Idag är det måndag och vi har precis inlett vår sista vecka tillsammans. På fredag flyger jag till Sverige och när jag sedan kommer tillbaka kommer det inte vara till Prätoriusweg i Eimsbüttel med Gabriella utan till Heider Straße i Eppendorf med Coraly och hennes WG (wohnungsgemeinschaft - kollektiv) Ett nytt kapitel här nere kommer att påbörjas och det kommer att bli riktigt spännande, men samtidigt så himla läskigt. Gabriella har varit en sådan enorm trygghet här nere och det kommer bli en så stor skillnad att inte längre få somna bredvid henne varenda kväll. Att inte få lyxen att äta frukost med henne varenda morgon eller ha henne att laga mat med om kvällarna.

Vår tid tillsammans här nere har verkligen sprungit förbi. Det känns som det bara var några få månader sedan som Gabriella flyttade ner. Månaderna som bloggen har varit aktiv är uppe i 7. 7 jäkla månader. Det är över ett halvår och jag blir så extremt fascinerad över hur snabbt tiden faktiskt kan gå. Hur ens tidsuppfattning kan vara så oerhört varierande. Vissa dagar här nere har gått så långsamt att man faktiskt börjat undra när tusan den skall ta slut och man äntligen får gå och lägga sig. Men större delen av vår tid tillsammans har varit så fantastisk att jag får nypa mig själv i armen för att faktiskt förstå att jag inte drömmer. Jag kan inte förstå att jag har fått äran att uppleva det här äventyret med MIN bästa vän. Min finaste, underbaraste, smartaste och absolut mest omtänksammaste vän. Jag är så enormt tacksam över att få ha gjort det här med Gabriella. Jag är så stolt över henne. Över oss. Över människorna vi är här nere. Över personerna vi har utvecklats till att vara. Över hur detta äventyret kommer vara med oss hela livet. Hur mycket det har format oss till dem vi är idag och personerna vi kommer att utvecklas till att bli.

Jag är så enormt tacksam över de jag har lärt känna här nere. Jag har mött så fantastiska människor här nere att det är helt löjligt. - Människor som jag är övertygad om att de kommer att vara vid min sida resten av livet. Jag bugar och bockar för att jag har utvecklat så djupa relationer och starka band till vännerna här och hemma i Göteborg. För trots att jag inte har bott i Göteborg på 11 (!!!!) månader så känner jag mig närmre med vännerna där hemma än vad jag någonsin gjort. Jag uppskattar varenda en av er. Och jag tackar er för att ni alltid är där med ert villkorslösa stöd. Utan er hade jag aldrig klarat av detta och utan detta hade jag aldrig kunnat vara en så god vän som jag förhoppningsvis är.

Dagarna springer förbi och är fullspäckade som vanligt. Vi träffar vänner, tränar, jobbar, festar och bara lever life (hur töntigt det än låter) vädret är ovanligt schizofrent och bjuder på allt mellan 27 grader och strålande sol till 15 grader och ösregn. Idag öser regnet ned så Game of Thrones och hämtmat står på schemat. En hemmakväll var dock längesedan sist då dagarna sett annorlunda ut det senaste.

För två veckor sedan mötte vi upp Johannes på middag i stan. Det var en fantastisk kväll där timmarna bara försvann. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och jag är verkligen så himla glad över att få ha träffat Johannes. Jag är övertygad om att vi kommer vara vänner för livet. Han betyder verkligen så mycket för mig.

Livets sallad på jobbet! Att få jobba på stans bästa salladsbar varenda dag är inte något jag klagar över. Den här salladen med bl.a. halloumi, granatäpple, mango och avocado toppad med yoghurt mynta och hallondressing är en riktig höjdare. DÖR över hur gott det är.

En magisk kväll efter en löptur runt Alster. Förra veckan var jag väldigt duktigt och sprang en sammanlagd summa av 32 km. Sommarträningen är i full gång!

Och såklart lite galej! Här med nyfunna vännen Matt, en underbart rolig brittisk kille som spenderar 4 veckor i Hamburg i sommar. Innan denna bilden togs hann vi äta en fantastiskt god tapas på La Paz tillsammans med hans vän Ed (även han brittisk) och dricka X antal drinkar. Kvällen (natten...) som följde går under talesättet "What happens in Hamburg, stays in Hamburg". En riktig pangkväll var det iallafall!

Bakishäng och kvällspromenad i underbara Hafencity.

Här, på Kaifu Bad, spenderade jag hela min lediga onsdag förra veckan. Hamburg bjöd på 27 grader och strålande sol hela dagen så jag tog mitt pick och pack och bredde ut mig på gräsplanen precis vid poolen hyfsat tidigt. Jag lyssnade på några sommarprat och podcasts, läste i min bok, sov och åt och plötsligt var klockan 15 och det var helt SMOCKfullt. För mig som är lätt klaustrofobisk var det ett givet tecken för mig att packa ihop och bege mig vidare. Timmarna därefter spenderades med Gabriella. Vi började med en glass i Eppendorf som sedan följdes upp med en kaffe på favoritstället och därefter världens brakmiddag med Ed och Matt på Marend där vi åt en supersmarrig knödel. Livets matdag! Efter flertalet timmar av extrem hetta valde Hamburg att bjuda på världens oväder så plötsligt när vi satt ute och precis hade ätit upp vår efterrätt öppnade himlen sig. Jag har, helt ärligt, ALDRIG sett så mycket regn i HELA mitt liv. Det var helt ofattbart. Oavsett väder och det faktum att vi kom hem sjöblöta så somnade vi båda med ett leende på läpparna - nu kunde vi lägga till ytterligare en fantastisk kväll till samlingen. Tack livet.

Igår var det söndag och då stod söndagspromenad med dessa tjejerna på schemat. LISA ÄR I HAMBURG. Jag är så enormt tacksam för den här tjejen och all den kärlek jag känner för henne är svår att beskriva. Hon är verkligen en av mina bästa vänner och jag är ärad över att få ha henne i mitt liv. Hon har gett mig och fortsätter att ge mig så mycket. Efter x antal kilometer promenerade och samtalsämnen avklarade kramades vi hejdå och Gabriella fortsatte att flytta sina saker till sin nya lägenhet. På kvällen kom Ed på besök för en riktig brakmiddag. Ett helt lass med spaghetti och köttfärssås åts och när vi sedan promenerade tillbaka till lägenheten efter två kulor glass i magen var jag och Gabriella mer än belåtna. Mat alltså. Livet.

