View tracker

Här på Irland firar man St. Patrick's Day den 17:e mars och i år var inget undantag. Ja, jag vet att det är lite efter men har inte orkat tömma kameran på länge och då blir det såhär. Jag ville ha en riktig St Patrick's Day och gick all in med ansiktsfärg och kläder i diverse gröna nyanser. I Dublin har de en stor parad med marschorkestrar från olika delar av världen och folk som dansar och har klätt ut sig. Coolt tycker jag. Vi stod på Dame street; inte alltför långt ifrån slutet där det inte var lika packat med folk som vid de mest centrala delarna.

Ser ni hur mycket folk det är ute på gatan? Och detta räknas som ganska klent jämfört med de andra gatorna.

Grön t-shirt som jag köpte som minne, grön regnjacka, boa med Irlands färger, klöverformade plastglasögon i håret, ljusgröna byxor och ansiktsfärg. Fick räcka så haha.

Tror att Shane förtjänar priset för fulaste hatten hehe.

De lyste upp byggnader i grönt vilket jag tycker var jättefint och roligt inför St. Patrick's Day.

Vi gick igenom Temple Bar på kvällen för att titta på alla människorna som var där. Här är det i princip bara turister som hänger men jag tror att turisterna är de som tar utklädnaden på störst allvar i alla fall haha.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Så, har jag uppdaterat bloggen på någon vecka? Nej. Har jag lagt ut bilder från Shanes bal för några veckor sedan? Nej. Så jaha, är väl bättre sent än aldrig antar jag.

Shanes bal startade på UCD med vin och mingel. Alla var mycket mer uppklädda än jag hade tänkt mig vilket jag tycker är roligt. De flesta hade långklänning eller fin smoking så då passade jag in i min klänning. Jag gör ju såklart allting i sista stund och allt fixande inför balen var inget undantag. Jag hämtade klänningen från sömmerskan fredag eftermiddag och balen var redan kvällen efter. Bra framförhålling där Klara! Hur som helst så tänkte jag att hår och smink kan ju inte vara så svårt och tar säkert en tjugo minuter eller så. Ja men det gjorde det ju inte haha. Jag använde mig av en YouTubevideo och det funkade skapligt. Annars hade jag ju sett ut precis som vanligt.

Shanes pappa John ville också vara med på en bild. Observera skönheterna i bakgrunden.

Hur som helst, efter mingel på UCD gick det bussar in till stan och "The Round Room" på Dawson street. Verkligen en toppenfin venue som jag aldrig hört om förut. Väl där var det trerättersmiddag och så fort middagen var över började ett band spela och i princip alla dansade. Kul! När bandet spelat färdigt var det en lång awkward paus innan en DJ började spela (otroligt dålig) musik. Därefter tog jag och Shane en taxi hemåt. Det var en jättefin kväll och jag hade roligt. Var så länge sedan jag fick chansen att klä upp mig och fixa till mig. Här har ni några bilder och jag hoppas att ni haft en fin påsk hemma i Sverige. Vi ses snart. Kram.

Vinmingel

The Round Room. Rummet var (som namnet hintar om) helt runt. Inga hörn att stå och gömma sig i alltså. 

Bilder från Shanes kök mitt i natten. Mitt hår höll sig fint i fem minuter innan regnet förstörde alltihop haha.

Likes

Comments

View tracker

Så jaha, nu har vi kommit till det tråkiga med det hela. För ja, det finns en liten detalj med au pairandet som inte är lika rolig: Att åka hem. Jag hade planerat att stanna i Dublin fram till jul 2014 i och med att det var så länge min föredetta familj ville att jag skulle stanna. När jag senare flyttade till denna så var de medvetna om att jag kanske ville åka hem till jul men de ville att jag skulle stanna längre om så möjligt. Jag hade planerat att åka hem för gott till jul men sen i november ångrade jag mig och beslutade mig för att komma tillbaka. Nu har jag pratat med min värdfamilj och berättat för dem om att jag vill åka hem i slutet på april. Jag hade uppenbarligen lite väl mycket separationsångest, hehe. Hur som helst så känner jag nu att jag börjar känna mig färdig här. Jag har haft mina bråk om lunchboxar med barnen, provat på den irländska (halvt fungerande) sjukvården, haft mer eller mindre galna partynätter, träffat mängder av människor med olika nationaliteter, fått en större dubbelhaka, men inte minst har jag fått ett betydligt bättre självförtroende.

