Igår firades finaste bästa roligaste Linn som blivit 19 med först en middag och lite förfest hemma hos henne och sedan en spontan utgång i Göteborg. Väldigt rolig men stökig natt, min nästsista helg i Sverige. Känns faktiskt lite tufft just nu men blir säkert bättre med tiden, allt känns ju faktiskt jobbigt när man är bakis vilket jag verkligen är idag. Så trevlig kväll iallafall, grattis igen stjärnan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


Blir trött bara av att se de här bilderna... slitnast i stan väntandes på medpassagerare i en bil. Sömnmässigt har jag precis tagit mig ur en av mina värsta perioder på länge. I och med att jag har problem med sömnen känns det ibland som jag lever livet med ett konstant brus av utmattning som bakgrundsljud. Att jag skådespelar den personen jag skulle vara om min energinivå inte låg på noll... det vill säga en person vars energi räcker till och blir över, som skrattar högst, vill att alla ska trivas och vill känna sig tillfreds med sina prestationer. Oftast är jag den person på riktigt, såklart. Men i perioder som denna kan jag ibland höra mig själv säga eller göra saker och efteråt tänka "men gud jag skulle aldrig orka det där" och sedan komma på mig själv.

Men jag ÄLSKAR iallafall att hösten är här!!! Att det regnar dagligen och är grått utanför fönstret, det om något ger mig energi. Lukten av regn är min bästa lukt i världen. Att man snart ska få uppleva hösten i världens mest fantastiska stad känns inte heller så tråkigt.

Här kommer lite höstpepp:

Wildfire - John Mayer, Frank Ocean
Chasing Pavements (Live at Hotel Cafe) - Adele
My Same (Live at Hotel Cafe) - Adele
Regn hos mej - Orup

Likes

Comments


Världens mysigaste kräftskiva med världens mysigaste gäng. Hur fantastiskt att kunna dra ihop sånt här en helt vanlig onsdag??? Vi åt middag, drack snaps och sjöng och dansade i regnet hela natten. Sedan somnade vi alla inuti stugan och vaknade upp till en riktigt fin och solig dag. Älskar den här tiden på året. När det är höst men ändå behagligt ut. Vi kunde liksom ligga ute och sola i myskläder i flera timmar, så skönt dagen efter. Vi lagade lunch ihop och jag och Johanna badade, så klart. Oss två kan man räkna med, älskar att jag har en badkompis året om i henne. Jag kommer sakna de 50% av detta lilla gäng som inte ska med mig till England så galet mycket. Ni är guld.

Likes

Comments


Förra onsdagen var jag ute en sväng med mina kusiner, en sån sak vi bestämda måste hinnas med innan jag åker. Vi började med ett glas på Juan Font vinbar och sedan middag på Bellora där vi tog in en charkbricka och sedan delade tre förrätter, tips! Så gjorde vi sist gång vi var ute och åt ihop också, det är så roligt att få smaka lite olika. Också så roligt att få till sånt här mitt i veckan. Nu den här mellanperioden då jag bara jobbar några få timmar i veckan i väntan på flytt har jag blivit så duktig på sådant. Att boka in saker och verkligen fylla mina veckor. Lever faktiskt ett så nice liv just nu haha, så lite måsten och krav och jag njuter verkligen till fullo. Känns som jag är mitt i ett sommarlov som aldrig tar slut. Jag är dock tveksam till om jag skulle klara av det här en längre period. Jag hade blivit så rastlös efter ett tag. Det känns bra att få ta sig an lite utmaningar i och med flytt och omställning om några veckor. Tills dess ska jag fortsätta fånga småstadslivet, idag är det faktiskt exakt tre veckor till jag byter ut min hemort mot en pulserande storstad och jag längtar!!!

