View tracker
Min historia

Idagvaknade jag med ångest igen och jag skulle till körskolan på minförsta teorilektion som började kl 10 och skulle hålla på till12! Jag skakade och tog på mig kläder och borstade tänderna ochkände smärtan i kroppen. Jag skrev till IC att jag hade ångest ochhon sa att jag skulle klara det!

Jagla mig i sängen igen för att sova ytterligare 40 minuter och seifall det skulle gå bort, men det gjorde det inte och jag lyckadesinte somna. Panik ”hur ska jag göra, vad ska jag göra? Är detvärt att åka? Kommer ångesten att försvinna när jag sitter ilektionen sen eller kommer jag sitta där och svettas med gråten iögonen?! Bör jag stanna hemma?”

Jaggjorde andningsövningar och tänkte ”ena foten framför den andra,bara rör dig, bara gör något, du kan inte skolka från detta nukom igen!” Jag upprepade detta högt för mig själv igen och igen.Jagtog mig ut till busstationen och satt där och skakade och försökteandas, plötsligt känner jag doften av cannabis och jag ser en killesom röker det några meter bort ifrån mig... jag satt desperat ochtänkte att jag bara ville klara mig igenom dagen och att jag villefråga honom om ett par tre bloss eller om jag kunde köpa. Jagtänkte på känslan och hur det hade kunnat få bort min ångestoch hur bra det hade gått på lektionen om jag bara andades in dendär växten 3 djupa gånger.MENjag och min ångest och min smärta gick på bussen på väg tillkörskolan, fortfarande ren.

Närjag kom fram så var jag tidig och jag gick fram och tillbaka på engata och letade efter frukost i små butiker. Vågade inte se någoni ögonen ifall de skulle se rakt igenom mig och min ångest. Men jagtog mig till skolan och min ångest ersattes med trötthet och jagsatt där hela lektionen!


SÅjag tog mig till körskolan och höll ut även fast att jag skakadeoch grät av ångest + Jag frågade aldrig killen om cannabis! Dettakanske verkar som ingenting för er som aldrig haft ångest under enlängre period, men det är ett jätte stort steg för mig, som attklättra upp för ett berg med 90 graders vinkel...

STOLT!


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker
Min historia

Ensjukt jävla jobbig dag idag, vaknade flera gånger inatt men gickupp kl 12:00. Äter frukost och tittar på ”orange is the newblack” med IC och plötsligt så triggar nånting mig så att jagfick ångest och hade ångest hela dagen till kl 20:00 typ... Jag varhelt energilös och orkade knappt svara när IC pratade med mig. Jagförsökte må bra genom att äta glass och kolla på comedy standup, det hjälpte lite men bara för stunden.

Vihade stopp i avloppet också, så IC ringde om hjälp och då komförst en man från securitas hit och tittade på allt och han ringdeen rörmokare typ..

Närman har PTSD och får ångest så går man lätt in i ett ”Fight orFlight” läge och kroppen fylls med adrenalin som om det vore någotlivshotande på väg. Jag kände alltså att männen (dom var här eni taget) var en potentiell fara, så i min ångest-fyllda galnahjärna (med mina armar fulla med adrenalin och med mina ögon istirr.) så gick massa planer på hur jag skulle kunna skada mannen ilägenheten om han skulle försöka göra något mot mig... Alltinggick som filmer i huvudet.. jag funderade seriöst på att hämta enkökskniv och gömma under kudden. ”Om han skulle hamna över mig,hur ska jag göra för att skada honom, han är ju större ochstarkare än mig jag behöver ju ett vapen...” Jag kände mig iskall och tänkte bara taktik samtidigt som ångesten pumpade igenom kroppen och adrenalinet sköt ut i mina armar. J

Jagsatt där på vakt i sängen medan IC pratade med mannen ilägenheten, och sen blev jag ensam ett tag när hon gick ut.

Jagkände mig galen igen och väldigt paranoid, HELT SJUKT.

nusåhär efteråt, jag hade inte en tanke på att ha mobilen iberedskap för att ringa 112 eller något :s

Menmin dröm var också jävligt sjuk.. Jag misshandlade en kille somhar ärrat mig för livet.. Det var så mycket blod och jag baramatade slag även när mina armar och händer gav vika. Det kändesrätt konstigt att jag var i min ex-bästa väns föräldrars hus närjag misshandlade honom. Sen blev det eld i huset....

