släpper ut mängder med koldioxid, maten vi äter leder till att mer måste fraktas till Svergie och mängden mat vi slänger skadar miljön av allt avfall.

- Det finns både koldioxidsnåla och koldioxiddyra maträtter. Den billigaste släpper bara ut 424 gram koldioxid medan den dyraste släpper ut 1020 gram koldioxid. Det skiljer alltså 596 gram! Om man räknar ut det på ett år från vi fram att det skiljer hela 217 540 gram koldioxid!

Vi kan alltså tänka på vad vi äter! Vi kan rädda miljön genom att bara stoppa i oss koldioxidsnål mat!


Här är en tabell på hur det ser ut runt om i värden!



Har ni några frågor eller funderingar är det bara att slänga iväg en kommentar :)

/Hanna, Jindra och Oliver.

Likes

Comments

Hej!

Idag har vi gjort en labb för att ta reda på vilket sätt man kan koka vatten energisnålast.

Vi använde oss utav 3 apparater, vattenkokare, spis och mikrovågsugn.

Våran tes var att vattenkokaren var energisnålast.

Sedan gjorde vi på detta vis och fick fram det här resultatet.

Det som ska vara lika:


Lika mycket vatten 

Samma starttemperatur 


Det som ska ändras:

Sättet man kokar upp vattnet 



Vi prövar olika sätt att koka vatten genom att ha allting lika utan själva apparaten vi kokar vattnet i. Vi får då ett exakt resultat. 


Det som ska hållas oförändrat i försöket är apparaten vi kokar vattnet i. 


Det vi tänker mäta i försöket är vilket av de tre alternativen som kokar vatten snålast. 


Vi kom alltså fram till att koka vattnet i vattenkokare går snabbast och den är energisnålast, våran tes stämde alltså.


Har du några frågor eller funderingar är det bara att kommentera :)!


/Hanna, Oliver och Jindra.

Likes

Comments

Hej!

Idag har vi jobbat med hur det ser ut runt om i världen. Vi har pratat om vad vi är beroende av, alltså vad som är goda levnadsvillkor. Vi har skrivit ett tal som om vi skulle vara statsminister och hur vi skulle göra förändringen för att hindra utsläppen. Vi har även pratat hur utsläppen ser ut runt om i världen.


- Se de goda levnadsvillkoren och hur de är kopplade till energi på bilden nedan.


- I vårt tal där vi är statsministrar säger vi att vi ska få människor att åka mer kollektivt för att det släpper ut mindre än vad en bil gör. Har man inte möjlighet till kollektivtrafik vill vi att man ska använda sig av miljöbil. Vi vill göra kollektivtrafiken billigare så att folket föredrar det framför att betala dyr bensin. Vi vill även göra miljöbilarna billigare så att folk kan köpa de. Vi vill alltså att vi ska ha bättre kollektivtrafik som är billigare och även billigare miljöbilar. Vi vill inte att folket ska betala för att förstöra miljön.


- Hur ser det då ut i världen? Jo, vi tänker att om fattigdomen utrotas kommer mer koldioxidutsläpp släppas ut eftersom fler länder kommer få tillgång till bilar, bussar, tåg, flygplan med mera. Vi kom även fram till att rikare länder oftast släpper ut mer än vad de mer fattiga länderna gör.


- Det kan även vara svårt för ländern att komma överens om utsläppsminskningar därför att alla länder har olika mycket utsläpp. Ett land med flera miljoner utsläpp måste sänka utsläppen mycket mer än de länder som bara har några tusen. För att kunna lösa detta problemet måste alla läder bestämma ett mål som till exempel "vi ska släppa ut X mycket utsläpp" eller mindre. Alla kan inte minska med lika mycket, alla måste minska med så mycket som det behövs. Alla länder måste ta sitt egna ansvar. 

/Hanna och Oliver.



Likes

Comments

Hej!

Idag ska vi förklara hur effekt och energianvändningen hänger ihop.

