I natt vaknade jag - precis som ungefär halva internatets elever - av magkramper, illamående, kräkningar och orolig mage. Det visade sig att vi blivit matförgiftade. Tyvärr var timingen inte den bästa då vi imorgon ska åka till Masai Mara för att tälta i två nätter. Resan dit tar drygt 7 timmar och vägen sägs vara riktigt dålig, att många mår illa redan innan vi börjar resan är därför lite oroväckande men vi får göra så gott vi kan. Imorgon bitti blir vi hämtade av ombyggda lastbilar och börjar sedan vår resa till den kenyanska sidan av Serengeti. Jag hoppas att vi får se mycket djur och att vi alla blir friska till imorgon. Det här blir vår andra safari, förra gången var vi i Hell's gate. I Hell's gate såg vi inte så många olika djur och jag hoppas att få se lite fler djur denna helgen. Här kommer lite blandade bilder från vår förra safari. Hoppas allt allt är väl med er!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Dagen har varit riktigt bra. Efter att vi (Ida, Julia, Carmen, Nathalie, Lovisa, Alexandra, Ellen och jag) slängt i oss brunch på 15 minuter sprang vi till en väntande taxi. John (vår taxichaufför) skjutsade oss först till ett ställe för att kolla på elefanter. Det må låta hemskt att man åker och kollar på djur. Personligen tycker jag att djur ska få leva vilda, inte instängda för att människor ska kunna titta på dem. Men att besöka den plats vi idag var på är för mig en helt annan sak. Vi var faktiskt på ett barnhem för elefanter. Barnhemmet tar hand om elefanter som blivit föräldralösa på ett eller annat sätt, ofta på grund av tjuvskytte. Målet med barnhemmet är att ta hand om elefanterna - just nu är de 21 stycken - tills de är tillräckligt gamla för att klara sig själva. Då placeras de ut i nationalparker för att få ett "normalt" liv. Det var väldigt kul att se elefanterna igen och eftersom inträdet man betalar hjälper organisationen att ta hand om elefanterna känns det bra att besöka platsen. När vi skulle gå till taxin mötte vi en giraff. Den var max en meter ifrån oss och jättevacker, åh vad jag älskar giraffer!

Nästa destination blev Matbronze, en jättemysig plats med restaurang och konstgalleri. Där åt jag en riktigt god lunch (crepes med spenat och ricotta samt sallad och en lemonad) och kollade runt på alla fina tavlor och bronsskulpturer.

Toaletten var jättefin och fylld med växter så där hängde vi ett bra tag ;))

Efter matpausen åkte vi till ett giraffcenter där man får mata och klappa giraffer. Än en gång låter det hemskt men dessa giraffer har det riktigt bra. De lever i sin naturliga miljö och har en jättestor yta att vara på. När de är sugna på något annat än blad kommer de till en byggnad där de matas med pellets.

Vårt sista stopp på dagens utflykt var Kazuri. Det är en fabrik där det tillverkas jättefina smycken av lera. Jag tog inga foton här men det var väldigt lugnt och mysigt. På vägen hem började det regna och när vi väl kom till internatet spöregnade det. Efter en rush till rummet för att lämna kameran i säkerhet sprang jag till poolen och i farten slängde jag av mig mina kläder. Efter ett jättehärligt dopp i underkläder var det dags för middag. Sammanfattning av dagen: riktigt bra! Dagen har varit jättemysig och det är så kul att åka iväg på egna utflykter. Av dagens fyra destinationer var det endast Matbronze som var nytt för mig, trots det var dagen väldigt rolig. Nu ikväll är planen att skypa med min familj och mysa med mina vänner här på internatet.

Likes

Comments

Fyra veckor och två dagar. Så länge har jag varit här i Kenya nu. Igår slog det mig att jag inte lagt upp några bilder på hur det ser ut innanför murarna på SSN och jag känner att det verkligen är dags. Nedan kommer därför lite blandade bilder från internatet. :))

Så fort solen kommer fram samlas vi alla runt poolen för att sola, bada och ofta faktiskt även för att plugga.

Frukost, lunch, middag och kvällsfika äter vi oftast utomhus. Det finns även bord inomhus men personligen tycker jag mer om att sitta ute och äta.

På området finns många bra bord och soffor som man kan sitta vid.

Något jag är väldigt glad över är att det finns många bra ytor att träna eller sysselsätta sig på. Vi har fotboll-, basket-, volleyboll och tennisplan. Som ni sett på bilderna har vi även en pool.

En bild på min vägg. / En av tre sköldpaddor vi har här på skolan. / Vår "korridor" med klassrum.

Och sist men inte minst; lite blandade bilder samt bilder på sängarna utanför zebrarummet.

