20e november. Ett datum som får mig att haja till idag när jag skrev min första tenta. Det har alltså gått en hel månad sedan jag fyllde år. Vad tusan hände med den tiden?! 20e november betyder också att det ät exakt en månad tills jag sätter min fot på svensk mark igen. Om denna månad går lika fort som den senare kommer jag basically vara hemma imorgon.

Nu är det alltså endast två tentor kvar, en på fredag och en på månad om en vecka. Då drar vi direkt från Kuching morgonen efter. Känns ändå konstigt att det är dags att börja säga hejdå till allt här som ändå varit ens hem och vardag den senaste terminen.

Vi har spenderat näst intill all vaken tid i skola då vi inte haft några dagar mellan att lektionerna sluta och tentorna började. Vi har väldigt tidiga tentor om man jämför med andra utbytesstudenter här på Swinburne, ändå skönt då vi också slutar mycket tidigare än alla andra.

Innergården på Swinburne, vårt universitet

Jag har dock tagit en och annan paus. Bland annat promenera längs strandpromenad vid vårt hus och åkt och shoppat lite. Jag kom hem med ett par (kanske onödiga) skor. Men men man måste väl passa på när det finns plats i väskan.

Vi har också passat på att äta på lite restauranger vi ej än ätit på. Där av en hamburgerställe, MK Classico Caffe, som serverade sjukaste burgaren med två biffar, ägg, bacon, ost, lökringar och pommes. Allt för RM 19 (= 38kr). Klarade inte ens av att äta upp allt.

Idag åt vi middag med några av våra danska kompisar, Mikael, Frederikke och Anton som jag och Sofia har lektion med. Vi har pratat länge om att vi skulle gå till den svenska (!) restaurangen som finns i Kuching som ingen av oss varit på som heter My Little Kichen. Det är en man i 50 års åldern som egentligen är finsk men bott i Sverige i 20 år som äger restaurangen. Vi åt alla kötbullar med potatismos och brunsås. Var ändå rätt gott med lite svenska smaker. Var kanske på tiden att vi testade den restaurangen!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Mitt i alla inlämningar och tentaplugg så kom Sofias mamma på besök. Detta var nog vad vi alla behövde så vi kom ut från våra bon och inte bara satt inne i skolan och plugga. (Vi har fått en och annan kommentar av alla danskar som tycker vi pluggar näst intill alltid).

På lördagen beslöt därför jag, Sofia och Sofias mamma Jaana att åka till Bako National Park som ligger precis utanför Kuching mot kusten. Parken är något av Kuchings kännetecken så jag kände att jag verkligen måste åka dit innan jag lämnar Kuching.

Vi åkte en bilresa på 30 min till kusten. För att komma till själva parken måste man sedan åka med en liten båt en kort färd. Vi gick i land på en strand där träd växte ur vattnet. Vi hade tur på direkten för i ett träd precis vid båtarna klättrade en näsapa. Som jag förstått det så finns näsapor näst intill bara på Borneo så det var riktigt kul att vi fick se en. Och oj så mycket större de var än vad jag trodde?! Om den stog upp på benen var den säkert nästan 150 cm lång.

Vi gick och registrerade oss och bestämde vilka turer vi skulle ta. Vi välde en tur som skulle gå förbi två stränder. Och sen ta en båt vid sista, förbi den kända Cobra Head Seastack för att sedan vandra tillbaka till startpunkten där båtarna sedan skulle ta oss tillbaka till Kuching. Runt husen där man anmälde sig gick det vildsvin och små spor.

Själva turen var riktigt häftig! Vi fick se väldigt många olika vegetationer. Djungel, sandstränder, klippor, kalhyggen och barrskog (som gav riktig Sverigekänsla). Vi gick nästan vilse en gång men vi fick bara en liten extra sväng. Dock vart det stressigt till båten som vi skulle ta mellan två punkter för att se cobrastenen. Smått panik när vi kom fram men var högt upp på en klippa men hade ingen aning om hur vi skulle ta oss ner till stranden där båten stod. Vi hitta tillslut rn väl gömd trappa och tog oss ner.

Under färden mötte vi många av danskarna, först de fyra ingenjörer som vi har en kurs med och sen ett till stort gäng. Alla kände nog samma som oss att de måste passa på innan man åker hem. Så glad att jag åkte till Bako, sjukt att förstå att jag bott så nära detta paradis!

