Header
View tracker

Kan börja med att säga att jag har ju inte talets gåva. Men det jag ska skriva nu kommer jag bara skriva rent av hur jag tänker och känner då jag behöver prata av mig, så ursäkta röran men ska göra mitt bästa.


Först och främst vill jag säga tack. Tack till dom Linda(mosters barn) som vi fått kontakt och att hon finns där vid min sida som stöd och vän & familj. Hon har accepterat mig med öppna armar, med allt med hela transgrejen, vem jag är mina val och mitt liv. Hon är ett av få blodsband jag har. Dem flesta blodsband jag har undviker och har klippt kontakten och tycker allmänt att jag är ett freak. Undviker mig när jag skriver, går snabbt åt andra hållet när dem ser mig, undviker ögonkontakt så dem slipper hälsa. Är inte ens bjuden på julafton. Var jag inte ens förra året. Och året innan det bjöd dem mig för att dom vart tvingade. Men så gjorde några ett ´´ statement´´ att alla fick julklappar utom jag. Bryr mig inte ett skit om saker. Det som gjorde ondast var att dom ville väll bevisa att jag inte var värd det. Jag kommer tyvärr aldrig bli accepterad utav dem flesta i min familj. Har några väldigt få kvar som fortfarande bryr sig. Kan påpeka också att vi har väldigt stor släkt så det är en smula procent av ett stort hav av avsky. Alla vill väll ha en familj som bryr sig.

Men sen nu känner jag på riktigt att jag fått en familj. En familj som bryr sig, en familj som frågar hur jag har det. Som accepterar vem jag är med öppna armar trotts att jag gjort fel och haft en väldigt kass period i mitt liv. Men jag var inte mindre värd som person för det. Skriver detta med tårar i halsen för jag är så himla glad. När Pernilla och Sophia sa att hon tex ville att jag skulle komma på hennes födelsedag så brast jag i gråt. Aldrig kännt värme på det här sättet. Vi är inte ens blodsband men även så är jag omtyckt av er uppenbarligen. Detta har fått mig inse. Kan inte fly längre när jag blir ´´rädd´´ eller förvirrad. Jag är här för att stanna. Och ni idioter i min släkt fuck you jag har funnit nya band och tänker klippa helt med er.
Så tack tack tack tack Familjen Yderb/Braunstein för att ni nog omedvetet tänt min livsglöd och ser ljus på framtiden.

Och Tack Linda Ståhlgren + Respektive!

Ni har stort inflytande i mitt liv och mående

Tack!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker
View tracker

Okej! Nu har jag bestämt mig!

I sommar om jag blir ledig i ca 1 vecka ska jag ut och vandra djupt in i skogen.


Har haft känslan inom mig sedans barnsben att jag vill vandra så djupt in i skogen så jag vet att jag att det inte finns någon civilisation på mils avstånd & varken bilar och människor ska finnas så att jag skulle inte höras om jag kände för att skrika ut det högsta jag kan eller gå runt naken utan att bli upptäckt. ( nej vill inte gå naken i skogen xD ) Men den friheten vill jag kunna känna! Känner att detta är något jag måste göra. Tror att i mitt förra liv så var jag en trollunge (y)

Och nu eftersom jag är så needy att prata med någon så skulle jag vilja att den som känner sig manad att bo i skogen ica 4-5 dagar vad vet jag, och göra mat på plats, får bygga ihop lägereld, sova i tält & spela gitarr osv osv och en väldans mycket vandring och släppa alla tyglar och normer & civilisation!!

Någon som är på? Bara skriv i chatten!





Likes

Comments

Varit väldigt intensiv men ändå lärorik tid denna senaste månad. Fått lära känna nya underbara människor och främst kommit närmare mig själv. Jag är så stolt över mig själv över vad jag åstadkommit med tanke på dom svårigheter jag har med både socialfobi och koncentrationssvårigheter & kroppsdysfori! Men jag känner, jag har gjort mitt allra bästa och har gjort något jag aldrig trodde jag skulle kunna åstadkomma!
Skönt men ändå lite trist att detta är över!!