Med dom orden skrivna får jag nu avsluta detta inlägg. Gabriella kom precis innanför dörren, dyngsur, med hämtmaten i handen.

Stor kram <3

Likes

Comments

Hejsvejs från ett regnigt Hamburg!

Gårdagen bjöd på magiskt väder i form av 25 grader och strålande sol. Måndagen till ära och väderguden väljer att förse oss med ösregn och ett gradantal som inte har vågat sig över 17 grader än... Jippie. En himla bra start på veckan med andra ord... Dock skall man inte gräva ned sig allt för mycket i vädret - det är ju faktiskt helt enkelt som det är. Istället för att grotta ned oss så har jag och Gabriella en middag med Johannes inplanerat. Vi skall äntligen sammanstråla efter alldeles för lång tid ifrån varandra och det skall verkligen bli så himla mysigt att få sitta ned och bara prata om allt mellan himmel och jord. Det var längesedan sist och så ofantligt mycket har hänt sedan vi alla tre var samlade..

Så, vad är det egentligen som har hänt under de veckor där uppdateringen har uteblivit? Det var längesedan ni hörde från mig nu så jag skall verkligen göra mitt bästa för att försöka sammanfatta veckorna som varit... Sedan jag skrev mitt senaste inlägg så har vi haft flertalet besök, bla. från Elin och Emma. Helgerna med Elin och Emma var någorlunda lika då det var mycket sightseeing och även massvis med god mat som stod på schemat. Enda skillnaden var väl egentligen att helgen med Elins dominerades av motion i form av långa promenader och match medan Emmas helg bjöd på en himla massa galej vilket slet något rejält på hälsan... Oavsett vad så hade jag det fantastiskt bra båda helgerna och jag är så enormt tacksam över att få ha så magiska och kärleksfulla vänner.

Jag tycker att vi tar oss en liten titt in i mitt fotoalbum och ser vad jag/vi har haft för mig/oss det senaste:

Givetvis svängde Elin och jag förbi Planten un Blomen och även hon blev lika förstummad av dess skönhet, precis som vi blev och fortfarande blir vid varje besök.

Söndagen bjöd på 25 grader och strålande sol, vilket givetvis resulterade i en Alsterwasser vid Elbe. Detta följdes sedan av säsongens sista landhockeymatch som vi vann och där jag lyckades klämma in ett mål i sista sekunden!


Mina underbara goingar <3 Sista dagen på skolan och starten för ett 10 veckor långt sommarlov för dessa krabater. Jag kommer att sakna att träffa dem varenda dag men är fortfarande så tacksam över att få kunna hälsa på dem.

Lagkväll och grill följt av utgång. Är så glad att jag gav dessa tjejer en andra chans. De är verkligen så himla rara.

En magisk eftermiddag i Blankenese. Denna dagen är definitivt med i kampen om livets bästa söndag. Vi hade det så fullkomligt underbart.

Med er vid min sida klarar jag verkligen allt. Livets bästa vänner. Här var vi på middag på Wineyard som Gabriella redan skrivit om. Fantastisk mat och fantastiskt sällskap!

Bakissöndag och givet Alsterhäng.

En måndag för några veckor sedan kom vår gamla klasskompis Helena och hennes kompis Ida på spontant besök till Hamburg. Vi spenderade några timmar tillsammans och promenerade runt i innerstan. Det var så himla trevligt och något som verkligen förgyllde starten på veckan!.

Det senaste har det även blivit väldigt mycket häng med mina arbetskollegor vilket har varit väldigt roligt. På första bilden äter vi födelsedagsmiddag på BOK för att fira Feli och på den andra har vi födelsedagsgrill för Patze. Två fantastiska kvällar där jag verkligen fått utmana mig själv och min tyska. Så roligt!

En magisk solnedgång över Alster. Detta var innan helvetet inför G20 brakade loss.

Den här bilden är egentligen så underlig. Här sitter vi i lugna Eppendorf och njuter av solen, magisk mat och gott vin. 3 km bort brinner Sternchanze och tusentals poliser kämpar mot våldsamma demonstranter som eldar upp bilar, stormar matbutiker och förstör allt i sin väg. Och samtidigt som allt detta hände satt Trump, Putin, Trudeau, Merkel, Erdogan och alla andra höjdare och lyssnade på en operakonsert i Elbphilharmonie. Livets kontraster.


Given kaffedejt med Gabriella i lördags. Det blev ett par timmar som bjöd på prat om allt möjligt. Är så tacksam över att få ha dessa stunder med henne.

Gårdagen var som sagt magisk. Med 25 grader och strålande sol gjorde jag och Gabriella allt för att få en liten bränna som det annars varit en total avsaknad av... Hela dagen spenderades därmed vid vattnet i Eimsbuttler Park och på kvällen avnjöt vi en middag på Most Wanted Burger.

Sedan blev det en lång kvällspromenad genom underbara Sternchanze och Eimsbuttel. Jag är så tacksam och glad för att jag får uppleva den här staden med Gabriella. Att få göra allt med henne. Att få skratta och bara vara genuint lycklig.


Med de orden avslutar jag det här långa och bildliga inlägget. Det börjar bli riktigt stressigt inför middagen.

Tschüss!

Likes

Comments

Guten Abend, Gabriella här. Innan det är dags att lägga sig i sängen tänkte jag att jag allt får ta och uppdatera vår kära blogg. Klara är på födelsedagsmiddag hos en arbetskamrat och jag har haft en lugn kväll hemma efter att mina planer för kvällen blev inställda i sista sekund. Var nog bara bra då jag jobbar denna helgen. Kroppen tackar nog för en tidig kväll med mycket sömn. Inte blivit mycket av den varan det senaste då vi har haft fullt med besök och happenings. Förra helgen hade vi vår underbara vän Emma på besök. Det blev både en och två turer till Kiez (Reeperbahn) och mycket promenerade för Klara och Emma. Jag jobbade tyvärr men mötte upp med dem efter jag slutat. Blev några kaffe här och där med tjejerna samt en person jag kommit nära som jag gärna ville att Emma skulle få träffa.