Jagtrodde att min ångest skulle bli lättare den här gången, att jagvar starkare nu än förut, efter andra våldtäkten, men jag verkarha fel. Det blir värre för varje gång jag har ångest nu. Fan...var nära på att gå till psyket själv och skriva in mig.

Så mycket begravd ilska och så mycket ångest i min lilla kropp...

Villesjälvskada mig idag men jag gjorde inte det tack vare IC <3

***PS, Jag varnade dig, jag är svår.

Likes

Comments

View tracker
Min historia

Kännermig sjuk varje dag nu när jag har trappat ner till hälften av mindos på ångestdämpande/ psykos hindrande tabletter.Småttångest varje dag och allmänt instabil och lättirriterad.

Ordenoch meningen av ”Peace, love and understanding” går i repeat imitt huvud för att jag inte ska göra något dumt som att ta ut minakänslor och irritation över någon nära. Tänker också på dealkoholmissbrukande människor i mitt liv och hur det bör kännasför dem.

Jaghar fortfarande kvar mina 50 mg tabletter i lägenheten, äventabletter som jag överdoserat med för ett par år sedan. Det krävsen del själv disciplin till att inte gå till dom bara för att haen bra dag, man måste tänka längre än så, jag vill kunna ha ettbra år framöver och då måste jag hålla mig borta.

Kännermig svag men ändå så stark, så glad över att jag får bo hos minbästa vän så att jag slipper ligga inne på psyket när jag mårsom värst! <3

Enny vän till mig vid namn Nicholas Stenbeck skrev en låt som ärinspirerad av min blogg! :D Underbar kille! Tänkte länka låten föratt jag älskar den! Det är även han som sjunger och spelar gitarroch ni kan hitta honom på Facebook på den här länken:https://www.facebook.com/nicholas.stenbeck


Härär låten! : https://clyp.it/ryqarnyv

Likes

Comments

Min historia


  1. Fortsätta skriva av mig på bloggen och hjälpa andra.
  2. Hoppas på att jag kommer in på onlinegymnasiet till hösten och börja där så att det känns som att saker rullar på!
  3. För min IBS: Äta regelbundet och bara vegansk mat!
  4. Röra på mig och inte bara sitta inne även när jag mår dåligt.
  5. Träna igen när jag känner för det. PS: till mig själv: ingen press!
  6. För min ätstörning: Börja inte träna om du inte kan känna glädjen i det!
  7. För min ätstörning: drick te :)
  8. Hänga med mina vänner för det mår jag bra av!
  9. Aldrig börja ljuga, alltid ärlig, alltid öppen. (annars mår jag bara sämre)
  10. Jobba kvar på Zombie Escape!
  11. Ta tabletterna varje kväll kl 21, glöm för fan inte det för då blir det ett helvete!
  12. Undvika PTSD triggers och bara göra det som känns bekvämt för mig.
  13. För min självkänsla: Skratta åt mig själv och mina brister, det är okej.
  14. Få andra att skratta och le!
  15. För min ångest: Lyssna på musik och sjung varje dag! =D
  16. För min ångest: måla, spela, titta på serier, chatta, FB, skypea eller vad som för att hålla min upptagen och försöka fånga upp en annan känsla!
  17. Inte skära mig själv eller skada mig själv på annat sätt, väck IC!!
  18. Gå på teorilektionerna på körskolan, fixa körkortet sakta men säkert!
  19. Ta hand om dina vänner och hör av dig till din familj, då mår du bättre <3
  20. Tänk på en ljus framtid, din dröm!


Vadär då min stora dröm? Att få hjälpa andra (människor som djur) och kunna leva på det, det är min dröm, kort sagt.

Minamindre drömmar? Men kanske ändå lika stora!

Skaffaen utbildning och ett jobb så att jag får göra något i dettasamhälle!

SeVolbeat live snart!!

Träffamina vänner i Oxelösund snart! <3

Blimer aktiv i vegan ”kultur” och sprida budskapet!

