Hej på er fellas!

Just nu ligger jag faktiskt bara i sängen och tar det lugnt, jag har varit sysselsatt hela veckan så jag inte ska må dåligt över morfars bortgång - vilket har sina för och nackdelar.
Jag var också på arbetsintervju igår som faktiskt gick väldigt bra, meningen var att jag egentligen skulle få en anställning där men i med att jag är ny så skulle jag ha 2 veckors praktik där först.
Första veckan börjar då redan på måndag och jag kommer även jobba kvällar samt helger. 😁
Riktigt skönt med bra nyheter för engångskull, sedan blev jag halvt tvingad av junea att jag faktiskt skulle ta och boka en tåg biljett till Uddevalla, så på fredag 16:11 sitter jag på tåget mot öxnered för att sedan byta till tåget mot Uddevalla. Och vem ska jag träffa där då? Det får ni förmodligen reda på fredag eller lördag 😏

XOXO 🖤

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

God eftermiddag på er mina fina läsare.

Som rubriken lyder så har jag förlorat någon väldigt nära hjärtat.
Som det också stod i det förra inlägget var jag förbi minneslunden och hälsade på min kära farfar igår, det har gått ungefär ett halvår den jag var där sist. Det är lite mer än 2 år sen han försvann och jag tror inte på det än idag, som dom flesta också vet valde jag att gå på RIX FM festivalen som var i Karlstad dagen innan.
Medan hela släkten valde att åka till sjukhuset och besöka farfar valde jag då att supa och umgås med mina vänner istället. För vadå, jag kunde ju bara åka och hälsa på honom dagen efter?
Det va exakt så jag tänkte, dagen där på satt pappa och hjälpte mig med en inlämning när farmor ringer för att berätta att farfar har gått bort. I bilen påväg till sjukhuset får jag då höra "ja vi hann iallafall säga farväl". Än idag klandrar jag mig själv för att vara den enda som inte hann och hälsa på honom, men hur skulle jag veta?
Iallafall jag satt på minneslunden och grät floder, utan att säga ett enda ord.
Kollade till telefonen lite snabbt och såg att pappa hade ringt så jag skickar ett sms där jag skrev "vad vill du?".
Jag hann inte lägga ner telefonen fören pappa ringer igen och säger "jag måste hämta mamma på jobbet för hon är helt hysterisk och gråter", jag förstod inte varför fören han fortsätter med "din morfar gick bort nu".
Jag bokstavligen föll ner på mina knän och började stor tjuta. Den enda personen som har bokstavligen backat min rygg sen jag var 3 år gammal, den enda personen som bokstavligen gick igenom eld och vatten för mig hade tagit sitt sista andetag. Den underbara personen som har hjälpt mig igenom livet och gjort mig till den jag är idag, den fina personen som gör allt för att se ett leende på mina läppar är borta.
Mamma bokade då en biljett till Thailand igår och det fanns inga platser kvar till mig, jag hade fått åka dit på torsdag men hade då inte hunnit till begravningen då den hålls samma dag som jag skulle åka.
Jag är fortfarande i chocktillstånd och vägrar att tro på det, men jag måste också få tacka dom underbara personerna som har stöttat mig och funnits där när jag behövt det. Ni anar inte hur era fina ord har fått mig på fötter igen.
Som min Bästavän skrev "det har bara varit negativitet för dig på sistone, det har bara gått neråt". När jag precis börja må bättre och ångesten dämpat sig lite så kom detta som en fet jävla käftsmäll och jag är nere på botten igen. Tiden läker inga sår eller tomrum utan tiden lär dig att börja vänja dig vid den smärtan, vägen till det bättre kommer vara lång och svår men jag kommer komma dit en dag.
Men detta inlägg vill jag säga att ta vara på tiden med era nära och kära, man vet aldrig om det kan vara den sista dagen.

Likes

Comments

Hej på er mina kära läsare!