Så alltså, jag åker hem och min värdfamilj behöver en ny au pair. Känner du som läser detta någon som skulle kunna tänka sig att flytta in i den bästa värdfamiljen som finns? Hör gärna av dig i så fall: 95klara01@gmail.com.

Kram

Jack - Charlie - Joe & Jack - Joe

Likes

Comments

Jag tillbringade en helg i Killarney, County Kerry med Shane. Vi tog tåget ner förra lördagsen på morgonen och åkte hem söndag kväll. Vi bodde på ett hostel mitt i den lilla staden och vi spenderade den mesta tiden att traska runt, både i den lilla staden och i deras kända nationalpark. Vi såg Irlands högsta berg (klättrade inte upp till toppen direkt) och vi kom till flera vackra platser i nationalparken. Ska lägga in några bilder här nedanför. Killarney var en typisk liten irländsk stad som självfallet var jättefin. Liten och mysig med nära till allt helt enkelt. "Man har inte sett Irland förrän man tagit sig utanför Dublin" som sagt. Återigen så säger jag att det är bra att hänga ihop med en äkta irländare; annrs hade jag nog aldrig tagit mig till Killarney.

Shane hade reserverat platser på tåget till och från Killarney. Jag kollade efter nummer men här skriver de ens namn också. Hur coolt är inte det?

Ross Castle

Likes

Comments

Jag vet att min uppdatering inte är jättebra på bloggen men den är något bättre på min Instagram. (Mamma och pappa - Ni vet den där fotoappen på telefonen som ni inte har.) Där är mitt användarnamn klaraadahlin (observera att det är två A:n i mitten).


Wicklow - Köpenhamn från ovan - Giant's Causeway, Nordirland - London - London​

Likes

Comments

I lördags kollade jag runt efter en klänning till Shanes bal. Jag tyckte inte att utbudet var det bästa men har bara kollat i ett fåtal affärer. Klädkoden är "black tie" men det var tydligen inte så noga. Jag köpte mig en klänning men lämnar prislappen på så länge ifall jag hittar någon bättre. Nu återstår det bara att hitta ett par fina skor. Klänningen är en långklänning men den är lagom lång om jag har platta skor vilket är bra. Är ju helt klart snyggast med högklackat men nu kan jag (förhoppningsvis) stå upp hela kvällen och inte behöva sitta i ett hörn med skoskav.


Foto: Stina Ryman

Jag letade bland mina bilder och hittade några från min studentbal i juni. Då hade jag en betydligt dyrare klänning (tack mamma och pappa) och högklackade skor som höll på att ta död på mina fötter under kvällen. "Vill man va' fin får man lida pin" gick jag runt och muttrade för mig själv då haha. Hur som helst var det en fantastisk kväll!

Foto: Stina Ryman

Dessa bilder är tagna av min kära syster Signe.

Likes

Comments

Jag har alltid tänkt att jag ska leva mig in i den här irlänska kulturen nu när jag väl är här. Har jag det? Jag tror det. Jag har börjat förstå vad de flesta säger i denna stad och jag inser när jag pratar att jag tagit till mig av de typiska irländska uttrycken och orden och använder dem i mina egna meningar. Nuförtiden är jag en av dem som frågar "What's the craic?" eller "What's the story?" när jag möter någon jag känner. Jag svarar "ah, I'm graaand" när någon frågar "How are you?". Ibland hör jag mig själv uttala ord med en Dublinaccent utan att jag ens försöker. Ja, vi vet ju alla hur dålig jag är på att immitera även om jag gör mitt absolut bästa. Jag tycker inte längre att det känns obekvämt att stå nära andra människor när jag väntar på bussen och att småprata med främlingar är inte heller något jag tycker är jättekonstigt längre. Jag blir irriterad och tycker att folk är ouppfostrade om de inte säger "sorry" om de skulle råka stöta i en på en fullsmockad gata. Jag har också skaffat mig en irländsk pojkvän. Ja ni läste rätt. Eftersom ingen läser min blogg längre (can't blame you) kan jag ju lika gärna skriva det här. Ja, Shane och jag träffades via en gemensam vän från Israel som var Erasmusstudent (utebytesår/-termin) i Shanes klass. På vår väns "avskedsfest" sneglade jag och Shane på varandra halva kvällen innan vi tillslut började prata. Detta var precis i början av januari. Jag hade hemlängtan och ville helst ligga i min säng och gråta den dagen men beslutade mig i sista stund att jag skulle ta en dusch och bege mig till stan. Bra val där Klara! Hur som helst så har han definitivt påverkat mitt språk positivt. Vi pratar såklart bara engelska med varandra och det är jättebra att öva engelskan med en modersmålstalare.


