Header

​När vi var i Amsterdam med min pappa besökte vi Anne Frank-museet! Det var verkligen jätteintressant och jättespeciellt. Intressant för att det är historia och ändå historia som ligger relativt nära i tiden. Speciellt för att det var en stämning där inne som jag aldrig har känt förut. Alla var tysta och gick runt i sina egna små bubblor. Ofta på museum kan det kännas som att man måste vara tyst för att alla andra är det. Men det fanns ingen sån känsla alls! Det enda man ville var att veta mer, mer och mer. Till och med barn som skrikit och busat utanför, var helt tysta och även dom inne i sin egna bubbla. Det som var häftigast var när man gick in i hennes hus på riktigt efter "introduktionen". Det var lätt att förstå att hon faktiskt hade bott där med fler andra. Jag var helt övertygad om att det skulle vara svårt att ta in och att det skulle vara som vilket annat hus som helst. Nej nej nej. Fel fel fel. Det var alldeles för lätt att förstå att jag gick i samma trappa hon så många gånger gått upp och ner för, det var lätt att förstå att jag stod i HENNES sovrum med affischer på väggarna som HON satt upp osv. 

Jag har aldrig  varit så tagen av ett museum. Det är ett MÅSTE om man är i Amsterdam. 

Det enda jag saknade på museet var att man aldrig fick veta hur och varför dom blev avslöjade. Å andra sidan var det kanske bra. Då skulle man ta bort fokus från det som faktiskt är viktigt, vilket är hur det var att leva som jude under andra världskriget och förintelsen. Vilken skräck andra människor satt i dom. Hur en person kan påverka så mycket, ta livet från så många människor för att dom har en tro. Hur denna historia ALDRIG någonsin under några omständigheter får upprepas. 

Tack Anne Frank för din dagbok.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Igår hade jag som jag tidigare berättat, ondare än ondast ont i min stackars rygg. Det har blivit miljoner gånger bättre nu idag än igår. Idag kan jag röra mig, dvs gå och stå typ. INTE sitta, kan inte tänka mig något värre än att sätta mig på en hård stol, inte nog med det, man måste tydligen TA SIG UPP igen?!?!?!???! nej nej nej. Det är för mycket begärt. Jag klarar mig bra med att stå, gå (läs hasa sig fram) och ligga ner. Jag knaprar piller och badar i voltaren och det verkar fungera under kortare perioder så jag fortsätter på det spåret.

Igår när det gjorde som panik-ondast började vi googla runt på ställen som kan amputera ryggar. Hitta ingen... Skämt å sido så sökte vi efter någon naprapat eller kiropraktor i närheten. Hittade en i Katrineholm och en i Eskilstuna... Lite långt att gå från Holland kan jag tycka. MEN jag hittade en massör i närheten som DESSUTOM hade öppet till 21.30 (klockan var 18, så vi letade ställen till dagen efter) WIN WIN WIN!!! Jag ringde direkt och fick en tid 20.00 FAAAAANTASTISKT. Jag tror att massagen hjälpte enormt mycket, så jag är super-duper-megaglad att vi hittade henne!

Innan vi skulle sova käkade jag lite Citodon och Alvedon, så jag sov faktiskt hela natten, vilket jag verkligen behövde! Jag pallrade mig till praktiken i morse trots molande och strålande smärta i ryggen och benen. Eftersom jag inte kan sitta fick jag lämna cykeln hemma och knalla den väg som egentligen tar 5 min i 20min haha! Men jag kom fram till slut iallafall. Jag stod upp under både frukosten och kafferasten. KAN INTE SITTA. Dom på min praktik förstod nog inte hur illa det var fram till ca kl.10 när dom säger att extacy och morfin kan hjälpa mot smärta. Jag förklarar då att jag faktiskt käkade morfin igår och att jag har fått det i Sverige för tidigare problem. Då förstod dom att "Jävlar! hon har ont på riktigt". Vi hade bakat kanelbullar så jag var tvungen att stanna tills dom var klara eftersom man inte har bullar i Holland och jag är den enda som vet hur dom ska se ut när dom är färdiga. Jag fick gå hem vid 11 så jag var ändå där i 5h, vilket jag är väldigt stolt över!