Likes

Comments

Denna helg har boardingen inte haft något planerat för min klass och vi har därför fått sysselsätta oss själva. Igår åkte vi till en park som heter Karura forest. Vi tog oss dit med taxi och väl där hyrde vi cyklar och cyklade samt gick runt och kollade. Det var faktiskt väldigt skönt att komma ut i en skog igen, att komma bort från storstaden och bara få vara i naturen. I parken mötte vi en scoutkår med massa små scouter. De blev helt exalterade och ville ta kort samt göra high-five. Det var jättekul att prata med barnen och vi ska troligen åka till deras skola för att berätta om Sverige någon dag framöver. Att få dela med sig av sina egna erfarenheter och kanske även få lyssna på deras ska bli väldigt kul och är verkligen något jag ser fram emot!

Imorse vaknade jag upp tidigt i Ellen och Lovisas sovrum. Jag gick då upp för att simma lite och åt sedan brunch - mums! Efter brunchen har jag inte gjort så mycket. Jag har suttit utomhus och läst, pluggat lite och varit en vända på Junction.

Likes

Comments

Hemlängtan. Lilla, naiva jag trodde faktiskt inte att jag skulle drabbas av hemlängtan. Jag menar, varför skulle jag drabbas av det? Jag brukar ju inte känna hemlängtan. Tydligen (och tur är väl det) hade jag fel. De tre senaste dagarna har varit tuffa. Jag har börjat längta hem för första gången och funderat över varför jag är här när jag så himla gärna vill vara hemma och träffa alla jag lämnat kvar. Hemlängtan är något som andra pratat om, något som andra frågat mig om jag är rädd för. Då, när jag försökte svara på frågorna, trodde jag nog ärligt talat att jag var speciell, att just jag skulle vara tillräckligt stark för att inte drabbas så hårt. Vadå stark? Innebär det att man visar tecken på styrka om man slipper hemlängtan? Innan jag åkte till Kenya trodde jag så, det gör jag inte längre. Att vara stark är att klara av hemlängtan, att leva med det och förhoppningsvis att övervinna det. Men hur lyckas man med det? Jag vet faktiskt inte men för mig verkar det bästa vara att sysselsätta mig med saker. Igår skypade jag med flera olika personer hemifrån, om det hjälper eller stjälper vet jag inte ännu. För stunden är glädjen över att se och höra dem större än sorgen över att jag inte kan träffa dem.

Idag har jag varit hemma hos Kim på grillkväll. Att för första gången på 25 dagar göra något "normalt", något som jag lika gärna hade kunnat göra med mina vänner hemma i Sverige var väldigt uppskattat. Att träffas hemma hos någon, äta massa god mat och bara snacka har för stunden dämpat min hemlängtan. Tack fina vänner som var med ikväll och tack ni där hemma som stöttar och hjälper!

Att ha hemlängtan är jobbigt men jag är samtidigt väldigt glad att jag känner som jag gör. Det visar att det finns saker där hemma som jag bryr mig otroligt mycket om, människor som betyder så fantastiskt mycket för mig. Jag är faktiskt tacksam för att ni ger mig hemlängtan!

Likes

Comments

Som sagt var helgens mål nationalparken Hell's gate. Klockan 7.30 samlades vi alla vid bussarna för att gemensamt lyfta upp packningen på bussarnas tak. När detta väl var gjort gav vi oss av och efter ungefär en timma stannade vi vid en utsiktsplats där man såg ut över Rift Valley. Rift Valley är ett stort system med sprickor som bildats då två kontinentalplattor rör sig ifrån varandra. Många var helt lyriska över den fantastiska utsikten. Eftersom att jag besökte  utsiktsplatsen sist jag var i Kenya blev jag inte riktigt lika lyrisk och förvånad men tyckte ändå att det var en av de absolut bästa sakerna med helgen!

Likes

Comments

De senaste dagarna får beskrivas med hjälp av korniga bilder. Ibland blir de så, det är bara att acceptera.

Imorgon går bussen till nationalparken Hell's gate där vi ska campa en natt med klassen och mentorerna. Det blir nog super!

Likes

Comments

I fredags blev våra student-id:n klara och vi fick för första gången gå ut utanför murarna utan någon vuxen. Att vi inte fått göra det innan beror på att Nairobi räknas till en av världens allra farligaste städer och vi måste lära oss hur man är "street-smart-Nairobi". (Min plan är att skriva ett utförligare inlägg om hur vårt internatliv är och försöka förklara varför vi har de regler vi har osv, mer om detta senare med andra ord.) För att fira vår nya "frihet" gick vi till Junction för att fika. Vi passade även på att fixa presenter till Nathalie som fyllde år i lördags. Majoriteten av internateleverna valde att gå ut och äta på restaurang i fredags kväll och vi var bara ca 15 elever kvar på internatet. Det var faktiskt väldigt skönt att för en gångs skull vara så få och vi hade en helt fantastisk kväll! Vi spelade volleyboll med en av vakterna, badade, spelade tennis, dansade, sjöng och skrattade. Senare på kvällen testade jag Skype för första gången här i Kenya och det fungerade faktiskt riktigt bra. Det var väldigt kul att få prata med Maria, Bianca, Petro och Sofia. <3