Shane när vi var på Viking Splash Tour, därav flytvästen.


Shane har också lärt mig mer om öl och han har introducerat mig för rugby. Han förklarar allt möjligt om irländsk historia och hur deras konstiga politik fungerar. Han gillar att dricka Whiskey och Guinness som en riktig irländare men där går min gräns. Tänker inte anpassa mig så mycket till den irländska kulturen att jag dricker sådant. Nu låter Shane som en alkoholist men var inte oroliga, så illa är det inte. Han är en bra kille. Han har frågat mig om jag vill vara hans dejt på den årliga UCD (University College Dublin) arkitektbalen. Vill irländaren gå med en svensk så är det väl klart man ställer upp! (Inte alls för att jag blev smickrad och självklart vill gå, hmmmmm.) Dags att sova här i Dublin. Godnatt Sverige!


En till bild från när vi gjorde Viking Splash Tour för några veckor sedan. ​

Likes

Comments

Hej kära vänner och familjemedlemmar. Hur är det med er? Bara bra hoppas jag. Ser i kalendern att det redan är mars. Heeeelt galet vad tiden går fort. Jag har alltså varit här i lite mer än 6 månader. Ja, 6 månader!!! Jag har det bra här skulle jag säga. Har haft hemlängtan lite till och från nu de senaste veckorna och det har berott på att jag träffat vänner hemifrån och att det varit skid-VM i Falun. Ville ju också vara där! Fick helt enkelt nöja mig med att titta på repriserna på Eurosport UK och följa det via Facebook och de lokala tidningarna. Hur som helst, vad har jag att dela med mig av? Något skvaller sitter jag väl inte direkt och håller på men jag har i alla fall fått ett återfall av körtelfeber. Denna gången hoppas jag verkligen att jag klarar mig undan den värsta delen. Jag ville träffa en läkare för att kolla upp vad det var för fel på mig då jag var så svullen i halsen att jag inte kunde svälja och knappt prata eftersom det gjorde ont att röra tungan och öppna munnen mer än en och en halv centimeter. Jag hade också haft feber, huvudvärk och diverse svullna körtlar. Jag tog bussen till akuten för att min värdpappa rekommenderade mig att göra det. "AKUTEN!? För det där lilla?" tänker ni säkert. Ja det är tydligen så det funkar här. Har man ingen speciell läkare man går till kan man åka in till akuten. Jag kom in vid 15:20 och fick träffa läkaren 23:20. Åtta timmar senare alltså. ÅTTA!!! Det tog cirka 10 minuter och sen fick jag vänta ytterligare 2,5 timmar på resultaten av blodproven. De visade att jag hade körtelfeber igen. Egentligen kan man inte få det två gånger men tydligen så har jag inte blivit av med det helt och det blossar upp igen nu. Jag fick restriktionerna att vila i några månader (that's not gonna happen) och inte dricka alkohol på sex månader. Det är helt galet lång tid. Jag som nyligen blivit en ölkännare (hmmm, lite av en lögn kanske) och gillar vitt vin nu för tiden. Detta innebär att jag kan gå och köpa alkohol på min 20-årsdag men kan inte dricka den förrän ca en månad efter. Det blir alltså jag som kör på min födelsedag. Kul.

Jaja, inte mycket man kan göra åt den saken nu. Färre bakfyllor och mer tid till att göra annat. Jag ska ta och försöka kolla upp vad det är jag vill se innan jag åker hem. Nu börjar det bli finare väder igen, vintern här börjar gå mot sitt slut och jag har börjat fundera på när jag ska åka hemmåt mot Sverige igen. Jag ska fortsätta fundera och återkommer om detta när jag tagit ett beslut och diskuterat med min irländska familj. Kram på er därhemma. Saknar er.