Nu var det faktiskt ett tag sen jag uppdaterade, jag har faktiskt inte mått sådär bra utan haft så sjukt mycket ångest så jag har haft svårt att sova.
Utöver dom sömnlösa nätterna och ångesten har jag varit lite på vift. Då jag måste sysselsätta mig med något konstant för att inte må dåligt har jag varit ute med mina vänner samt sovit borta!
Denna helgen har varit en av dom bästa på väldigt länge, jag kan faktiskt med handen på hjärtat säga att jag saknar att åka iväg till Uddevalla där jag fått komma bort lite.
Jag var ute igår med några vänner och det behövdes verkligen, tråkigt nog kommer jag inte ihåg något från gårdagen då det blev lite mycket alkohol 😅
Nästa helg är det alla helgonen också och det är en av dom jobbigaste dagarna för mig, så morgon dagens plan blir att åka upp till minneslunden och besöka farfar. Då mitt mående inte varit på topp har jag även tappat matlusten och är konstant grinig, men jag har omringats av så otroligt bra människor så dom lyfter upp mig så sjukt mycket!
Den största ångesten jag har är nog att jag inte har något jobb, hur mycket jag än söker så känns det så otroligt värdelöst. Jag vill liksom tjäna egna pengar och få komma ut i arbete. Men vi får väl ta det som det kommer, nu är jag iallafall på väg för att träffa junea!

XOXO 💋

Likes

Comments

Godmorgon på er!

Lite mer än 2 veckor nu har jag varit as sjuk.
Under den första veckan hade jag så fruktansvärt ont i halsen men valde då och vräka i mig en hel del sprit och festa, det är liksom sånt jag gör 😅
Jag har alltså inte kunnat äta på en veckas tid eller få i mig något vatten alls. Ändå har jag valt att dra ut och hitta på något med mina vänner då jag inte kan ligga stilla. Jag har nu varit rökfri ett tag också då jag knappast kunna röka heller för den delen, inne på andra veckan har jag kunnat få i mig mat trots att halsen gjorde ont. Igår kom mamma in i mitt rum och frågade om jag hade feber, inte visste jag i med att jag inte hade kollat. Men jodå det hade jag, jag hade alltså 40° feber. Pappa blev lite chockad då jag inte haft så hög feber på säkert 4 år så han krävde att jag skulle kolla en gång till. Så jag ligger och funderar på om karma har kommit ikapp mig nu för alla idiotiska saker jag utsatt mig själv och andra för 😅

Likes

Comments

God kväll!

Nu är det så här att jag är typ nyvaken, har varit så sjukt bakis idag och är fortfarande förkyld på det!
Iallafall i lördags bestämde jag mig för att jag inte ville ligga hemma och må dåligt, så jag fixade mig och drog på förfest innan vi skulle till Welo.
Jag kan bara säga en sak,kvällen va kaos. Jag stötte på så många jag inte tycke om, så många sliskiga killar som ska dansa med en osv. Dani M va fett legit alltså 🔥🔥
Men tack gode Gud att jag och mina vänner stod med David och Victor så vi iallafall kunde ha lite kul!
Trots att jag bara drack sprit så blev jag inte arg någon gång, inte ens när jag såg mitt ex liksom 😅
Fraaaaamsteg säger jag bara 😂
Imorgon ska jag iallafall in till sjukhuset och på tisdag har jag ett möte, hoppas bara att jag kan bli lite friskare 👅

XOXO 💋

Likes

Comments

Godmorgon(?) på er!

Nu är det så att jag faktiskt inte har gått och lagt mig än i med att jag inte är något speciellt trött.
Jag somnade runt 8 imorse och vaknade vid 11 och efter det har jag varit och träffat junea samt Victor. Drog runt i stan en stund i med att det va tjejkväll och senare på kvällen kom Vilma förbi och vi tog några drinkar sen dök även Erik och Deniz upp. Slutar upp med att vi va hemma vid typ 4 på morgonen.