Påvägen hem för att checka ut så såg vi dessutom tre till näsapor som vi följde och fick se på riktigt nära håll, säkert max 5 meter. Sjukt häftigt men tanke på att de är rätt skygga!

Påvägen till båten hem hade vi köpt glass men då kom lagom ett stor gäng småapor och såg att vi bar på gott så Sofia blev så rätt så hon slängde glassarna till aporna... på grund av detta missade vi vår båt men vi fick åka med det stora danska gänget med deras båt så det var tur!

Cobra head stone

På kvällen så var det en invigning av en ny bro nere vid waterfront (floden vid stadskärnan i Kuching). Vi missade själva invigningen med fyrverkerier och Prins Charles som var på besök, men det var dessutom massor marknadsstånd, uppträdanden och aktiviteter. Jag tror nog att hela Kuchings befolkning var där! Man märker att det inte händer så mycket här.

Likes

Comments

Jag trodde fyra månader skulle kännas länge, men idag är det extakt tre veckor till att jag skrivit sista tentan och troligen springer runt i lägenheten och panikpackar allt man spritt ut sig i lägenheten på en termin.

Jag börjar dock känna att julen är nära. Framför allt med tanke på att det är välpyntade granar och annat pynt runt omkring vårt lägenhetskomplex och i vissa restauranger och varuhus. (Ändå rätt satsigt med paket och allt)

En del av mig känner att det ska vara skönt att komma hem till Sverige. Jag har tröttnat rejält på maten. Till och med indiskt, som varit min räddning när jag tröttnat på ris och nudlar. Skulle säga att jag dagdrömmer och svenska mataffärer och lösgodis minst en gång om dagen.

Jag känner dock motsatsen att det känns aldeles för kort kvar och vi inte hunnit göra så mycket i själva Kuching. Vi var därför i helgen på flera olika nya restauranger för att bryta av foodcourten och skolrestaurangerna vi brukar äta på. Vi åt bland annat på en västerlädndsk restaurang ägd av en pensionerad Schweizare där jag åt en sjukt god gnocchi. Vi åt även vofflor till lunch i söndags.

Detta är nog det bästa jag kan äta i skolan: indiskt. Naanbröd, tandoori kyckling och pricken över i:et när de har goda grönsaker

Idag har jag även bokat klart alla flygbiljetter till min resa på tre veckor innan jag far hem till Sverige. Det blev sjukt smidigt (och billigt) för vi köpte ett så kallat AirAsia Asean Pass som kostar 1000kr för 10 poäng som man kan använda på flygresor med AirAsia under 30 dagar. Detta täcker alla resor jag kommer göra under de tre veckorna inom Asien, alltså 5 flygresor till tre olika länder..!

Den slutgiltiga tripen blir nu att vi börjat med två dagar i Kuala Lumpur. Sen flyger vi till Cebu i Filippinerna där vi kommer åka till någon närliggande mindre ö. Därefter flyger vi till Thailand och tar först ett stopp vid Koh Lipe och sen far till öarna Koh Samui, Koh Pangan och Koh Tao som ligger precis brevid varandra. Jag kommer sedan flyga till Bangkok och därifrån åka direktflyg den 20/12 till ARLANDA!

Nu är det bara att kötta i skolan innan alla roligheter sker. Första tentan är om 2 veckor och innan dess är det x antal inlämningar och presentationer. Känne emot dock mindre stressad nu än jag gjorde för några veckor sedan så detta ska nog gå!

Likes

Comments

Vi tog lite sovmorgon idag för att vi ändå inte hade någon speciall tid att passa. Vi hade bestämt att vi bara skulle island hoppa idag och gick till Jesselton Point för att köpa biljetter. Vi bestämde oss för att bara åka till två öar då sista båten gick hem kl 16.

Först åkte vi till ön Sapi som var en rätt liten ö med en liten strand och inte mycket mer. När vi kom dit blev vi först lite besvikna. Hela det inbojade vattnet (de måste göra så för alla som inte verkar kunna simma och ska snorkla..) var fyllt med flytande asiater i orangea flytvästar. Det var dock inte en människa på själva sandstranden. Så vi la oss där och tog en liten tupplur, båten från ön skulle inte åka för en klockan ett två timmar senare. När vi vakna upp efter en halvtimmer dock nästan alla människor borta och dragit sig längre upp på ön bland träden. Så nu fick vi nästan hela drömmiga stranden för oss själva!

