Postad i: Frågor och svar

Gymmar du med sällskap? Lyssnar du på musik när du tränar? Tips på spotify-lista?

Jag gymmar alltid själv. För mig är tiden på gymmet min mentala-avkoppling, jag går verkligen in i MIN bubbla. In i den bubblan tar jag med min pappas spotifylista, haha älskar den. AC/DC, Judas Priest, KISS, Queen, Iron Maiden, Cornelis Vreeswijk, Eldkvarn, Bruce Sprinsteen, Ebba Grön, alltså det finns så många bra artister och band på den listan. Det kanske märks, men jag älskar att höra en tydlig takt och musik jag kan texten utan och innantill, älskar den där gubbrocken asså.

Vad har du för träningsschema?<3

Alltså jag har program för rygg, ben, biceps/triceps, bål, bröst och axlar som jag skrivit ner i ett A4-block som jag alltid har med mig på gymmet. Jag har idag inget "tids-schema" utan jag kör det jag känner för den dagen. När jag körde på det jag fick av min pt fick jag ett schema för vilket pass till vilken dag som jag noga följde. Kunde vara: måndag- bålstabilitet, tisdag- helkroppsprogram 1, onsdag-aktiv vila torsdag- helkroppsprogram 2 osv.

Jag som förälder, hur kan jag på bästa sätt hjälpa mitt barn? Hur pratar jag med dom? Har du tips? 😊

Mhmm, jag kan inte säga/göra annat än att hänvisa till en dietist. Ditt barn kommer troligtvis ifrågasätta varför, säg då att ni som familj vill lära er mer om kost, motion och hälsa överlag. Sen måste jag även säga: är ni inte nöjda med hjälpen ni får, be om en remiss till ett fetmateam eller annan dietist. Ni ska tillsammans se ett resultat. Se dietisten som ett verktyg, ett hjälpmedel. Jag kan tala för mig själv och säga det att en del inte gillar att ta emot hjälp, men det är bara det att vi får sätta ner vårat "besserwisser-arsle" o ta emot den underbara hjälpen som finns att få!! Men som jag försökt att förtydliga i texten, gå in med inställningen att ni gör det TILLSAMMANS.

Efter din viktnedgång, vad är det svåraste? Svåraste att hålle kvar/upprätthålla?

Jag fattar din fråga, men det är just detta jag förespråkar om: det handlar om att ändra sin LIVSSTIL. När man ändrar den långsamt så är det inte svårt att leva efter den sen. Men det jag tycker är svårt just nu är att inte äta för lite.

Vad tycker du är svårast just nu? Gällande kosten och träningen 😊

Att veta hur mycket min kropp behöver. Hur mycket ska jag äta för att minska min fett% samtidigt öka min muskelmassa? Sen jobbar jag mycket med psyket, till exempel så jobbar jag med att övertala mig själv att jag inte behöver pilla bort paneringen på fisken i skolan och det är okej att äta köttbullarna som mamma har stekt i smör och det är okej att ta en liten bit tårta på kalas. Det är sånna "småsaker" som är jobbigt för mig idag.

Under din viktnedgång, känner du att du fick stöd då från din omgivning? I form av vad? Vad åt du för mat, åt du samma som din familj?

Jaa, eller asså, det är klart att mina föräldrar och systrar vill att jag ska må bra, sen om jag väger 100 kg eller om jag väger 70, det spelar ingen roll i deras ögon. Men ja, jag känner att jag har fått ett bra stöd, de stöttar det jag gör. Det kan vara i form av när jag kommer hem från gymmet och berättar om ett nytt pb (personbästa) då är det liksom en high-five och ett "bra jobbat!". Mer än den responsen har inte jag krävt, de vet att jag endast gör detta för min skull.

I början av min viktnedgång jobbade jag med att bara äta normalstora portioner och sen börja fundera på vad det faktiskt var jag åt (har pratat om digestivekexen innan t.ex) och ändrade småsakerna. Men svar på din fråga: ja jag åt samma mat som min familj. Min familj äter väldigt bra mat, men om det inte skulle sett ut så; skulle jag nog ha ätit annan mat som jag hade varit nöjd med.