Likes

Comments


Lika magiskt varje år. Det var regnigt hela dagen men så lagom tills att det började dra ihop sig för Håkan att kliva upp på scenen sprack det upp, tur för mig som lämnade jackan hemma att jag slapp stå och frysa i regnponcho. Ullevi, folkfyllt och i solsken tar mig med storm varje gång. Den där pirriga halvtimmen innan när man bara står och väntar och vet att snart börjar lyckoruset. Det är faktiskt precis som jag skrev på min instagram, man fattar att det ska bli världens mest fantastiska kväll innan det ens börjat. Såpass mycket litar jag på Håkan och hans förmåga att leverera live.

Likes

Comments

Det är så mycket tankar just nu. På framtiden som faktiskt börjar nu när sommaren är slut, på vad jag vill göra med den och vem jag vill vara. Allt kan gå fel, men min viktigaste lärdom i livet är att allt alltid löser sig. Det gör verkligen det, take my word for it.

Jag har funderat jättemycket över vikten av att ha sig själv. Inget annat i livet är ju definitivt. Din stora kärlek kan vakna upp en morgon och berätta att den inte älskar dig längre, din arbetsplats kan gå i konkurs, personer i din omgivning kan bli sjuka. Du själv kan bli sjuk. Det kan bli världskrig imorgon. Inget går verkligen att ta för givet. Allt annat kan tas ifrån en och därför är det extra viktigt att faktiskt känna att man har sig själv. Alla relationer och omständigheter är liksom bara bonusar. Snubblade över ett citat som jag skrev ned i mina mobilanteckningar, och sedan insåg storheten av för ett tag sedan. Be your own storm. Jag tycker det känns så viktigt och sant, och självklart? I den kontexten har alltid tänkt på mig själv som ett maktlöst litet startskott till träd som ibland står stadigt och låter rötterna växa nedåt också ibland låter minsta vindpust riva itu och trasa sönder precis allt. Men det är ju jag som är stormen? Min egen storm. Ibland kan jag inte låta bli att blåsa vilt och våldsamt, när omständigheterna är sådana att det är det enda möjliga. Men det allra finaste med att vara sin egen storm är att det liksom lägger kontrollen hos en själv. Jag älskar tanken att av att veta att jag kan välja om jag vill vara en virvelvind eller en stilla bris. Men framför allt gillar jag tanken av att kontroll. Att jag får bestämma. Att jag får göra val som för mig i den riktning jag vill.

Likes

Comments


Jag älskar den här platsen så mycket att jag nästan går sönder. Havet har alltid varit min källa till energi och till självinsikt, och att ha en plats att få åka till som ligger så nära det är värt allt. Det är någonting jag verkligen är redo att kämpa för att ha livet ut. Jag älskar den här platsen för att jag vuxit upp på den, men framför allt för att det ligger ett lugn här som jag inte hittar någon annanstans.


Jag går alltid samma runda uppe i skogen och avslutar här, på en utsiktsplats bara några meter utanför vår tomt men ändå avskilt. Där kan jag va ensam med den magiska utsikten jag annars ser från altanen. Bänken som bilden är tagen från har fått sett mig i alla skick. Helt förstörd och energilös men också stark och välmående. Där känner jag mig så mottaglig men samtidigt skyddad. Är det inte fantastiskt med sådana platser, som bara är något alldeles extra? Som ligger en så fruktansvärt nära hjärtat. Jag är så tacksam över att få ha en sådan så lätt tillgänglig.

Likes

Comments


Blus från Zara, kjol H&M, jeansjackan är ett vintagefynd.

Pre Håkan. Jag åkte in till Göteborg tidigare samma dag för att uträtta lite ärenden, bland annat byta studentpresenter som jag ej hunnit med innan eller efter Grekland alternativt skjutit upp. Ser ni att jag målat naglarna? Vill börja med det mer, men är alldeles för bekväm. Samt klarar ej av när minsta lilla flisa färg lossnar, får panik då. OCD livet.