I lördags gick vi upp tidigt för att sjunga för Nathalie, efter frukosten var det sedan aktivitetsdag med hela skolan. Elever från förskoleklass till gymnasiet samt föräldrar och lärare delades upp i 20 olika lag och fick sedan göra olika lagtävlingar. Mitt lag vann alla tävlingar och vi fick därmed massa godis. I samband med aktivitetsdagen kunde man även köpa kläder med skolans logga på. Självklart passade jag på och fyndade två t-shirtar och en fleecetröja. Aktiviteterna drog ut på tiden vilket ledde till att vi fick slänga i oss lunchen, springa runt och plocka ihop våra saker för att sedan besöka Toi för första gången. Toi är en jättestor marknad där du bokstavligt talat kan köpa allt. Frukt, kläder, skor, smycken, lakan, täcken, mattor, allt! Det kommer definitivt att bli många besök hit. På Toi är många saker begagnade och allt säljs väldigt billigt (skor för 30 spänn, jeans för 10 och mango för 4). Med mig hem fick jag tyg samt en jättehärlig långklänning. Efter drygt två timmar ute i sol och damm var vi väldigt varma så det blev ett snabbt dopp i poolen. På kvällen åkte vi ca 20 stycken till en restaurang som heter Mambo Italia. Jag åt en riktigt god pizza med mozzarella, fetaost, karamelliserad lök, soltorkad tomat och spenat. Vi hade det jättemysigt.

I söndags åt vi först brunch och åkte sedan till The Hub som är ett helt nytt köpcentrum. Det var jättefint men personligen tycker jag att det kändes väldigt konstigt att vara där. Under den trettio minuter långa resan till köpcentrumet åker man förbi fattiga områden där folk verkligen har det svårt och sedan är man helt plötsligt framme vid ett nytt och fräscht köpcentrum som lika gärna hade kunnat ligga i USA. Kontrasterna i Kenya är verkligen enorma. Jag undrar om jag någonsin kommer att vänja mig vid dem.

Mycket tid har spenderats på dans här. När tröttheten tagit över och vi inte vetat vart vi ska ta vägen har vi släppt loss totalt och haft brutalt roligt. I fredags hade Julia, Alexandra och Ellen dansuppvisning. I lördags hade vi schlagerfest i Ellen och Lovisas rum så även den kvällen fylldes med dans, sång och skratt med andra ord. Igår hade vi en instruktör för afrikansk dans på skolan vilket var väldigt kul.

Likes

Comments

Vi har det så otroligt bra här, fredag och lördag har varit två dagar av konstant glädje och lycka. Två dagar har gått då jag haft ett ständigt leende på läpparna, två dagar har fyllts med så otroligt många aktiviteter att det känns som att det gått en vecka sedan fredags morse. Att säga att aktiviteterna och glädjen inte tär på mig skulle vara att ljuga. Jag är fruktansvärt trött. Jag orkar knappt stå och det klokaste vore nog att bara gå och lägga sig. Men det går ju inte, vi har det så fantastiskt och jag vill inte missa en enda minut! Jag är så tacksam för att jag får bo på det bästa internatet med alla dessa fantastiska människor!

När man knappt kan hålla ögonen öppna en sekund längre och man känner att man när som helst kommer att somna är det någon som sätter på musik och börjar dansa. Att inte ryckas med är då en omöjlighet och man piggnar till tillräckligt för att hålla sig vaken en timma till. 

Likes

Comments

Dessa dagar har bland annat fyllts av plugg, lektioner, kickboxning, pilates, volleyboll, cross15, yoga, zumba och bad i spöregn. Klockan 16.30 har vi på skolan ”Fritids”. Då erbjuds olika aktiviteter och denna veckan har vi haft en ”prova på- vecka”. I tisdags spelade jag volleyboll med några och sedan testade vi på kickboxning. Så fort boxningen var över spelade vi mer volleyboll men det började regna så jag, Elmer och Simon slängde oss i poolen istället. Det spöregnade, åskade och blixtrade men var helt fantastiskt! I torsdags morse hade jag, Ellen och Simon sovmorgon så vi tog en liten fotorunda på området. Alla på gymnasiet har även haft Kenya-kunskap i drygt tre timmar under dessa dagar. Denna gång hade min grupp föreläsningar om ekonomi, politik, djur samt miljö och jag lärde mig jättemycket! Nu i början vill lärarna att vi ska lära oss så mycket som möjligt om landet vi bor i vilket är jätteroligt! Utöver Kenya-kunskap jobbar vi med något Kenya-relaterat i de flesta ämnena.

Likes

Comments