Saknar du att kunna äta vad som helst? Eller hur funkar det? Äter fortfarande samma saker som du gjorde förr?

1. Jag kan äta precis vad som helst, finns inga fler regler än: ät inte mer än vad du gör av med.

Det finns inget idag som jag saknar av min gamla livsstil. För mig är det inte lockande någonstans att sitta och proppa i sig 500g godis eller att sitta på donken o käka en hamburgare när jag istället skulle kunna äta en svin god thaigryta, där jag får i mig så mycket bättre fetter, proteiner och kolhydrater än den där vissna cheesen. Är så glad över vart jag är idag!

Vad beställer du på resturang?

Jag tycker verkligen om sallader och grönsaker (de som äter med mig i skolan, de vet hahaha) och har alltid gjort, så kyckling-ceasar eller kebabsallad. Men det är väl väldigt originellt att läsa "SALLADER" på en hälsorelaterad blogg, så tänker säga det att en plankstek, all fisk och en hamburgare, det sitter aldrig fel. Men så fort jag beställer något så beställer jag ost, såser/dressing och bröd bredvid, eller alltid plockar det åt sidan själv. Jag har påpekat det innan: jag tycker inte att det är supergott och det är väldigt kaloririkt, så då plockar jag hellre bort det=problemet löst, fiffigt va!

hur har din kompisar stöttat dig, hur hjälpte de dig? eller struntade de i det, och låtsades som ingenting? Hur fick du egentligen upp motivationen? Då du sa att du försökt många gånger, men du kom tillbaka i princip till samma punkt igen.

Svår fråga... Alltså, när jag började allt detta så var det väl ingen som riktigt la märke till att jag var på gymmet så ofta och det var väl ingen som brydde sig egentligen. Jag fick upp motivationen tack vare min underbara dietist. Han har varit till så stor hjälp. Tack vare honom lärde jag mig att se med nya glasögon, att tänka ur ett annat perspektiv, att inse att det är inte svårt att gå ner i vikt bara man har rätt tänk. Jag har nu gått hos denna dietisten på KSS i 1,5 år, innan det gick jag hos en annan dietist på en vårdcentral i Falköping, men jag och denne dietisten synkade inte. Jag gick snarare upp i vikt när jag gick i Fkp. Det var det att jag fick inte rätt verktyg, jag fick inte det jag krävde av hjälpen/dietisten.

Nu efter, vad får du för respons? Fanns det folk innan som var taskig mot dit/klanka ner på dig? Är folk det nu? Du har en jättebra blogg! 😍

Haha, det första som kom upp i huvudet var när min farbror kom i korsningen hemma och vinkade som hejsan (jag undrade ju vad det var för fel på honom, för vi ses väl ändå nån gång i veckan, så fattade inte varför han var så glad att se mig denna veckan), han vevade ner rutan o sa sen "jaha var det bara du! Jag trodde det var Amanda så smal som du blivit!" Amanda är alltså min mellersta storasyster som alltid varit den där "slim-fit bodyn". Han trodde väl att Amanda hade kommit hem över helgen, men icke; det var bara lilla jag. Med det sagt så har jag fått fin respons både från familj och vänner. En del i skolan ger mig komplimanger och uppmuntran till min förändring, vilket är jättekul, TACK!!

När jag blickar tillbaka på mitt liv så har det varit väldigt mycket hur jag har blivit beskriven som jag tog illa upp på. Jag har fått stämpeln som "hon den kraftiga/tjocka/feta/kraftig benstomme" eller liknande. Då är det väldigt lätt att ta illa upp, men låt oss inse fakta: det var ju sant. Men visst jag har ett namn, Klara Svensson. Vikt är ett känsligt ämne idag och har varit under hela tiden som jag har gått runt på jorden, så kan vi alla bara sluta förklara människorna med kroppstyper. Säg inte "den smala", "plankan", "den tjocka", "fettot". Vet du namnet på personen säg då namnet, hur svårt??? Om du ska beskriva för en annan som inte vet namnet på den omtalade säg då (tar mig som exempel) istället "hon med lugg", "hon med glasögon", vad som helst är bättre än att få återupprepat för sig själv hur sin kroppsform ser ut, för det vet man själv, och DU kan aldrig veta om personen tar illa vid att höra sånt.