Dublin by night.

Dublin sett från baren i toppen på Guinnes Storehouse som jag besökte med Signe.

Likes

Comments

Jag lämnade ett regnigt men hela 14 grader varmt Dublin en fredag precis innan jul. Helt utan problem kom jag hem till kära lilla Falun igen efter nästan fem månader därifrån. När jag senast befann mig i Falun var det sommar och sol och nu när jag kom tillbaka var det snö och -14 grader kallt. Detta innebar alltså att det var 28 graders skillnad från i Dublin. Julen spenderades i sommarhuset (som pappa kallar för fjällstugan på vintrarna) tillsammans med släkt och vänner. Så otroligt skönt det var att vara hemma igen. Dock varade inte den friden länge då jag och min allra käraste syster redan måndagen efter jul åkte tillbaka till Irland. Det är roligt att ha besök hemifrån tycker jag. Känns som om att Dublin är "min" stad och den vill jag gärna visa upp för dem som inte varit här. Eftersom vi var här över nyår hade vi planerat att gå till en nattklubb tillsammans med några av mina tyska vänner. På nyårsaftonen spelade nämligen Wankelmut som är en tysk DJ. Han har gjort låtar som "One Day/Recording song", "Wasted so Much Time" och "My Head is a Jungle". Han var bra och framemot tretiden när klubben stängde tog vi en taxi till en efterfest. Skulle gissat på att vi var de enda som inte var irländare på den efterfesten. Jag gillar dock detta då det är bra att ta tillfället i akt och prata på o lära sig mer "riktig" engelska. Det är ju alltid bra att prata med människor som har engelska som modersmål. Efter detta åkte vi till ett annat ställe innan vi senare åkte hem. Vi kom hem ganska sent (hehe) men det är ju bara nyår en gång om året!


St. Stephen's Green's Shopping Centre

Dublin Bus​ (Dubbeldäckare såklart)

Christ Church Cathedral

Likes

Comments

Jag fick en kommentar för ​cirka en månad sedan men vi vet ju alla hur uppdateringen på den här bloggen fungerar så jag har inte svarat påkommentaren tidigare. Hur som helst så är det ju bättre sent än aldrig som gäller och nu kommer det ett svar på Jennys fråga.

Hej Jenny!

Jag hoppas att du ser detta och inte har tröttnat ur fullständigt på min dåliga uppdatering. Så roligt att du kommer till County Dublin (och säkert in till stan ibland också)! Jag stannar på Irland tills dess att jag känner mig färdig här. Jag hade planerat att stanna fram till jul och åka hem kring denna tid men det funkar så bra med min familj att jag valt att komma tillbaka efter jul också. Min familj vill att jag ska stanna tills att pojkarna är ungefär 16 år gamla, vilket är 10 år från nu. Det är ett skämt såklart men jag vet att de vill att jag ska stanna så länge som möjligt vilket känns kul. Dock har jag planerat att åka hem någon gång nu i vår.

Anledningen till att jag valde Dublin var lite av en slump. Det började med att jag kollade på familjer i Storbritannien och Irland och min vän Elin hittade en familj i Dublin som verkade så bra. Jag skrev till dem och efter ett Skypesamtal bestämdes det att jag skulle stanna där fram till jul. Tyvärr var jag otroligt naiv när jag trodde att det skulle fungera med den familjen och jag kände mig väldigt utnyttjad. Jag beslutade mig för att söka efter en ny familj. Jag hade förälskat mig i Dublin och ville inte lämna staden även fast familjen jag hamnat i inte var den bästa. Jag hade sådan otrolig tur och fann denna fantastiska familj. Tror inte att jag skulle kunna hitta en lämpligare familj för mig faktiskt. De har ställt upp så otroligt mycket för mig och det har självklart betytt mycket. Nu känner jag att jag tappat tråden lite haha. Men alltså: Det var en slump att jag hamnade i Dublin helt enkelt.

Om du vill ha några tips eller så om au pairande eller Dublin så är det bara att höra av sig. Jag är inget proffs på detta men nu har jag ju ändå varit här ett litet tag. Maila mig i så fall på 95klara01@gmail.com.

Lycka till!

Klara

Likes

Comments