I mina hörlurar just nu:

13 - Håkan Hellström

Alex och Sigges podcast Mina all time favoriter, jag kan inte somna ensam utan deras röster i bakgrunden vilket resulterat i att jag spenderat säkert 60 timmar med dem den här sommaren. Lyssnar bakåt i arkivet på gamla avsnitt jag redan hört men kan även tycka de är roliga att lyssna på när jag är ute på språng och vill ha något i bakgrunden.

Josefin och Vanja En podcast jag återupptäckt det senaste. Alltså WOW vad jag inspireras av dessa kvinnor. Så olika mig men jag blir så motiverad till att jobba mer med mig själv, de har verkligen så mycket klokt och sunt att dela med sig av.

Likes

Comments


Jag kan inte förstå att vi redan är i juli. Jag har fått vara med om så mycket på så kort tid, juni var mitt livs mest intensiva men också tveklöst roligaste månad och jag skulle vilja uppleva precis allt igen. Inleddes med summerbursthelg, följt av student, bal och avslutningsvis två helt sjuka veckor i Grekland. Nu, väl hemma, jobbar jag en heltidstjänst och försöker ta vara på sommaren så mycket som möjligt. Som nu i fredags till exempel då Klara bjöd till middag. Jag och Holst frossade i oliver i vanlig ordning. Guds gåva till mänskligheten.

Likes

Comments

I.
Jag vaknar panikslagen mitt i natten med känslan av att hela min kropp är täckt av blod. Svaga armar skjuter mig ur sängen, lika svaga ben släpar min kropp till badrummet. Kaklet ligger iskallt under fotsulorna och jag iakttar min spegelbilds händer trevande klättra längs min kladdiga kropp. Vätskan som rinner ur ögonhålorna bryter upp det röda. Jag måste få det av mig, nu, så jag ställer mig i duschen. Jag ser ljusrött vatten rinna mot ventilen medan jag skrubbar armar och ben. När jag upprepat processen två gånger till vågar jag ta steget ut, virar en handduk kring kroppen som tidigare varit febrig men nu känns det som varenda kroppsvätska som den ligger och väger på fryspunkten. I spegeln ser jag fortfarande inte ut som mig själv. Jag är blekare och har en konstig ansiktsform. När jag vaknar morgon därpå är kroppen ren och lakarna vita, men lukten av blod har satt sig i väggarna. Den förföljer mig hela veckan.

II.
Jag spenderar helgen instängd i mitt rum, rör mig som längst till köket. Växlande molnighet utanför mitt fönster rutan och växlande panikångest bakom mina revben. Jag vill ut, jag vill fly men jag är fängslad av rädslan av att mina ben ska ge vika. Dina handlingar har bildat moln i min tak, det droppar sporadiskt ned på mig och sänder ilningar genom hela skelettet. Visa droppar är beröringar, andra är ord. Båda gör precis lika ont, ondare än att väggarna förflyttar sig närmre mig för varje sekund i mitt sorgliga flickrum. Allt inuti det är precis som det alltid varit. Sängen står där den alltid gjort, gardinerna har samma fall och bilderna ovanför mitt skrivbord är desamma. Allt annat är också precis som tidigare. Det är bara du som är borta och fast jag valt det själv så förstår jag tidigt att restprodukterna av dig kommer förfölja mig i veckor, om inte månader. Det kom ingen bipacksedel som varnade för biverkningarna av att krossa ett hjärta.

III.
Jag iakttar dig iaktta trafiken och fascineras av hur jag kan ditt ansikte bättre än jag kan området jag växt upp i. Jag kan förutspå precis varenda ryckning i ditt ögonparti. Du är en så självklar person i mitt liv, och i ditt sällskap känner jag mig så trygg. Jag vet precis vilken hälsningsfras du kommer använda när du stiger på bussen och vilken plats du kommer välja. Du tar ett steg bakåt, in i busskuren för att slippa bli blöt. Det regnar ikväll men jag står kvar, för jag har just insett hur väl jag känner till lugnet, och hur mycket jag längtar efter att bli tagen med storm.

Likes

Comments