Idag bryr jag mig inte ett skit om vad någon säger, det gjorde jag egentligen inte när jag var yngre heller, för det de sa var sant. Fick jag kritik eller om jag får kritik idag, då möter jag den kritiken. Kan vara i form med "ja så om jag är fet, vad gör det? Möt mig" då har man redan satt ner den personen på jorden.. Ett tips: det kan vara vad som helst som du egentligen tar illa upp på, men det du tar illa upp: möt det. Låt oss säga att du är missnöjd med hur din näsa ser ut, en person då kanske säger "potatisnäsa" eller vad som helst, skratta med dem. Säg "hahah ja, min näsa sitter mitt i facet o den är stor som fan, men äsch vafan ska man göra åt saken". Tro mig, personen/personerna i fråga har face-plantat så jävla hårt då.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Postad i: Frågor och svar

Kan inte du ge lite tips på olika, nyttiga frukostar? Jag är själv en sådan person som inte kan äta på morgonen men eftersom det är det viktigaste målet om dagen så vill jag ha lite tips för att kunna börja! 😃

Jag ÄLSKAR frukost. Äter alltid samma frukost, haha, naturell kvarg med frysta hallon/blåbär, finn crisp, keso, två löskokta ägg (äggulan ska rinna, mmmm). Jag tror att det funkar bäst att hitta en "to-go-frukost", alltså något du vet hur lång tid tar det att fixa i ordning och som du vet du ändå kan få i dig på morgonen. Min pappa till exempel äter alltid hvregrynsgröt med banan eller äpplemos på och jag äter alltid min frukost. Prova dig fram vad som funkar för dig. Men se till att frukosten innehåller kolhydrater, protein och bra fetter för att starta dagen med en bra och stabil blodsockernivå. Fil, naturell kvarg, keso, ägg, knäckebröd, havregrynsgröt, havreringar (en bättre flingsort), bär, frukt. Det finns otroligt mycket som går under kategorin bättre mat, försök att utesluta det vita sockret och smaksatta livsmedel.

Äter du samma mat som resten av din familj eller lagar du någon enskild, nyttigare mat för att den ska passa dig mer?

Alltså, jag blev mentalt skadad under en tid, det spårade helt enkelt. Jag tänkte för mycket på vad jag åt och att allt skulle vara så jävla kalorisnålt för att jag var as orolig (läs livrädd) för att jag skulle gå upp i vikt igen. Men jag pratade mycket med en nära vän om hur mycket det hade spårat så han sa att jag måste prata med en person som kan hjälpa mig mer än vad han kunde. Tack vare honom så berättade jag allt för min dietist. Så under de senaste månaderna har jag fått i läxa av min dietist att äta det som mamma lagar och att äta mer än vad jag tidigare gjort (gick runt på 1100 kcal/dag vilket är för lågt, så nu försöker jag med 2000 kcal/dag), eftersom jag tränar såpass mycket. Jag ökar kaloriintaget långsamt för att hålla det stabilt. 

Har du något speciellt mål inför sommaren?

Att se min utveckling och att jobba bort min otrygghet, eller hur man ska säga. Jag har även som mål att köpa min första bikini, vi får se om jag hittar en bra. Det är mycket psykiskt som jag jobbar med, men rent fysiskt så är det som nämnt, bara fortsätta och bygga mer muskler.

Vad säger dina föräldrar om din förändring?

Det är inget vi har suttit ner och pratat om så, men det är klart att de är stolta och glada för min skull. Men pappa och mamma säger såhär: vi är jättestolta och glada för Klaras skull, du har ju jobbat med detta sen du var liten. Det är otroligt skönt att det äntligt har lossnat för dig. Du har verkligen fokuserat och jobbat på väldigt bra.

Träffar du någon just nu?

Intressant fråga, har inget svar på det.

Vad har du för matvanor, innan/efter träning?

Frukost, mellanmål: kaffe+frukt, lunchen i skolan, mellanmål: frukt/naturella riskakor+ kaffe (innan gym), middag ett avslutande kvällsmål, om jag känner hunger.

Vad har du för "träningsutrustning"?