Fredagskvällen, och därmed Emmas första kväll i Hamburg, spenderades på riktigt trevlig restaurang i området som heter Vineyard. Passade perfekt med tanke på Emmas stora intresse i vin. Hon lärde oss både ett och annat! Med tanke på att jag skulle upp och jobba vid åtta så kramade jag godnatt till tjejerna strax innan halv elva. När alarmet på mobilen sedan ringde vid sju på morgonen möttes jag av en snap från dem som skickats bara tre timmar innan mitt alarm gått. Från att "vi ska bara dricka upp det sista ur vinflaskan" till att dra en riktig utgång med Reeperbahn och hela köret. Starkt! Precis så en fredagskväll ska vara.

Efter många låååånga och givande diskussioner blev det till sist dags att säga farväl till vår pärla och vinka av Emma på flygplatsen på söndag kväll. Det var en otroligt mysig helg som jag är väldigt tacksam för. Vilka fantastiska människor jag har i mitt liv!

Kan vi förövrigt bara påpeka att det är första juli. Hur blev det helt plötsligt juli min kära vänner? Om någon har ett svar får denne gärna höra av sig till mig. Kan hända att det fruktansvärda vädret får en att känna som att det fortfarande är april. Hamburg har alltså snittat 19 grader och regn de senaste dagarna. Hur kul på en skala? Inte alls. Tur att dagarna fylls med härliga människor.

Innan det blev dags att ta feierabend (det man kallar tiden efter det att man slutat jobba här i Tyskland) denna regniga fredag hann jag baka helt magiska kärleksmums. Blev alldeles fluffiga och "kaffiga". Farligt gott. På kvällen var jag bortbjuden på dinner and drinks - inte säger man väl nej till en trerättersmiddag och passionsfruktsmojito's med trevligt sällskap? Sämre avslut av en jobbvecka kan man ha. 

Nu ska jag krypa till kojs. Imorgon väntar jobb till tre-tiden och sedan blir det en repris på fredagens trevligheter. Vi kanske dock håller oss till en enklare middag och ett glas vin istället. Es freut mich. 

Guten Nacht und schlaf gut! Bis bis nächstes mal

Likes

Comments

Mina vänner...

Herregud. Var ska jag ens börja? Hur ska jag ens börja? En månad har gått sedan jag skrev det senaste inlägget. Jag var tvungen att gå tillbaka och läsa igenom det en gång till innan jag påbörjade det här inlägget. En månad har gått och allt är annorlunda. Allt har vänts upp och ner. Det som var självklart tidigare är inte alls det på samma sätt längre. Och något som kändes som overkligt innan har blivit en självklarhet nu. Fyra veckor har gått. Fyra veckor var allt jag behövde för att förstå att jag inte är redo att lämna det här. Inte än. Jag kan inte se mig själv flytta hem. Och sanningen är den att jag inte kommer att flytta hem, inte på ett bra tag iallafall.

För många kommer detta som en stor chock och många frågetecken dyker förmodligen upp i era huvuden. Hade inte jag en lägenhet på gång? Skulle inte jag flytta ihop med Philip? Var inte jag klar med Hamburg? Längtade inte jag hem till Göteborg och livet som väntade där? Och på dessa frågor måste jag svara både jag och nej. Och jag lovar att jag skall förklara allt så tydligt och utförligt som möjligt. Inte bara för er skull, utan även för min egen. Skrivandet har alltid varit ett redskap för mig att förstå mig själv. Att få formulera tankar till nedskrivna ord är så himla nyttigt för mig och det får mig att förstå situationer på ett helt annat sätt. Och framförallt på många olika sätt. Trots att jag redan har berättat den här historien så många gånger redan så "tröttnar" jag inte på att berätta den. Jag behöver höra mig själv säga orden och se till att jag inte ändrar historien eller att känslorna förändras. Och än så länge känns det som det absolut bästa valet, trots att det var så otroligt svårt att göra det.

Allt började med att vi har levt livets liv den senaste månaden. Det har nästan varit overkligt. Overkligt bra. Jag har befunnit mig i ren och skär eufori de senaste veckorna och både jag och Gabriella har verkligen tagit vara på varenda dag, varenda minut. Vi båda har snittat 40h arbetsveckor men det har inte stoppat oss från att njuta till fullo av timmarna efter jobbet. Vi har strosat i parker, träffat vänner, ätit middagar ute, njutit av glass och somnat lite för sent. Hamburg har bjudit på sommarväder sedan slutet av maj och vi har verkligen gjort allt utav det. Livet rullade på och veckorna sprang förbi. Plötsligt var det dags att vakna upp ur Hamburg-bubblan när mamma, pappa och Philip ringde på dörren en tidig lördagmorgon för några veckor sedan. Givetvis var det magiskt att träffa dem igen. Det var så roligt att få höra om alla berättelser som utspelat sig på hemmaplan. Få höra vad de känner och vad de har för sig om dagarna. Vi hade ett par fantastiska dagar som vi proppade fulla med aktiviteter. Dock var det något jag varken kunde ignorera eller undkomma under hela den helgen. Och det var klumpen i magen. Magkänslan som var något helt annat än vad den egentligen borde ha varit. Min fantastiska pojkvän på 2 år var ju här. Vi skulle ju flytta ihop. Den helgen skulle ju på något sätt vara ett avslut. Men istället för att känna glädje kände jag sorg. Istället för nyfikenhet kände jag mig rädd. Och istället för att längta tillbaka till Göteborg försökte jag finna "ursäkter" för att stanna här ännu längre. Jag och Philip pratade i timmar under helgen som var. Vi pratade om varenda liten vinkel på problemet och det kändes så himla jobbigt. Varför kände jag egentligen som jag gjorde? Fanns det någon rationell grund eller var det bara emotionellt? Var det något man kunde prata sig ur? Vi kom väl egentligen inte på något konkret svar till den frågan. Istället fick vi en djupare förståelse för hur distans och tid kan vara så avgörande för om ett förhållande håller eller inte. Vi fick en djupare förståelse för varandra och trots att det i slutändan inte fick mina känslor att förändras, så är jag så otroligt tacksam för att jag fick den tiden med Philip. När de sedan lämnade på tisdagskvällen började de första timmarna av en enorm tankesmedja som varade i en och en halv vecka. Jag pratade i timmar med Gabriella varenda dag. Vad ville jag egentligen? Varför ville jag som jag ville? Varför skrämde tanken på ett samboliv med Philip mig? Älskade jag honom? - Ja. Älskade jag honom tillräckligt för att kunna lämna hela mitt liv och vardag bakom mig? - Det visste jag inte längre. 