Iallafall med detta inlägg vill jag tacka nya som gamla vänner för all stöd som jag har fått.
Jag hade det så otroligt jävla jobbigt och mitt psyke var så ostabil men ändå fanns stödet där dygnet runt och jag kom alltid på andra tankar.
Jag vill att ni ska veta hur värdefulla ni är för mig och ändå är inte alla med på bild. Men även ni som inte finns med ni vet exakt vilka ni är och jag vet inte hur jag skulle klarat av detta utan er. Just nu mår jag inte helt 100 men tyvärr kommer det bli värre.
Jag har fått höra från många håll att jag är den starkare personen dom känner i med att jag alltid är glad och positiv trots att jag har mycket tyngd på hjärtat. Men även den starkaste personen har varit på botten och måste falla ner för att bli starkare.
Det är inte många som vet det men min morfar ligger inför döden, min vardagshjälte och min förebild som alltid har backat min rygg till 100% kommer lämna mig.
Bara tanken gör mig gråtfärdig och jag har försökt att hålla känslorna i schack med hjälp av min medicin, jag dämpar smärtan med alkohol men inget funkar. Jag känner mig så otroligt jävla liten och maktlös, ynklig och svag.
Tänk er tanken att ni har förlorat eran mamma och den enda människan som gett er styrka kommer lämna jorden.
I början av Maj detta året fick jag gå igenom världens hjärtesorg och så många underbara vänner fanns där dygnet runt trots att jag har gråtit som ett litet barn, några veckor senare fyllde jag 20 och allt jag tänkte på va att killen skulle varit med och firat mig om jag inte vore så värdelös, 3 veckor senare var det bal. Vet ni vad jag gjorde? Jag låg och grät och tänkte inte ens gå om det inte vore mina vänner så skulle jag inte ens fått uppleva varken balen eller studenten.
För ni vet när man är på botten och inte trodde att man kunde komma längre ner? Jo, det kan man. Men jag klarade mig tills nyheterna om morfar kom - han hade lungcancer. Och där hamnade jag på ruta 1 igen, jag räknar veckor. Det är inte långt kvar och jag vet att ni mina underbara vänner kommer finnas där när mina ben inte orkar bära mig. För ni anar inte hur tacksam jag är för att ni finns, jag kommer aldrig kunna tacka er nog med denna text. Ni är guld värda🌹 Men jag vill också be om ursäkt för alla människor jag har sårat på något sätt, som jag har behandlat illa och tryckt bort. Jag ber om ursäkt för mitt beteende och om jag har sårat er psykiskt och fått er att känna er värdelösa. Ingen är perfekt och jag strävar inte efter det heller, alla har vi brister men det är juste det om gör oss mänskliga.

Likes

Comments

Hej på er!

Nu är jag äntligen tillbaka efter flera månaders uppehåll, jag har haft det så otroligt dåligt så behövde bygga upp mig själv så bloggandet kom ivägen helt enkelt.
Jag har lärt mig att släppa in nya människor men även förlåtit gamla, men vilket beslut jag än tar har det lyckats bita mig i röven 😅
Just nu ligger jag tyvärr as sjuk i sängen, det är nästan så jag hellre ligger inför döden.
För tillfället sitter jag och funderar på om det är värt och be ungarna utanför att ge fan i att sladda med cyklarna eller inte 😂
Iallafall så kommer nog Adam förbi en stund och tjatar lite med mig annars är väl planen att jag ska försöka bli frisk tills på lördag!

Nej hörrni vi ses, XOXO 💋

Likes

Comments

Hej på er fellas!