Vid ett åkte vi vidare till nästa ö, Manukan, som vi var på andra dagen. De hade nämligen restauranger på ön så vi kunde äta lunch. Vi åt på en mysig restaurang som var vid en resort.

När vi kom tillbaka hade vi lite tid att döda innan det var dags att äta middag och sen åka till flygplatsen. Typ all Sofias teknologi hade beslutat att lägga av på samma gång så vi gick på span efter en adapter och Powerbank (hittade även lakrits för första gången sedan Sverige!!)

Vi hade planerat att äta på en lite finare restaurang, Laundrelux, men när vi kom dit så hade de visst stängt på måndagar... då hade vi inte så lång tid innan vi behövde åka till flygplatsen så vi åt på Chilli Vanilla igen som låg nära hotellet.

Sen var det bara dags att åka hem till verkligheten och allt plugg...

Likes

Comments

Dagen började med att vi gick till dykcentrets kontor där vi mötte upp vår instruktör för dagen. Vi gick till hamnen där de hade gjort i ordning en båt med all utrustning. Vi körde till ön Sulug Island där vi skulle dyka båda våra dyk. Det har bara gått 4 veckor men man hade redan glömt lite hur allt fungerade. Vi kom dock snabbt in i det.

När vi hoppa i fick jag först lite panik. Man såg nämligen inte botten när man kolla ner. Jag som är så rädd för mörka vatten... Annie fick lite panik över detta med men det var bara att dyka ner. Bottnen öppnade dock upp sig när vi kommit genom den skräpiga ytan men det var inte alls lika fin sikt som på Gili.

Sofia var rätt nojjig om hon skulle kunna dyka då hon var väldigt förkyld. Hon hade dock inte problem sen att komma ner utan det var jag igen som fick lite ont i öronen så vi fick gå ner lite långsamt. Inte lika illa som på Gili dock.

Trots att vi nog varit rätt bortskämda med dykningen bland Giliöarna så tyckte jag ändå det var sjukt kul att dyka här. Allt var inte lika färgglatt men vi såg lite andra djur. Bland annat flera stycken bläckfiskar (cuttlefish) som kunde ändra kamoflage i form av både färg och struktur. Riktigt häftigt att se dem ändras från något som såg ut som en korall till en faktisk bläckfisk.

Mellan dyken låg jag och Sofia på båten och glassade och badade på det grundare vatten vi åkt till medan Annie kände sig sjukt sjösjuk och spydde två gånger... Hon mådde väldigt dåligt av att båten stod stilla och bara guppade så instruktörerna beslöt vi skulle åka på vårt andra dyk direkt. Vi dök på ett annat ställe som var ett rev som satt fast i ön. Här kändes det dock mer skräpigt med bland annat så kallade spöknät och bildäck på botten. Påvägen upp såg vi en fisk som fastnat och vår instruktör hjälpte den ut. Tråkigt att det ska vara så mycket skräp. Tydligen brukar dykarna städa var tredje månad men ändå var det skitigt... Jag tyckte även det var lite läskigt för man hörde lite konstiga ljud när vi dök som inte gick att identifiera. Vi pratade med en annan svensk tjej som vi mötte som hade hört en explosion. Tydligen finns det tjuvfiskare som slänger ner dynamit i vattnet så att fiskarna flyter upp..!!! Sjukt obehagligt.

Efter andra dyket åkte vi till ön Manutik som också låg i närheten där vi alla på båten fick lunch som ingick. De två andra tjejerna på vår båt skulle ta ett tredje dyk men vi kände att det räckte med två så vi hängde kvar på Manutiks strand i väntan på att de skulle komma tillbaka.

Vi kom tillbaka runt fyra och gick då till hotellet för att duscha av oss och göra i ordning oss för middagen som blev på restaurangen El Centro igen då Annie så gärna ville testa den rätten jag tog sist. Jag tyckte den var så god så tog samma igen.

Sulug Island.

En liten (stor) ödla spatserade på stranden där vi solade på Manutik Island

Likes

Comments

Vi gick upp tidigt för att ta oss till Scuba Junkie för att skriva upp oss på dagstur för så kallat fun dive som vi nu kan göra när vi har vårt dykcertifikat. Väl där så sa de att vi tyvärr inte kan dyka idag men vi boka in oss på två dyk imorgon istället. Detta företag hade även andra turer så vi beslöt oss att göra rafting, forsränning.