Helgen med Elin kom och det var ett par fantastiska dagar. Jag visade henne hela mitt Hamburg och hon blev lika förälskad som jag blev (och fortfarande är) i staden. Vi snittade 30 000 steg per dag och vädret var verkligen på vår sida. Vi hann med precis allt som jag ville. Samtidigt som vi promenerade pratade vi givetvis enormt mycket. Och för första gången yttrade jag tanken om att stanna här längre med någon annan än Gabriella. För Elin var svaret självklart. Sa hjärtat att jag skulle stanna så skulle jag göra det. Hon sa att jag är för ung och fri för att göra något annat. För varje smultronställe vi besökte, för varje vackert hus och grön park vi såg så förstod jag mer och mer vad det var jag ville. Jag ville stanna. Jag behövde stanna här. Men det hade naturligtvis sina konsekvenser - Philip. Var det värt det? Kunde det faktiskt vara värt att offra ett fantastiskt förhållande med killen jag älskar något otroligt för en stad? För mitt liv här? Och allt eftersom fler perspektiv och synvinklar på situationen betades av genom timlånga samtal så insåg jag vad jag verkligen ville och vad jag behövde göra. Jag behövde stanna här. Jag behöver stanna här. För min egen skull. För min personliga utveckling. För att mitt liv är endast mitt liv och det är jag som är huvudregissören. Ibland måste man vara egoistisk. Man måste få vara självisk emellanåt. Och i detta så måste jag vara det. Hur förödande konsekvenserna än är och kommer att vara. Jag måste få sätta mig själv i första hand - Hur hårt det än låter. Jag måste lyssna till och följa mitt hjärta. Och just nu skriker det att jag skall stanna här. Att jag skall ta den här chansen. Och då är det det som jag kommer att göra - Hur paradoxalt och galet det än är och låter. Hur olikt det än är mig så är det beslutet jag tagit. Kanske skriker kontrollfreaket upprört inom mig. Undrar vad tusan det är jag håller på med. Försöker ta kontroll över situationen och valet jag gjort. (som egentligen saknar rationella grunder) Emellanåt frågar jag mig själv samma sak. Men trots den kraftiga och osäkra stormen jag försatt mig i så känner jag mig förvånansvärt lugn. Jag litar på mig själv. Jag litar på att jag har styrkan och kraften till att klara det här. Att jag har tagit rätt beslut och att i slutändan så blir det bäst såhär. Jag tror fortfarande lika naivt på att livet löser sig så småningom, på ett eller annat sätt. Och det är precis det jag skrev till Gabriella när jag började överväga att stanna här i Hamburg istället för att flytta tillbaka till Göteborg:

Är det bara så att jag ska ta tag i livet när jag kommer hem sen istället? För att jag vet att saker och ting löser sig ändå? För att jag vet att du är allt jag behöver på denna jord och jag står inte ut med tanken på att vara utan dig? För att jag älskar vårt liv här? För att jag kan förlänga det bara genom att säga det? För att vi är unga- Och har alla möjligheter i världen? Ska jag göra det istället? För kärleken kommer och går, det gör den. Är det menat att jag och Philip ska vara så kommer det bli. Det vet jag. Men Hamburg kommer jag aldrig få tillbaka. Aldrig på det här sättet. Aldrig som 20-åring. Varför välja Göteborg, Hemköp och ett förhållande jag inte vet jag vill ha när jag kan få en kaffe på Favorita med dig, en promenad runt Alster, en superstökig kväll/natt/morgon på Reeperbahn eller supersvettiga löpturer i världens vackraste stad? Varför välja bort en sommar med dig som kan bli den absolut bästa i vårt liv? Varför välja bort ett liv här, som jag fullkomligt älskar, för något jag inte vet något om? För något som inte längre lockar? För något som faktiskt gör mig rädd?

Är det dags för mig att börja följa mitt hjärta istället för mitt huvud?

Så det är det jag gör nu. Jag följer hjärtat för första gången i mitt liv. Jag har ingen aning vad jag har gett mig in på men samtidigt så vet jag att om jag inte tar chansen att göra det här, då kommer jag att ångra mig för resten av livet. Och det, det är något jag inte kan leva med.


Likes

Comments

Godmorgon på er!

....och så har vi gått in i ännu en månad. En sommarmånad dessutom. Som man njuter!
Klara och jag har haft ett par riktigt intensiva veckor det senaste, antagligen mycket därför bloggen står ekande tom. Hur som helst så lever vi livet till fullo och det är det vi kommer minnas mest.

Vi har bland annat haft kärt besök i form av min mor och moster samt Lisa och Julia. Det blev mycket goa middagar och livets kväll (morgon...?) på Reeperbahn och Fischmarkt tillsammans med vänner. Om det är något denna stad kan så är det hur man har en riktigt stökig utekväll - avslutas som bäst vid Fischmarkt med en underbar utsikt över hamnen.

Helgen efter på lördagen fick vi besök från Klaras mor och far samt Philip. Dock redan på fredagen firade vi helg med en mycket trevligt middag med nyfunna vänner. Otroligt rolig kväll med god mat, härligt sällskap och äventyr i vår älskade stad. Hur som helst. Familjehelgen var även den fylld med massa god mat, promenerande runt om i Hamburg samt jobb för min del. I måndags var jag ledig så då var det heldag med familjen Moberg som gällde. Vi åt frukost på Karlsons, caféet jag jobbar på, och sen begav vi oss mot Alster för en trampbåtstur. Väldigt mysigt att få se Alstersjön från den synvinkeln, men ack så jobbigt det var haha. Efter fem minuters trampande var benen helt slut. Tur att Philip och Klaras vinnarskallar tog oss fram i slutet när vi försökte komma förbi Linda och Klas båt.