- Man kan beräkna effekten om man känner till värdena för energi och tid. Om man tar energin delat med tiden får man fram effekten. Energin får man fram genom din vikt multiplicerat med tyngddaccelerationen (10 m/s2) multiplicerat med ex trappans höjd.

Vi gjorde ett experiment då Jindra skulle se om vi kunde springa upp i 1 hästkraft. Då tog vi reda på energin genom att ta 50kg • 10 m/s2 • 3,20m. Energin blev då 1600.

Sedan tog vi tid när Jindra joggade upp för trappan och det tog 5,76 sekunder.

Nu hade vi allt vi behövde för att få reda på effekten. Vi tog 1600/5,76= 277,77 Watt.

En hästkraft är ca 736 Watt så Jindra lyckades alltså inte.


- Effekten för en maskin eller människa ökar om man ökar energin och minskar tiden.


- Jag kan få en viss mängd energi att räcka längre genom att jag sparar på energin och släpper ut lite energi i taget och inte tar ut mig direkt. Om jag har mycket energi och ska springa ett maraton kan jag inte börja med att springa så snabbt jag kan för då har jag tappat all energi direkt och blir jättetrött. Om jag istället joggar mig igenom loppet sparar jag energin och orkar hela loppet.


- En glödlampa eller en bensinmotor är inte energieffektiv eftersom att i en glödlampa med 16 Watt går det bara åt 3 Watt till ljus. De resterande 13 Watten används till värmeenergin. Alltså ca 19% av 100% går åt till ljus.

Det är samma sak med en bensinmotor. En bensinmotor har en verkningsgrad på 30%, det vill säga att 30% av bensinen blir till rörelse. De resterande 70% blir till värme. Alltså går 70% av 100% "till spillo". Det måste bli bättre! En elmotor har en verkningsgrad på 90%, alltså finns det mycket energi att spara!


- Klimatpåverkan blir mindre ifall vi skulle kunna använda motorer med större verkningsgrad och det leder till att vi sparar mer energi. Vi måste konstruera maskiner som är mer energieffektiva, då sparar vi mer!

/Hanna.

Likes

Comments

Hej!

Idag har vi pratat om vad de äldre tänker kring utvecklingen (Läs mer i tidigare inlägg).

Vi har även pratat om utsläpp och olika typer utav fordon och hur mycket de drar/släpper ut. Det vi kom fram till var att bensin, disel, naturgas, eldningsolja och flygbränsle är "dåliga" bränslen. Alltså är det fossila bränslen och det vill vi inte använda oss av. Vi vill istället använda oss utav förnybara bränslen som till exempel biodiesel, etanol, biogas eller el. Tyvärr är det mer fossila bränslen som används än förnybara.

Vi har jobbat med hur mycket bränsle som går åt och hur mycket det släpps ut när vi ska åka någon stans, exempel till skolan, träningar, resa i Sverige eller resa utomlands.

I tabellen ser du hur alla slags utsläpp har påverkat miljön mellan 1990-2010. Målet var att sänka utsläppen per kategori med 8%. Allt som är ifyllt med rött har ökat istället för minskat. Allt som är ifyllt med gult har minskat och allt som är ifyllt med grönt har lyckats sänkas med 8% eller mer!

Se bilderna för att se vad vi kom fram till.


Idag har det varit en väldigt intressant och lärorik dag! Har du några frågor eller funderingar är det bara att slänga iväg en kommentar.

/ Hanna.

Likes

Comments

​Hej! 

Idag har vi pratat lite omkring den stora utvecklingen som skett från 1800-talet till idag. Sedan har reflekterat kring vad vi tror kommer hända i framtiden. 

​Uppvärmningen i hemmet:

På 1800-talet använde de sig av en köksspis som de eldade i, samt en öppenspis. Det var även vanligt med en kakelugn.

På ca 1950-talet så eldade man i mycket mer med ved, flis eller liknande. Man använde sig även av olja. 

