Fick ett sug för att börja skriva igen, det var ju trots allt inte igår. Jag hoppade förresten på civilingenjör utbildningen inom Maskinteknik Chalmers som faktiskt var ett ganska spontan beslut efter tekniska basåret, det vill säga lika spontant som de flesta viktiga beslut i livet har varit sedan studenten. Chalmers i sig har varit en stor utmaning för mig redan från start och jag gjorde det inte heller bättre med att ta på mig ett extra jobb på 25% och säga upp mig på min gamla arbetsplats. Under basåret var jag så förtvivlad och vilsen, det kändes som att man kämpade och kämpade ändå fanns det inget mål. Vad skulle hända efter detta året?

Jag trivdes inte heller med cheferna på mitt nya jobb. Hierakin var tydlig och kände konstant press av prestera framför min chef. I maj tog jag en spontan beslut om att ta och åka till Asien på egen hand, framför allt hitta mig själv igen och framför allt komma ifrån allt press som krävdes av mig hemma. I efterhand ångrar jag inte alls och hemma i Sverige igen sa jag upp mig från jobbet. Det börjar kännas som jag har kommit till en bra plats i livet just nu. Har avslutat ohälsosamma relationer, klarat mig igenom skolan hittills och allting börjar äntligen vända mot det bättre. Från att vara omotiverad och osäker till att vilja anta nya utmaningar. Det klart att det finns vissa dagar som är mindre bra, men försöker alltid vara tacksam för det jag har just nu.


Gillar

Kommentarer

Älskar Paris allting staden att ha att erbjuda kulturen, maten, charmen staden är allt verkligen! Det är nog den närmsta definitionen på kärlek. Nån gång i framtiden ska jag hit och uppleva kulturen lära min franska och verkligen njuta av allt staden har att erbjuda. Varenda minut var glädje och varje sekund blev en upplevelse, staden slutar ej att överraska, någonsin!

Gillar

Kommentarer

Det kändes som att det var såpass längesen jag senast skrev ett inlägg om mitt liv här på bloggen, känns nästan som att jag har glömt bort hur man skriver ett blogginlägg. Som rubriken lyder så har jag börjat plugga på universitet för cirka 1 månad sedan, vad blev valet? Valet var ändå himla tveksamt, men jag hoppade på ett tekniskt basår på Chalmers då jag ska plugga alla fysik, matte och kemi kurser som jag missade under mina år på gymnasiet där jag pluggade ekonomi. Just nu läser jag fysik 1/2 paraellt med matte och tempot är högt!

Jag skickade redan in ansökan i mars utan tvekan var det tekniskt basår ett självklart val för mig. Chalmers, KTH och Lund stod som mina 3 förstahandsval i listan. Just i stunden och under alla mina år har jag varir 100% på att jag ville plugga vidare direkt efter gymnasiet, att det blev just tekniskt basår var för att en av mina drömmar sedan jag var liten har alltid varit att bli en arikitekt. Rita hus, skissa byggnader och planera stadsdelar har alltid varit min dröm! Många i min omgiving kritiserade mitt val bland annat mina föräldrar som tycker att ekonomprogrammet på handels högskolan skulle passat mig bättre. Trots att jag var bra på ekonomi hade 3 år fått mig att tröttna på det, jag insåg kanske inte då hur skoltrött jag egentligen var.

Våren flög förbi i samband balen, studenten och alla fester, den 1a juni stod jag utanför Göteborgs operan och insåg att 3 år i gymnasiet var över och tårarna bara brast ur. Framtiden låg bokstavligen på mina händer och jag var den som skulle pyssla ihop allt alledes själv. Redan 1 vecka efter studenten stod jag bakom kassan i Liseberg där en stor del av min sommar spenderades, hann inte ens reagera på att jag hade blivit antagen till Chalmers en av landets tuffaste tekniska högskolor! Under sommaren har jag lärt känna livets männsikor gamla såsom nya kollegor, även lärt mig så himla mycket om mig själv. Liseberg kändes som mitt hem och vi på min enhet var en stor familj!

Kvällen innnan upropet på jobbet fick jag helt plötsligt brutal ångest över att jag skulle börja skolan nästa morgon det kändes så overkligt på ett sätt att sommaren var över och då slog det mig tanken om är detta verkligen vad jag vill göra med mitt liv? Hade världens finaste kollegor/vänner som pratade mig ur min ångest. Dem säger att man är ung och vilsen och jag känner att det är okej att vara det! I basåret har jag träffat på livets underbataste människor, men även konstigaste på alla slag och när jag pratar med människor inser jag att alla är lika vilsna där precis som jag, trots att vissa är ca 5 år äldre. Så jag känner att jag inte ska vara för hård på mig själv om jag inser att jag inte vill ta den tekniska vägen efter 1 år börja jag plugga på Handels nästa år istället.


Gillar

Kommentarer