Mitt i veckan fick vi väldigt spontant besök från Moa, min gamla klasskamrat från trean till nian i grundskolan. Hon och hennes goa vän Anna var på besök i Hamburg för en natt och behövde någonstans att bo. Jag och Klara erbjöd därför vår bäddsoffa och hej och hå så trevligt det var!

Nu har vi ytterligare ett Sverige-besök, nämligen Elin. Hon och Klara är ute och upptäcker Hamburg i skrivande stund. Jag ska snart dra mig ut och möta upp dem. Det har dock varit väldigt skönt att ha en lugn förmiddag utan några måsten eller planer som ska genomföras. Kan inte minnas senast jag hade det.

Ha en fin helg! Ska be Klara skriva en inlägg om hennes tankar från de senaste veckorna. Vet att hon har en del härliga bilder.

Likes

Comments

Så var det snart juni. Herregud. Min vistelse här börjar gå mot sitt slut och i takt med att värmen stiger för var dag så måste jag börja förbereda mig på att lämna allt det här så småningom. I tisdags skippade jag träningen för att kunna umgås lite med barnen. Anna (mamman) var iväg på träning så jag fick passa på att krama om och mysa lite med killarna fram till klockan åtta. Något jag aldrig trodde innan var att jag skulle bli så himla nära med de här barnen. Jag bryr mig så mycket om dem och jag önskar dem verkligen all lycka i livet. Jag kan inte förstå att jag inte längre kommer att få träffa dem varje vecka när jag flyttar tillbaka till Göteborg igen. Jag kommer sakna dem så mycket - Isabellas nyfikna frågor och uppriktighet. Felix prat om böcker, datorspel och allt utöver. Charlies språkblandning av tyska, svenska och danska och hans lilla hand som söker tryggheten i min. Dessa barnen har verkligen förgyllt min tid här och jag är så tacksam över allt jag har lärt mig av dem.

Fika med Charlie i tisdags. Den här lilla killen är så magisk. När vi hade kommit hem igen och lite falukorv och makaroner låg i magen la vi oss i sängen och tittade på barnprogram. Han la sig spontant på min rygg, pillade i mitt hår eller höll i min hand. För första gången kände jag mig som en storasyster och fy vad jag kommer sakna honom.

Nu blev det väldigt sentimentalt. Men idag är nog en sådan dag. Jag har äntligen en ledig dag efter fullspäckat schema den senaste månaden. Jag behöver verkligen bara vara. Njuta av den här staden. Försöka smälta att detta inte längre är mitt hem om fem (!!!) veckor. Maten kommer inte längre att handlas på Penny eller Aldi. Kaffen kommer inte drickas på Favorita. Landhockeyn kommer inte spelas på Hemingstedter Weg i Polos matchställ. Gabriella kommer inte vara personen som jag somnar bredvid varenda kväll och vaknar med varenda morgon. En ny tid väntar och jag är så spänd, det är jag verkligen. Jag är förväntansfull och nyfiken på vad som komma skall. Men det ena utesluter inte det andra. Det är så vemodigt att behöva lämna allt det här. Den magiska staden, vännerna, Gabriella, livet som varit de senaste 9 månaderna.

Igår var Johannes över på middag. Vi bjöd på en fantastiskt god auberginegratäng med sallad och bröd och till efterrätt blev det nybakad rabarberpaj med vaniljglass. Vi satt i timmar och pratade om allt möjligt och konstaterade hur olika våra liv var för ett år sedan. Jag hade ingen aning om vem Johannes var eller vad han gjorde. Idag är han en av mina närmsta vänner och jag bryr mig så enormt mycket om honom. För ett år sedan var det student som gällde för mig och Gabriella. Även då var det ett avslut som behövde förberedas inför och jag vet att jag även då kände vemodet. Glädjen över att vara klar, att få göra något nytt - men även sorgen över att lämna något som varit så fantastiskt och viktigt under så många år. Lite samma känsla har jag nu. Jag säger hejdå till livet som varit det senaste året och välkomnar det nya livet i Göteborg med öppna armar.


Göteborg, I am coming for you!

Likes

Comments

Hej på er!

Vad är det ni ser?! Två inlägg på samma dag?! Får väl börja detta inlägg med en liten ursäkt. Ursäkta för min frånvaro... Livet har bara rullat på så fort att jag tappar räkning på veckorna. Precis som Klara skrev så har det varit en hel del jobb för oss båda men också mycket annat roligt (och spännande, vår älskade Blacklist tar upp all den lilla tid vi har vid datorn). Kan inte minnas senast jag satt hemma med min dator och slösurfade. Ikväll är Klara dock barnvakt så jag har lite tid för att knåpa ihop detta inlägg. Jag hänger på Klara koncept - bjuder på några meningar till de bilder jag knäppt av det senaste.

Hänt en hel del sedan min första februaribild från samma plats. Något grönare och något varmare. Njuter över att solen och sommaren lyser och värmer med sin närvaro lite oftare nu.

Bilder från vår härliga eftermiddag med Ingrid i Planten un Blomen och Sternschanze. Fantastisk kväll. Precis som Klara skrev så blev det både mycket prat, en Alsterwasser och en del kortspelande. Hör så trevligt det låter!

"NO G20". Syns både på denna och bilden ovan. Det kommer nog bli en spänd stämning i Hamburg när det stora G20-mötet infinner sig i vår stad. Mötet kommer hållas i Messehallen (tänk er Svenska mässan x10) som jag passerar varje dag fram och tillbaka från jobbet. I två månaders tid har mässan haft polisnärvaro i form av minst 5 pikéer och flertalet patrullerande poliser. Messehallen ligger några gator bort från där bilden är tagen - i Sternschanze. Vi får bara vänta och se hur allt kommer utvecklas. Det är svårt att tänka bort de gnagande tankarna om ett terrorattentat när ledarna från världens 20-rikaste länder kommer befinna sig mitt i Hamburg. Håller tummarna för att denna älskade stad slipper det.