Vi blev upphämtade vid hotellet en timme senare och åkte cirka en timme till floden Kiulu. Vattnet var tyvärr lågt idag så forsen var väldigt snäll. Jag, Annie och Sofia åkte lugnt ner för floden med våran guide. Det var dock kul ändå och sjukt fin miljö. Enda som var lite störigt var guiden som typ behandla oss lite som barn och skulle skvätta vatten och ha sig för att göra det roligare nu när forsen inte var så snabb. När vi kom fram fick vi hemlagat lokal mat lagom till att solen tittar fram.

Vi kom tillbaka till KK vid ungefär halv två och ber chauffören att släppa oss vid Jesselton Point, hamnen, för att se om vi kunde ta en båt till någon av de kringliggande öarna då det inte finns en strand direkt i anslutning till staden.

Vi gick till biljettkontoret och fick första bästa biljett till närmsta ö, Manukan. Det var endast vi tre och en man till på den ganska korta båtfärden ut till ön. Väl där lyckades vi gå bakvägen in på den delen av stranden som hörde till en resort, vilket gav oss en vit sandstrand nästan för oss själva. Skönt att slippa alla asiatiska turister som guppar runt i flytväst med selfiestick i högsta hugg.

Det var verkligen sjukt fint på stranden och vattnet var helt grönt. Man hade även Kota Kinabalu och alla berg bakom som utsikt på andra sidan vattnet.

Vi åkte hem från ön med sista båten vid fyra och sen gick vi till hotellet och duschade. Vi åt middag på en mysig restaurang som hette Chilli Vanilla och åt gott igen.

Likes

Comments

Vi landar i Kota Kinabalu strax efter två på eftermiddagen. Vi åker direkt till hotellet (som faktiskt är ett hotell denna gång..!) och lämnar grejerna för att sedan bege sig ut på färd vid hamnen för att hitta företag man kan dyka med. Vi väljer såklart att gå åt fel håll så när vi väl kommer dit vi skulle så har alla kontor stängt. Vi fick iaf en fin tur runt vattnet och vid matmarknaden.

Man märker dock att denna stad är i Malaysia. Den liknar Kuching mycket, med ganska skitiga gator och hus. Det känns dock mer turistigt här och lite fler höghus.

Vi åt tidigt lunch på flygplatsen så vi vart hungriga rätt tidigt. Vi hittade flera restauranger som de tipsa om på Tripadvisor som alla låg i samma kvarter som vårt hotell. Vi åt på en mexikansk restaurang som hette El Centro. Jag tog en jättegod gratäng med aubergine, soltorkade tomater, feta, mossarella och parmesan. Gott med lite ost för en gång skull! Vi hade lång tid kvar av kvällen så tog även en efterrätt, en mörkchoklad semifreddo.

Efter middagen var det fortfarande inte riktigt läggdags så vi beslöt att gå till ett mall som låg nära hotellet. Vi behövde även köpa lite frukost eftersom det inte ingick i hotellet. Vi hitta en riktigt najs butik med jättebilligt grejer så vart ett par snygga solglasögon för 50 kr, värt.
Imorgon ska vi försöka gå upp tidigt och se om vi kan komma med en dykbåt.

Likes

Comments

Vi har haft en tendens att lösa stress över skolan med att boka in resor. Denna helg blev inget annorlunda när jag, Annie och Sofia boka in en resa under tisdagen till Kota Kinabalu fredag till måndag. KK som det ibland kallas i folkmun ligger också på malaysiska delen av Borneo men i det andra landskapet Sabah. Det är ingen stor stad men det ska finnas några fina öar utanför och bra dykning. Moa var där med Axel några veckor sedan.

Sedan har vi försökt att börja kolla på vår resa hem. Vi vill alla resa efter tentorna men har lite olika grejer vi ska göra. Annie åker helt med Daniel och inte med oss, Moa ska hälsa på Axel i Taiwan och jag ska hem till jul.

Vår första plan var att åka till Filippinerna, sedan skulle Moa åker till Taiwan och jag och Sofia till något annat ställe så som Japan för att sen mötas upp i Laos och bila ner till Vietnam för en kryssning innan jag åkte hem från Hanoi och de forsatte genom Kambodja och Thailand.

På grund av att det verkar vara krongligt med flygen i Filippinerna och för att det är rätt dyrt så har vi kollat på en alternativ rutt. Då skulle vi åka till Kuala Lumpur och stanna några dagar och sen resa genom Malaysias fastland och sen till Thailand där Moa åker iväg en vecka till Taiwan och jag sen åker hem från Bangkok.