Jag är så otroligt tacksam för deras bemötande och reaktioner på min smärta. En alldeles för vanlig reaktion när man förklarar att man har ont och inte vet anledningen, är att man är gnällig och att det bara är att bita ihop. Så jag tackar någon slags högre makt för deras förståelse och välvilja! TACK

Likes

Comments

Jag har alltså införskaffat mig världens finaste, härligaste och mysigaste FLUFF! Jag har nog inget annat plagg som får så många komplimanger av främlingar som denna jacka. Man blir liksom glad av den, och jag kan tycka att man behöver lite gladare kläder nu när det börjar bli mörkare och deppigare (:

Likes

Comments

Jag är i Holland på praktik! Jag har spenderat mina 4 senaste veckor här och har därmed 1 vecka kvar. Jag ska alltså vara här och praktisera i 5 veckor tillsammans med en tjej som heter Sandra från min klass. Tiden här har fram till idag varit helt fantastisk (kommer till det längre ner i inlägget). Jag trivs tokbra på min praktikplats, och alla är supergulliga och välkomnande. Rätt tidigt så fick jag klart för mig att tjejer inte håller på med bröd här i Holland, så jag chockade alla med att vilja bli bagare och inte konditor haha! Killarna skulle alltid hjälpa mig bära saker "it is very heavy, I can take it" fick jag höra ofta första veckan. Jag tror att dom förstod rätt snabbt att jag inte var intresserad av hjälp för att jag är tjej och kan bära precis lika mycket som alla andra kan. Tack och bock.

Första helgen spenderades i den FANTASTISKA staden Amsterdam! Min pappa kom nämligen hit och hälsade på. Vi var på ost och vinprovning, gick på Anne Frank som var oerhört speciellt, Rijksmuseum och käkade rijstaffel! NAMNAMNAM!

Andra helgen hälsade min fantastiska mamma med familj på och Sandras föräldrar också. Vi spenderade då helgen på två olika håll med respektive familjer. Även det var en lyckad helg.


Under veckorna gör vi inte så mycket, det är mest att åka till praktiken, komma hem, träna, laga mat, sova och göra om allt igen. MEN det är väldigt, väldigt kul ändå! Trivs ju som sagt på praktiken och allt känns skitbra fortfarande. Fram till idag..

..vi vaknade, happy clappy! På måndagar går vi till en skola 17.20 vilket betyder att vi inte har praktik, så det är sovmorgon (: Vi käka frulle, öppna julkalendrar och tittade på julkalendern på Play (mycket positivt överraskad av årets julkalender måste jag säga), städade och sen skulle jag träna. Jag böjde mig framåt och trodde jag skulle kola vippen. Den smärta jag fick i ryggen är en smärta jag aldrig tidigare känt, jag kunde (kan) inte röra mig, det tog ca 15min att ta mig från vardagsrummet till sängen. Det är max 10 meter. Det gör ont att röra armarna, att prata, att skratta, att andas och aa, gå såklart haha! Jag kan inte stå upp rakt hur mycket jag än försöker. Panik-kröp till toan en gång haha. Jag har nu legat still med outhärdlig smärta i 3h. Jag knaprar piller till höger och vänster och Sandra har åkt till apoteket och köpt voltaren (hon är en HJÄLTE). Jag har även en varm tallrik på ryggen som snart ska bytas ut. Hoppas hoppas hoppas att denna helvetes smärta går över snart. Jag vill INTE missa sista veckan av praktiken!

Likes

Comments

​Asså denna frukost! Mm.Mm.Mmmm söger jag bara.

1dl naturell kvarg (eller valfri yoghurt, brukar ha planti naturell)

Likes

Comments

I lördags SPRANG jag color run ostacles!!! Det var jätteroligt! Jag har sprungit vanliga color run innan och det är hur kul som helst! Men nu var det som vanliga color run fast med hinder, så det var en 5km lång hinderbana. Det var som hoppborgar, rutschkanor, hoppbollar osv. Det var med andra ord inga svåra hinder haha! Men ändå väldigt roligt.