Utvecklingen har gått snabbt, idag använder vi oss av fjärrvärme, olja, pellets, flis, ved, el, jordvärme, bergvärme och sol. Vi har även bättre isolering vilket leder till att vi behåller värmen mycket bättre. 


​Belysning i hemmet:

På 1800-talet använde man öppen eld och dagsljuset til belysningen. 

På 1950-talet började man använda fotogenlampor, levande ljus och dagsljuset. 

Idag använder vi oss av el, glödlampor, ficklampor, gatubelysning m.m. 


Matlagning:

På 1800-talet lagade man mat på vedspisen och över öppen eld. 

På 1950-talet började man använda sig av spisar på ett annat sätt men fortatte med att värma maten över elden.

Idag använder vi oss av moderna spisar, mikrovågsugnar och vi går även ut och äter på restauranger.


Matförvaring:

På 1800-talet förvarande man maten i jordkällare för att hålla maten kall. 

På 1950-talet började man använda sig av rumsskafferi där man förvarade maten.

Idag använder vi oss av kyl, frys och olika typer av skafferier. 


Transporter:

På 1800-talet transporterade man sig med hjälp av häst ovh vagn. På vintern fick man gå.

På 1950-talet använde man sig av cykeln. Man tog sig på så sätt framåt på ett snabbare och bekvämare sätt. Men även då fick man gå på vintrarna då det var kallt och halt. 

Idag använder vi oss av bilar, bussar, tåg, cyklar och öven flygplan. Flygplan används oftast för längre resor då det går mycket snabbare och smidigare. 


Kommunikation: 

På 1800-talet skickade man brev till varandra och använde sig även av "springpojkar". 

På 1950-talet skickade man fortfarande brev men man använde sig även av telefoni. 

Idag använder vi oss av mobiler, email, sms, telefon och post. 


​Utav detta kan vi dra slutsatsen att mellan 1800-talet och 1950-talet gick inte utvecklingen så fort framåt medan mellan 1950-talet till idag har utvecklingen gått extremt fort. När vi pratade med våra mor- och farföräldrar berättade även de om hur fort tekniken har gått framåt eftersom de levde under den perioden. 

Vi tror att framtiden kommer leda till ett mer utvecklat land och alla möjliga uppfinningar kommer dyka upp. 


Detta var våra tankar kring hur tekniken har gått framåt. Har ni några frågor eller funderingar är det bara att lämna en kommentar :)


/ Hanna, Jindra och Oliver.​


Likes

Comments

Hej! 

Idag när vi gjorde labben om vilken isolering vi trodde höll bäst gissade vi på glas-isoleringen. Vi trodde även att sågspånet skulle hålla temperaturen bra men inte riktigt lika bra. 

När vi gjorde labben så var vissa saker tvungna att vara lika för att få ett så exakt resultat som möjligt. 

Dessa saker var: Samma temperatur på vattnet, lika mycket vatten, samma sorts flaska och att alla flaskor står lika länge och att de kollas av vid samma temperatur. 

Den ända skillnaden mellan de olika flaskorna skulle vara den olika typen av isolering. 


Senare på dagen fick vi i uppgift att fördjupa oss inom hur kläderna var förr i tiden jämfört med idag. Vi skulle även koppla ihop klädtillverkningen till energin. Imorgon ska vi framföra vad vi har kommit fram till och även se vad de andra grupperna har kommit fram till inom deras ämne. 


/ Hanna, Jindra, Oliver och Hugo.


Likes

Comments

Hej!

Idag har vi testat hur två olika isoleringssorter fungerar. Vi hade tre flaskor med varmt vatten, en med vanlig isolering i, en med sågspån och en utan något runt omkring. Vi hade en termometer i varje flaska och mätte temperaturen varje kvart i en timme. Resultatet blev att glas-isoleringen höll längst. Se diagrammet ovan för att följa hur temperaturen sjunker kvart för kvart.

/ Hanna, Oliver, Hugo och Jindra.

Likes

Comments