Det jag alltid har i gymväskan utöver träningskläder är mitt svarta motståndsband, gymhandskar och mina älskade bluetooth-hörlurar. Jag använder motståndsband för att arbeta mer med småmusklerna runtomkring muskelgruppen jag kör. Till exempel kör jag höftlyft i smithmaskinen placerar jag bandet 10cm över knäna för att känna ytterligare en spänning i höftmuskeln bl.a. Jag är inte den som kan förklara detta utförligt, om du är nyfiken så kan du googla motståndsband/mini bands/resistance bands. Gymhandskarna använder jag när eventuella blåsor på handflatorna har spruckit, detta för att få bättre grepp och för att det svider som fan när det kommer in svett.

Likes

Comments

Postad i: Frågor och svar

Äter du några kosttillskott?

Jag äter bara D-vitamin, eftersom att jag har brist på det, men inget annat.

Finns det saker du saknar som du har gett upp nu när du ändrat dina matvanor, asså saker du än idag cravear?

Jag är väl "lyckligt lottad" eller vad man ska säga, som aldrig har suktat efter, vi säger; såser, ost, mjukt bröd etc. Det är sånt som jag undviker, men det är ju inget jag ändrat på så utan jag har bara fortsatt att låtit bli att äta det, dels för att det är mycket tomma kalorier och för att jag tycker inte det är supergott, så kan lika gärna vara utan.

Hur ofta tränar du?

Fem gånger i veckan.

Har du något mål du vill nå med din träning? Typ nå en viss viktgräns, eller bara bygga muskler?

Jag har som mål att fortsätta minska i fettprocent fast hålla min muskelmassa och fortsätta bygga mer muskler. Jag tycker att det är så roligt att börja se mina "streck" som jag kallar det, förstår ni vad jag menar med muskelkonturer?Iallafall när man ser muskeln när man spänner, jag tycker att det är så roligt, haha, så det är det jag jobbar för, att få se fler streck. Jag försöker även att släppa kontrollbehovet på vad som står på vågen. Jo visst, jag tycker att det är en bra vägledning (TILLSAMMANS med måttband) i början av sin viktresa när man hållit på ett tag så måste man få upp blicken och se det som är i spegeln istället (för att muskelmassan som jag bygger väger mer än fettmassan).

Hur ofta äter du per dag?

Jag äter tre större mål och två mellanmål och ibland ett kvällsmål om jag är hungrig.

Har du en PT som du gymmar med eller tränar du helt själv? Och vart får du dina övningar ifrån?

Sommaren 2016 ville jag få hjälp att sätta upp träningspass som skulle kunna utövas utan en gymutrustning (alltså jag ville jobba mycket med min egna kroppsvikt) eftersom jag hade ett mål då att träna kontinuerligt under hela sommaren, då fick jag jättebra hjälp av en pt på mitt gym. Jag tränar inte med pt:n, jag får papper, vi går igenom de, jag kör vidare i x antal veckor och sedan ses vi igen. Det är den metoden jag kände passa mig bäst. Idag har jag helt okej vetskap själv om vad mina muskler kräver och vad som är bra effektiv träning för mig. När jag ska sätta ihop nya pass och då behöver nya övningar, kollar jag mycket på olika instagramprofiler, en helt klar favorit är Hanna Öberg som har otroligt bra kvalité på sina videos. Hanna har även en kanonbra youtube-kanal, hon är väldigt genuin, vilket jag älskar!

Hur gör du för att ta dig till gymmet så ofta som du gör? Även när du är trött och verkligen inte orkar?

"Det är bara att göra", det tänker jag så fort jag är otaggad och för mig funkar det. Det är verkligen bara att göra. Varje gång efter att jag kört det sista setet och verkligen andats ut, då känner jag verkligen vilken boost med endorfiner min kropp har fått och jag mår så mycket bättre efter, så det är bara att börja och bara att göra det. Sen har jag påpekat detta innan, tycker du inte att det är kul, kör du inte ett pass med ett leende på läpparna, är det rätt träningsform för dig? Prova dig fram!

Vart gymmar du?

STC i Falköping. En jättefin klubb och ett kanonbra gym!

Likes

Comments