Från något seriöst och oroande till något väldigt roligt. Förra helgen fick jag finbesök i form av mina kära vänner Hannes och Stina. Allt blev väldigt spontant. Biljetterna bokades på onsdag kväll och tre dagar senare vandrade vi längst med Osterstraße tillsammans. Det var med trötta steg jag vandrade mot U-Bahn för att möta upp dem på flygplatsen tidigt på lördag morgon. Kvällen innan var Klara, Ingrid och jag och festade till det på Reeperbahn som Klara berättade om. Som tur var så var det inte bara jag som fått för lite sömn, utan även Stina och Hannes var trötta. Lördagens planer om att köra en riktigt Hamburg-utgång, dvs inklusive både besök på Reeperbahn och Fischmarkt kl 5 på morgonen, kändes därför inte så lockande när vi satt på en bar i Sternschanze kl 23 och kämpade för att hålla ögonen öppna. Vi valde att se oss besegrade av tröttheten och drog oss hemåt. Tur var väl det då många kilometerar kom att promeneras på söndagen. Det gällde ju att hinna visa upp alla mina favoritområden i Hamburg. Därför blev det en promenad som innehöll så mycket som Eppendorf, Winterhude, Alstersjön och Hafencity. Otroligt fint att få ha dem på besök och få visa upp denna underbara stad. Det dröjer inte länge till förens nästa Sverige-besök kommer. Nästa helg får jag min kära mor och moster på besök. Ska bli supermysigt!

Nu måste jag dessvärre krya till kojs då jobb väntar imorgonbitti! Karlsons är fullbokat och det ska bli strålande sol, vilket innebär fylld uteservering och en Gabriella med frukostbeställningar upp över öronen.

Ha det fint!

  • 629 readers

Likes

Comments

Sedärja...

....Så var det plötsligen nästan tre veckor sedan vi uppdaterade sist och lovade att vi skulle bättra oss. Vi ber om ursäkt för det. Om man får skylla på något så får det väl bli jobb och fullspäckat schema för våran del. De senaste veckorna har bjudit på mängder med jobb då vi båda jobbat 8-16:30 ca, sedan har det varit träning och allt annat som behövs hinnas med. Och skall man skrapa ytterligare på ytan så är väl den största anledningen för utebliven bloggning att all vår ledig tid tillsammans hemma läggs på att titta på The Blacklist, som har blivit en ny drog för oss båda.

Ska jag vara helt ärlig så kan jag inte komma på något konkret som vi gjort de senaste veckorna. De har varit någorlunda likadana men självklart väldigt bra. Enklast blir väl att kolla igenom fotoalbumet och sedan återberätta vad vi har haft för oss sedan det senaste inlägget.

Hela veckan efter första maj bjöd på jobb. Massvis med jobb. Men på lördagen däremot blev det lite festligheter då Hafengeburtstag infann sig i hamnen. Det var 3 km fyllda med matstånd, alkohol och människor. Det var en riktigt trevlig stämning och fyrverkerierna var magiska! Jag och Gabriella promenerade runt där i några timmar innan vi tog cyklarna hem och somnade gott i vår fantastiska säng.

Sedan blev det söndag och Gabriella cyklade iväg till jobbet tidigt. Jag tog en långpromenad och njöt av solen som äntligen tittade fram. Om jag kommer ihåg det korrekt så var den veckan riktigt, riktigt regnig. På kvällen blev det match som vi vann med 6-0 och sedan kom jag hem till popcorn och Blacklist. En riktigt bra helg med andra ord!

Veckan gick och plötsligt blev det torsdag och vi hade livets dag. Efter jobbet mötte Gabriella och jag upp Ingrid som myste i Planten un Blomen. Vi satt där ett tag och pratade igenom allt som hänt sedan sist. Därefter begav vi oss mot Sternchanze för falafel och bästa glassen i stan. Därefter satte vi oss på en uteservering och drack Alsterwasser och spelade kort till långt efter att solen hade gått ner. Definitivt en av mina bästa kvällar i den här staden.

Fredag och Feierabend! Vi styrde cyklarna mot Sternchanze där vi drack drinkar och hade det så otroligt trevligt. Sedan bar det av mot Reeperbahn och vi dansade hela natten lång. Vi kl 4 ramlade jag och Gabriella innanför dörren dygnsura efter en riktigt rolig, men blöt, cykeltur genom Hamburg, Vi hade en så otroligt rolig kväll/natt och jag är så enormt tacksam för dessa två tjejer alltså. Gabriella har ju alltid varit en given del av mitt liv men Ingrid har jag ju "bara" känt sedan Rudebecks. Vi umgicks inte supermycket då, men trots det så har jag alltid tyckt att hon verkat som en supertjej. Och det är något jag verkligen har fått bekräftat nu. Ingrid är en fantastisk människa som jag uppskattar så mycket. Jag hoppas verkligen att vi fortsätter att umgås när vi båda flyttar tillbaka till Göteborg igen!

Sedan blev det lördag och mina föräldrar + deras kompisar kom på besök! Många planer blev inställda under dagen då jag råkade ut för världens matförgiftning och behövde ta taxi hem för att sova några timmar och återhämta mig. Innan dess hade vi hunnit äta en supermumsig frukost på ett franskt bageri i närheten av Sternchanze. På kvällen, när jag mådde 1000x bättre, fick vi till ett besök på L'Orient som är en riktigt bra orientalisk restaurang här i området! Jag åt tills jag sprack för att ta igen för allt förlorad mat och gud så gott det var. Bara titta på den här bilden?!

Söndagen bjöd på pangväder och jag spelade match i Marienthal innan jag sa hejdå till mina kära föräldrar och mötte upp Gabriella, Stina och Hannes som var på besök. Vi promenerade runt i flera timmar, tog paus för glass och rabarbershorle och sedan avslutade vi dagen med den bästa hamburgaren i staden på Dulf's. En så otroligt bra söndag. Det är något med söndagarna i den här staden alltså. Jag har 0 söndagsångest och bara njuter till fullo. Och av någon ogrundad anledning så lyckas vädret alltid vara på topp på söndagar. Så himla perfekt tajming verkligen. Jag hoppa verkligen att jag behåller samma söndagskänsla när jag flyttar tillbaka till Göteborg igen. (bara 6 veckor kvar!)