Det är också lite kaos med packningen. Vi vet inte riktigt hur vi ska komma hem med allt då vi kom hit med 30 kg, har köpt lite här och de flesta flygen hem har endast 20 kg... det kommer förhoppningsvis lösa sig men nu är det mycket check i garderoben vad som kan slängas.

Laksa - en traditionell nudelrätt Sarawak är kända för. Det är pinsamt att det tog oss mer än 2 månader att testa, speciellt när stadens bästa laksa serveras på en restaurang 500 meter från vårt hus. Det var dessutom sjukt gott!

Likes

Comments

Jag hade förstått att tjejerna haft lite tissel-tassel om min födelsedag. Speciellt eftersom en av våra "Austaliensiska" kompisar Damian (han är egentligen från Nya Zeeland) har samma födelsedag som jag. Jag trodde dock aldrig att de skulle fixa så mycket som de gjorde!

Jag vaknade på morgonen av att Annie och Sofia kom in och sjöng och gav mig frukost på sängen och massor små fina presenter i form av smink och skönhetsprodukter. Så gulligt av dem!

Vi hade en labb i skolan men den gick snabbt så vi tog det lite lugnt i skolans utomhuskaffeteria och sen gick vi till ett fik nära skolan som vi spanat in, Rusty Bean & Batter. Vi tog varsin Avocado toast med pocherat ägg.

Därefter så fick vi lite feeling på att åka till ett shopping mall så slutade med att jag kom hem med lite onödiga kläder. Dock lite stolt över att jag helt gått utanför min comfortzone med färger (Rött???? Neonorange????). Dags att bryta av alla pastellfärger i min garderob.

Vi åkte hem för att vi tänkte att vi skulle poola lite innan vi skulle äta middag och gå ut. När vi väl kom hem blåste det dock upp till storm och börja spöregna så vi tog det bara lugnt hemma i lägenheten och fixade oss.

Jag valde att vi skulle äta på ett sushiställe och jag, Sofia, Annie, Moa och Moas kille Axel som var på besök begav oss dit. Väl när vi slagit oss ner så kommer alla Australienarna in, inklusive de vi inte hängt så mycket med. Jag och Damian blir båda väldigt överraskade då respektive vänner sagt att den andra vill fira sin födelsedag själv. Sjukt kul och trevligt att få fira med så många!

Överraskningarna slutade inte där då jag och Damian endast trodde vi skulle föra hemma hos Jack och Louis men att alla egentligen fixat en riktigt överraskningsfest med tårta, ballonger och presenter. Vart även överraskad att de bjudit in fler av våra vänner här i Kuching som vi inte hängt så mycket med men ändå tycker om. Vart så glad att de ville komma och fira mig! Efter överraskningsfesten bar vi oss alla ut till klubben The Junk som blivit en av våra favoritställen.

Jag kan ändå säga att denna födelsedag var en av de bästa! 

Likes

Comments

Vi behövde checka ut från hostlet vid klockan 11. Ännu en gång hade vi inte riktigt någon plan på vad vi skulle göra innan vi skulle åka till flygplatsen vid 17. Vi bestämde oss för att åka ner till Marina Bay igen och vandra lite mer i Gardens by the Bay. På vägen stannad vi lite i ett varuhus vid vår MRT-station och jag tog en munk som lite extra frukost.

MRT systemet är sjukt smidigt. Man byter mellan olika linjer lätt för att ta sig dit man vill och tågen går var fjärde minut. Idag gissade vi dock vilken station vi skulle till så vi åkte till Harbour Front som vi trodde vi hade åkt till igår för att komma direkt under Marina Sands. Det var dock inte rätt så vi hamnade vid hamnen flera kilometer bort. Det fanns en cable car där som man kunde åka över staden och till ön Santosa, men vi kände att det var för dyrt så det var bara att hoppa på MRTn igen och åka till Bay Front som vi egentligen skulle till.

Vi hade bokat träff med Eline halv tre för lunch så vi hade bara 45 min i parken. Vi givk in i ett av de häftiga böjda växthusen som kallades Cloud Forest. Anledningen till det var att de gjorde artificiella moln där inne. Där fanns ett vattenfall och massor växter. Det kändes verkligen som man gick genom duggregn eller dimma. Skönt svalkande då Singapore var sjukt varmt.

Vi åt lunch på en restaurang vid Super Trees och låg sen bara och chillade i parken innan det var dags att hoppa på MRTn till flygplatsen.

Likes

Comments