Nu har jag inte bloggat på ett tag då jag inte haft orken (ovanligt).
Men nu känner jag att jag behöver skriva av mig lite, för det jag fick uppleva idag fick mig att må illa inombords. Ni vet ju att jag verkligen avskyr dagens samhälle för det får folk att bli så elaka!
Iallafall jag var förbi Hemköp nyss innan jag skulle till tåget, jag ser då en gammal tant som kanske va runt 65-70 gammal.
Jag hör då hur personalen skäller på henne samt vakterna. Hon hade då på sig en liten kasse med grejer i och sa till dom att de skulle fråga en viss tjej för hon hade fått den kassen av henne, i kassen så var det lite frukt och grejs i.
Jag hör hur personalen sa " ja fast vi såg inte dig gå in med den innan. "
Jag kan då påpeka att varje gång jag varit där och letat efter personalen så har jag blivit arg för att jag verkligen inte hittat någon som kan hjälpa mig, därför har jag upplevt att det är dåligt med personal där. Hur ska någon om sitter i kassan kunna hålla koll på vem som kommer in med vad när dom har kunder framför sig?
Där står alltså två vakter och tre personaler och skäller ut henne, pinsamt eller hur?
Det kom sedan fram att hon hade tagit en yoghurt för 22kr?!
Visst det är absolut inte mycket och jag förstår att man inte kan ta saker utan att betala.
Men kom igen, tänk på dom gamla för dom är det enda vi har kvar, dom har inte långt kvar och leva. LITE respekt borde dom ändå ha?!
Om 22kr va så jäkla viktigt så ta iallafall bort henne från kassan och prata med henne än att skämma bort henne framför säkert 15 pers.
Jag känner att vi borde visa en stor RESPEKT till dom äldre, liksom dom som bor på äldre boenden får äckligare mat än vad vi får på Donken ibland. For real, jag fick ont i hjärtat. Vi ska ta hand om varandra, börja älska och sluta hata.
Jag tror att dom släppte iväg henne sen men just händelsen gjorde mig så arg, vem vet om hon kanske har dåligt ställt och hennes familj inte ger henne pengar, eller värre att hon inte har någon familj alls!
Sen så går en av vakterna förbi mig och kollar på mig, verkligen rå glodde och gick sakta förbi mig.
Jag hade dock en ryggsäck på mig så det va ju förståeligt, men han såg att jag kom in från andra hållet och inte förbi kassan. Jag kände mig nästan kränkt alltså.
Sen till en annan grej, jag läste på en grupp på Facebook att det var en tjej som jobbade som läkare och hon var då utländsk.
Hon berättade att det satt två st och väntade på sin tur och får höra hur tjejen säger " hoppas inte det är den där håriga apan jag ska ha nu " och hennes killes svar var då - nej, dom kan väl inte låta någon apa jobba som läkare för då skäms jag.
LIKE FOR REAL?! Hon berättade för hennes chef om händelsen och han bad paret att gå och inte komma tillbaka!
Så jävla rätt gjort av honom, vad ska det spela för roll vilket land eller hudfärg man har? VART FÖRSVANN RESPEKTEN?!
Inte konstigt att dom kallar vissa för rasister, för det är precis det dom va.
Nej tjejer och killar, jag sitter på tåget nu och skriver ett långt jävla inlägg över hur vissa ens har mage till att se ner på andra.
Men nu har jag skrivit av mig lite, så vi hörs väl när vi hörs igen 😏

Likes

Comments

Hej på er!

Detta är då 3dje gången jag gör denna inlägg då jag av misstag har råkat rensa inlägget 😩
Iallafall vaknade jag upp med halsont och huvudvärk. Jag då misstänka att det var från lördagens utflykt med Simon då det blåste så sjukt mycket och vi hade inte så ordentliga kläder på oss för det!
Inte nog med det så gick vi även vilse i säkert 30-40min då vi inte visste vilken stig vi skulle ta, som tur kom vi fram och huset ligger då på en klippa väldigt avlägset från andra människor! Enda sättet att ta sig dit är då till fots eller med båt, men vi kom iallafall fram och jag som är så nyfiken springer ju runt överallt för att se runt lite, slutar då med att Simon tappar bort mig lite då och då 😅 Men jag är så glad över att vi valde att åka dit, det var så sjukt mäktigt!

Likes

Comments

Har ni någonsin tänkt på om ni räcker till?
Om det ni gör uppskattas av folk runt omkring er?
För jag säger det redan nu, ni räcker gott och väl!
Du behöver inte jämt klä upp dig för och synas, du behöver inte sitta i flera timmar och sminka dig för att inte ens få höra " vad fin du är idag ", för du är fin exakt som du är!
När tankarna flyger runt, när ord kastas i ditt ansikte så ska du alltid ha i baktanken att du är perfekt som du är, för det finns bara en som du på hela planeten!
Låt aldrig någon klanka ner på dig för att du inte är som dom, för jag har lärt mig genom den svåra vägen att skönheten inte sitter på utsidan!
För ni mina kära vänner, ni är helt unika på era egna sätt!
"Hellre en äkta vän än 1000 falska" och den äkta vännen ser ditt inre jag, ditt riktiga jag.
För klädsel och smink talar väldigt mycket om hur du är som person när det gäller självsäkerheten.
Du ska inte behöva vara otrevlig och fräsa mot folk för att känna dig stark. Min mamma sa en gång att den enda du kan lita på är dig själv, sanningen är att så är det faktiskt. Du kan inte lita på andra att dom ska få dig och må bra, få dig och känna dig speciell när du behöver det som mest. Så ställ dig framför spegeln och kolla på dig själv och säg " jag duger exakt som jag är " - för det gör du verkligen!
Så mina kära vänner, tänk på det!

Likes

Comments