Hela den här veckan har vi båda jobbat från tidig morgon till sen eftermiddag. Det som dock har varit så otroligt mysigt är att vi båda har börjat och slutat samma tid. Därför har vi kunnat cykla tillsammans till jobbet och sedan möta upp varandra då jobbet varit slut. I onsdags var det 18 grader redan vid 6:30 på morgonen så vi bestämde oss för att äta frukost på balkongen. Sedan cyklade vi iväg i bara ben och njöt för fullo av vädret. Efter jobbet cyklade vi bort till Planten un Blomen och låg på en filt och lyssnade på poddar i flera timmar. Torsdagen bjöd på samma magiska väder så efter jobbet tog vi cyklarna runt Alster och satte oss på en parkbänk precis vid vattnet och pratade igenom livet. Därefter cyklade vi bort bort mot favoritcaféet Favorita (passande namn va?) för att avnjuta en cappuccino. Igår blev det några Blacklist när vi kom hem innan Gabriella cyklade iväg i sommarregnet för att vara barnvakt och jag tog en löprunda. Kvällen spenderades i sägen med tidig läggdags och efter 10h sömn känner jag mig riktigt pigg och peppad på en bra dag! 

Så, då var dessa tre veckor summerade! Jag ska tvinga Gabriella att kika in här och skriva ett inlägg. De senaste tre inläggen har ju faktiskt varit skrivna av mig. Jag kan tänka mig att ni längtar efter att få se hennes syn på saker och ting! Nu ska jag fixa iordning mig för att bege mig ut och starta den här dagen ordentligt!

Ha en fin lördag allesammans!

Likes

Comments

Hejhej!

Nu var det ett tag sedan vi uppdaterade... Och ja, vi måste bättra oss. En fartfylld långhelg ligger bakom oss och just nu befinner Gabriella sig på jobbet medan jag passar på att ha en lugn förmiddag innan jag behöver bege mig mot skolan för jobb fram till 16:30.

Så, vad har hänt sedan vi (jag) senast uppdaterade? En hel del, antar jag. Vi båda har äntligen kommit in i vårt vardagsliv här nere vilket faktiskt tog några dagar. Man var så van vid att vara hemma och vid alla de svenska rutinerna som medföljer. Det tog nog lite hårt på oss båda att komma tillbaka till vardagen här nere då det blev en sådan oväntad omställning. Nu är vi iallafall tillbaka och livet här i Hamburg är lika bra som vanligt. För min del så bjöd förra veckan på jobb varenda dag. I måndags jobbade jag som vanligt i salladsbaren vilket var väldigt roligt. Där fick jag en försenad födelsedagspresent som innehöll två presentkort, ett på favoritrestaurangen Marend och det andra på ett populärt kafé i Sternchanze. Jag blev så himla glad för de fina (och väldigt passande för mig som älskar mat) presenterna - jag har verkligen världens bästa kollegor! Jag kommer sakna dem något enormt när jag flyttar tillbaka till Sverige, det är en sak som är säker! Från tisdag till fredag var det många timmar på skolan som spenderades. Vi pärlade, målade och läste böcker. Det var en väldigt lugn vecka vilket var välbehövligt då jag lyckades dra på mig en envis förkylning som hindrade mig från att träna. Vad som även bör nämnas är att jag fick prova på ytterligare ett jobb då jag blev inkallad som "språkcoach" på en intensivutbildning i engelska för affärsmän i onsdags. Det var en otroligt lärorik och rolig upplevelse som jag hoppas på att få göra igen!


I fredags blev det en lugn kväll med god mat, choklad och några avsnitt av The Blacklist (ny favorit, rekommenderar starkt!) innan vi somnade gott strax innan midnatt. I lördags vaknade vi utvilade och begav oss ut då huvudgatan Osterstraße fyllde år. Det var en stor fest med massvis med mat- och öltält. Vi promenerade runt lite där och däreftei passade vi på att dricka en cappuccino på nya favvostället som öppnat precis runt hörnet. Detta innan vi begav oss mot Klein Flottbek där Polo och GTHGC spelade. Det var en väldigt rolig match och det var extra kul att få träffa Johannes och hans syster Paula igen! Därefter tog vi våra cyklar och cyklade hela vägen hem till Eimsbuttel igen! Det är en sådan fantastisk väg då man cyklar längs med Elbe hela vägen. Trots att det är närmare 13 km går det så himla snabbt då utsikten är magisk. Med massvis av quesadillas och guacamole i magen begav vi oss ut igen då vi mötte upp Ingrid och Samuel på gatufesten. I söndags sken solen så vi promenerade hela dagen, upp genom Eppendorf och sedan längs med Alster innan vi slog oss ner för en supergod lunch. Kort därefter promenerade vi den sista biten hem. Det blev ett snabbt ombyte innan jag begav mig mot Flottbek för att spela match. Kvällen därefter blev lugn och några avsnitt av favoritserien hann avverkas innan vi somnade i vår magiska säng. Igår var det första maj vilket innebar att jag var ledig, men inte Gabriella. Dagen spenderade jag utomhus, läsandes i en park eller cyklandes runt Alster. Vid 16 mötte jag upp Gabriella på hennes jobb där vi tog en kaffe innan vi cyklade till Planten un Blomen och promenerade runt där. Vid 19:30 var ett bord på kvarterskrogen La Paz bokat där vi mötte upp Ingrid. Timmarna sprang förbi och plötsligt var klockan 22 och det var dags att skiljas åt för kvällen. Sådär, då var vår långledighet summerad och klar. Nu behöver jag släpa mig iväg till affären då storshopping står på schemat. Vår kyl ekar tom...


Tschuss!

Stans bästa kaffe på italienska stället "Toraldo".

Derby!

Magiska parken Jenischpark som ligger precis vid Elbe. Så vackert att promenera här!

Ett av alla maffiga magnoliaträd som finns i den här staden.

​Första maj.-firande i Planten un Blomen med dans och sång! Jag och Gabriella var riktiga pensionärer som satt med stora leenden och klappade i takt till jazzmusiken. 

Likes

Comments

Hej hopp.

Längesedan jag kikade in här och skrev av mig lite - Ber om ursäkt för det. Jag höll mig från att uppdatera när jag var hemma i Sverige då jag verkligen ville se till att njuta av mina dagar där då alla var fullspäckade från morgon till kväll. Och ska jag vara helt ärlig så ser jag väl denna blogg som en "plattform" där jag skriver om livet i Hamburg. En uppdatering från Göteborg kändes därför inte lika nödvändig som allt annat som jag gjorde.