Likes

Comments

Har nu varit på karolinska på hos psykologen och nu nästa fredag ska jag dit igen, kan snart flytta dit känns det som.... Seedan det här med sprutor och ta blodprov, tog blodprov idag , 6 rör..... Inte så lätt när jag typ inte har något att sticka i armarna. Hade fått bedövande innan i armvecket för att jag inte skulle känna lika mycket men klart som fan så fick dom typ inget blod så dem fick ta andra armen som ej hade bedövning, och jag ligger där i panik men det gick bättre än vad det brukar iallafall. Sedan kommer jag få gå i terapi för detta då detta kommer bli en del av min vardag.....

Likes

Comments

Okej, phu, nu gäller det!
Ska till Stockholm till mitt det jag hoppas på näst sista möte med psykolog, innan jag får veta om jag får diagnos osv osv.
Efter så ska jag ta blodprov för att se mina världen då jag går på självmedc, och så många som känner mig vet min rädsla för sprutor har varit sedan barnsben. Tog ingen spruta även om det gällde liv och död tex svininfluens, livmoderhalscanser u namne it. Har så stora problem så jag blir nästan rädd för mig själv, haha. Nu har jag fått utskrivet bedövnings kräm och ska ta ångest dämpande innan så vi får se hur det går. Sitter nu med hansvett, trotts att jag intalat mig nu sedan en vecka tillbaka att det inte är så farligt, men nu när det bara är några timmar kvar så känner jag hur svetten rinner, 6 rör blod ska dom tömma från min arma kropp. Phu! Får se hur det går och om jag överlever denna gång!





Likes

Comments

​Wow .....har tyvärr ingen bild att visa då Julian är just nu och opereras och har kamerorna med sig! (skit nervös)..Men mina kollegor...En gång på 1000 man stöter på sådana underbara kollegor. Inte ofta det händer. Man kan skämta med varndra och alla tar hand om alla! Och igår fick jag och 2 andra en så en godis skål med godis i omnom, av Leyla. Godhjärtade hela högen! Finner inga ord! 

Likes

Comments

Första fottot togs för ca 1.5 år sedan sedan bild tagen för ca 1 månad sedan... lite har ju hänt ! 

Likes

Comments

2 Månader har jag snart gått på Testo. Känns som ingenting händer alls just nu.
Det ansträngda i halsen har försvunnit och jag känner absolut ingenting.
Ganska surt! Fast jag vet att egentligen så gör det ju det, sakta men säkert!
Börjar smått få mer behåring på ställen som jag aldrig haft förr och tappa hår på huvudet! Det är det värsta! Kommer jag bli skallig nu o.o Skulle se ut som en potatis!

Börjar känna mig mindre och mindre ´´känslosam´´, men ett tag där så var det tvärt om , värre än någonsin pga hormon förändringar, man får ju skämmas! Hahaha! Men nu börjar jag känna mig mer careless och det är skön som f*n!

Dock har jag börjat bli tröttare än vanlligt, och blir arg myyycket lättare, men kan bita ihop än så länge.

Har också börjat känna mig typ tom, känner mig som inget och vill bara sitta titta ut och stirra, faller bort till och från. Tror det har med att göra bearbetning!

Nuu måste jag avrunda då jag måste fara till jobbet men här kommer en framtida bild på mig ;)




Likes

Comments

Varit på mitt vad jag tror det är 3-4e möte uppe på Huddinge.

Var mest att jag skulle gå igenom min barndom från topp till tå.

Usch att man ska vara tvungen att dra upp sån skit man lämnat för länge sen, för att nu börja gå tänka igen.

Sååå har dom kommit fram till att jag inte är psykopat, psykist sjuk osv! Bra det ;) haha



Känns verkligen inte som det händer något på testo längre, hände lite i början men nu står det still. Så jobbigt att allt ska ta sån tid!
iallafall så har jag fått en till tid till Huddinge den 20/11 så tiderna rullar iallafall på! (y)


Likes

Comments