Jag tycker att iden är jättebra! Men jag måste faktiskt säga att jag är lite besviken... Det var på gärdet så det går massa människor där, och dom går i vägen mycket, men det kan jag leva med, det är ingen fara liksom. Men hela banan var så otydlig, det var massa små koner på marken som man skulle följa, men många av konerna var helt borta så man hittade inte var man skulle och vi missade faktiskt massa hinder pga det. Hela grejen är ju också att man ska få massa färg på sig. Funktionärerna stod och gav jättelite färg ibland haha, många funktionärer tittade i sina telefoner eller pratade i telefon och gjorde inte alls vad dom skulle. Vid 2,5km var det ett vattenstopp. Två funktionärer stod där, ändå var man tvungen att öppna en ny förpackning plastglas, vi som sprang delade ut glas till varandra, och sedan fick man fylla på med vatten själv. Tycker inte det är någon fara egentligen! Men känder konstigt att ha två personer som jobbar där, och som står med varsin mobil i ansiktet istället för att hjälpa folk att kunna springa vidare så fort som möjligt. 

Jättekul ide

Likes

Comments

Jag gjorde för några månader sedan ett inlägg i facebookgruppen "Power Babes" av Josefin Dahberg. Jag hade skapat en bucketlist och ville att folk skulle vara med och dela sina drömmar. @sugkatt nappade direkt och var med och skrev ner drömmar och mål. En av mina punkter var att föreläsa om smärta. Sandra såg det och skrev till mig på en gång och bad mig utveckla och berätta mer. Det visade sig då att vi har samma problem. Jävligt ont i kroppen utan någon egentlig diagnos. Hon var den första jag träffat som har samma problem som jag! Efter närmare research har jag fått reda på att detta är väldigt vanligt, men INGEN pratar om det. Vi var då rörande överens om att vi måste sprida kunskap och prata mer om ämnet.

Vi har länge diskuterat fram och tillbaka hur och vad vi ska göra, och för några dagar sedan tog vi tag i saken och skapade äntligen en facebookgrupp! Den är till för alla med fysiska problem, med eller utan diagnos, psykisk ohälsa eller för de som vill lära sig mer och bli inspirerade. Det är inte en grupp där vi ska peppa varandra, dela med oss av erfarenheter, framgångar och motgångar. Men framförallt så ska vi visa varandra att man kan leva ett sjukt bra liv trots hinder på vägen. Så gå med! Alla är välkomna. Dela med dig av erfarenheter och bli inspirerad!

https://www.facebook.com/groups/1442601749161291/?fref=ts

Likes

Comments

Jag tänker att jag gör ett smärtrelaterat inlägg varje onsdag! Inte bara om hur min vecka har varit, men massa annat också!

Denna vecka har varit sisådär.. Jag skrev ju förra veckan hur jag kan undvika smärta på flygplan, bla att sitta längst ut. Jag satt längst in haha! Jag har även gett mig ut på en springtur för första gången sedan operationen. Det gick käpprätt åt helvete! Men det är helt mitt egna fel. Jag sprang alldeles för långt och avslutade passet med någon anledning med utfallsteg och upphopp i backe?!?!? Men det återhämtade sig ganska snabbt så det är jättebra!

Min höft låste sig också! Haha! Även fast det gör skitont när saker låser sig så blir jag alltid då chockad att jag börjar skratta. Jag vet inte vad jag annars ska göra.

Men i övrigt så har veckan varit bra! Jag har haft lite ont i rygg och nacke också, men inte så att det stör. På lördag ska jag försöka springa Color run obstacle, jag är supernervös men jag är också taggad och tycker att det ska bli superkul!

Likes

Comments

San Juan playa i Alicante var helt magisk!

6km lång!

Instagram vs verklighet när man är "härligt solbränd" aka hela huden ramlar av och man inte vill ha något mer med solen att göra och få allt skydd man kan

Alltid lika lycklig när maten var påväg

Likes

Comments