Nog om det. Jag hade ett par magiska dagar hemma, kanske lite för bra. När jag kom tillbaka till Hamburg i tisdags morse kändes allt förvånansvärt tungt och ensamt. Jag var ju så van att vakna i Philips trygga familj, ta en promenad med Simba längs med vattnet, ha möjligheten att träffa sina kära vänner när och var man ville. Jag hade det så otroligt bra och det fick mig verkligen att längta tills allt det här är "över". Tidigare, innan min hemresa, var jag nästintill lite motvillig till att åka. Jag trivdes så fantastiskt bra här nere och visste att när jag kom tillbaka igen, så skulle det vara sista delen av min tid här nere. 8/10 månader är avklarade och det gjorde mig, just då, riktigt vemodig. Nu däremot, så känns det annorlunda och jag är förvånad över mig själv. Nu vill jag nästan att tiden skall gå snabbt så att jag kan få börja min vardag med allt vad det innebär i Göteborg igen. Jag vet att Gabriella kommer att reagera när hon läser det men det är så faktiskt så jag känner. (och det förvånar mig delvis) Givetvis kommer jag sakna henne mer än vad ord kan att beskriva. Vi har verkligen växt ihop på ett sätt jag aldrig trodde var möjligt här nere. Hon är en sådan given del i mitt liv och att tänka på en vardag utan henne är tufft. Väldigt tufft. Samtidigt vill jag verkligen ge henne chansen att göra det här då jag vet hur mycket gott det gör för henne. Trots att det kommer göra så otroligt ont att lämna henne så är jag så innerligt glad över att hon väljer att stanna. Och stolt. Det är jag verkligen.

Så, det kanske räcker med känslosnacket för nu. Jag passar på att göra en tillbakablick till veckan i Göteborg så ni får reda på vad jag gjorde...

Mysig promenad längs vattnet med Simba och Philips familj.

I måndags träffade jag världens bästa Emma på frukost på Kafferosten efter 8 månader ifrån varandra. Det var fullkomligt underbart att få träffa och krama om henne. Vi satt på samma ställe i timmar och bara pratade och pratade. Därefter promenerade jag genom ett soligt Göteborg, svängde förbi Paprika för en lunch, klippte mig och på kvällen firades jag på Onsala av Philips föräldrar. De är verkligen fantastiska och jag är så otroligt glad att jag får vara en del av deras familj.


Världens finaste kille.

I tisdags blev jag firad med en överraskning av den här skatten. Efter ett kort besök hos tandläkaren körde vi ner till Varberg där ett rum, spa och 3-rätters middag var bokad på stadshotellet. Jag hade ett magiskt dygn med mannen som jag älskar något otroligt. På onsdagen möttes vi av en gigantisk frukostbuffé och därefter passade vi på att vara på spat lite mer. Detta följdes sedan upp av lite inredningsshopping samt en kaffe på ett gammalt kafé. Väl hemma passade jag på att ta med Simba på en promenad till farfars äldreboende och på kvällen slog jag personbästa på åttan i Skatås!

Dyraste men bästa kaffet i Göteborg.

Sedan blev det torsdag och det var synonymt med kaffe på Da Matteo med denna pärlan. Vi pratade igenom livets kontraster och njöt av varandras sällskap. På kvällen träffade jag laget och passade på att hjälpa till lite på Future Cup. Därefter körde jag Lilla Blå mot Onsala där middag med Philips bror och fru väntade. Hade en så trevlig kväll.

Fredag och födelsedag!

Dagen började med en supersmarrig frukost på ett italienskt litet kafé i Linne med mamma, pappa, storebror och Philip. Det blev en riktigt festlig dag med 15 km promenad genom Göteborg, lunch på Jinx (världens godaste asian buns!) en cappuccino i solen på Mahogny coffee och slutligen en brakmiddag med Alexandra (min brors flickvän) och min kära farmor på besök. Vid 21:30 hämtade jag upp Gabriella på flygplatsen tillsammans med hennes mamma. Därefter somnade jag gott i min egen säng. Jag hade verkligen en perfekt födelsedag.


Sedan blev det lördag och väckarklockan stod på 05:00...

Lördagen bjöd på jobb från 06-14. Därefter begav jag mig hemåt, tog en kort nap, duschade och förberedde det sista inför min tjejmiddag som var planerad till kvällen. Vi höll på till klockan 2 innan jag gav upp och somnade tryggt i Philips armar. Jag hade en så fantastiskt rolig kväll och jag är innerligt tacksam över att få ha så fina vänner <3. Söndagen bjöd på en fullkomligt galen buffé på Clarion tillsammans med både Philips och min familj. Det var så himla fint att ha alla samlade. Jag ÄR så glad över att de kommer så bra överens! Efter livets matkoma körde vi tillbaka till Onsala, begav oss ut på en lugn löptur för att få bort lite av mättnaden och slutligen tittade vi på TV tillsammans med Philips mamma Elisabeth hela kvällen. Stunder som man uppskattar så mycket.

Världens finaste farmor.

I måndags, efter ett kärt återseende med Elsa, tog jag och Philip bilen och hälsade på farmor. Hon är den absolut starkaste människan jag känner och jag är så glad över att få ha en så nära relation med henne. Vi drack kaffe och samtalade om livet. På kvällen tog jag och Philip en löptur och därefter spelade vi COD tills klockan blev alldeles för mycket.

En otroligt vacker soluppgång över Onsalafjorden.

Och så blev det helt plötsligt tisdag och min Sverigevistelse var över för denna gången. Det var med en klump i magen och gråt i halsen som jag sa hejdå till Philip på Landvetter. Gud, vad jag älskar den killen alltså. Trots att vi har haft ett distansförhållande i 8 månader så känner jag mig mer kär, säker och trygg med honom än någonsin innan. Är så spänd på mitt liv med honom.


Så, det var allt för den här gången. Nu skall jag ta cykeln till Alster för att sedan springa rundan runt sjön. Det ska bli skönt att aktivera benen efter en tung träning igår. Därefter blir det jobb fram till 16 följt av en myskväll tillsammans med Gabriella. Hemmapizza, cola zero och choklad klingar alldeles perfekt i mina öron.

Hejsvejs!

Likes

Comments