Tareda på sanningen om cannabis, bra eller dåligt?

Räddaen hund ifrån misär och ge hen ett hem hos mig!

Blifrisk från min PTSD...

Attha en bra partner vid min sida som också mår bra av att hjälpa ochsom också vill vara aktiv och resa och leva livet till det fulla!Som vill allas bästa <3


Likes

Comments

Min historia

Jaghar pratat med min läkare och har fått börja trappa ner på minaångestdämpande tabletter från 50 mg till 25 mg. Varför gör jagdet? Jo för att jag var så trött under dagarna efter att jag tagiten 50 mg tablett kl 21 kvällen innan och jag blev så påverkad utavdom så att det kändes som att golvet rörde sig ibland.

Domär också beroendeframkallande, eller ah jag kände det för att omjag tog dom 1 timma försent så började jag känna abstinens ochjag började må illa och kallsvettas...

Såefter att jag haft 25 mg ett tag så ska jag trappa ner och till slutlägga av helt. Så det är planen men det tar tid. Min läkareberättade att jag kunde få ett underhållsstöd avförsäkringskassan för förlängd skolgång p.ga psykisk ohälsa,ska kolla upp det också!

Biverkningar?Känner mig låg/deprimerad, kan också vara för att jag ska ha mensnär som helst nu och min PMS bestämde sig för att det här var enas bra tid att komma. Min IBS blir också värre under mensperiodenvilket är lite kämpigt.


Planentill att må bättre? Well just nu känner jag bara för att ligga isängen och äta oatly vaniljglass med egen krossade oreos i (Y). Ohshit mitt mående bara eskalerar i mer ångest medans jag skriver...men jag får ta mitt knark snart så jag kommer klara mig! Men undersåna här stunder när min PTSD tar över, känner jag mig galen.Vilket får mig att tänka på en låt av Nomy som heter Freakshow.https://www.youtube.com/watch?v=U25UkqNM62Q


***bryr sig så mycket och är den snällaste människan jag träffat,hoppas jag inte krossar hen under mitt stora psyke. Ditt psyke villjag bevara, You are like a dream to me <3 

Likes

Comments

Min historia

1177: IBS innebär att man har olika besvär som har att göramed mag-tarmkanalen.Namnet är en förkortning av den engelska benämningen irritablebowel syndrome. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska,men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns enrubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukaräven kallas kolon irritabile eller känslig tarm. Det är inteklarlagt varför man får sjukdomen.

IBSsmittar inte och kan inte utvecklas till cancer eller något annatallvarligt. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor och börjar oftasti 30- till 40-årsåldern.


typiskabesvär är

  • magont, som går över när man tömmer tarmen
  • förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge
  • att besvären ska ha förekommit under lite längre tid än vad en vanlig magsjuka brukar göra.

Detär även vanligt med gasbesvär ochatt man inte känner sig färdig efter ett toalettbesök.


Ökadebesvär från tarmen
Längstarmen löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt, både föratt det som finns i tarmen ska blandas, och för att det ska förasfram genom tarmen på rätt sätt. Tarmens rörelsemönster kallasför peristaltik. Rörelserna ger upphov till en tryckvåg sompressar tarminnehållet mot ändtarmen, på samma sätt som när manklämmer ut innehållet ur en kaviartub.

Rörelsernastyrs av ett samspel mellan nerver och hormoner i tarmen och vianervbanor till och från hjärnan. Om man har IBS så har man en ökadretbarhet i nerverna i detta samspel. Det gör att tarmen kanupplevas som extra känslig.


Andrabesvär

Denökade retbarheten eller irritationen gäller inte bara tjocktarmenutan hela mag-tarmkanalen. Man kan alltså ha ökad retbarhet även imatstrupen eller i magsäcken. Det kan göra att man blir illamående.

Mankan också ha en ökad retbarhet i andra organ i kroppen, tillexempel i könsorganen och urinvägarna.Det kan innebära att man behöver kissa oftare, vilket ibland kanförväxlas med blåskatarr. Det är inte heller ovanligt att man kankänna ett tryck i underlivet.

Kvinnormed IBS har ofta ont vid samlag och, om de inte använder p-piller,kraftig mensvärk.

Symtomfrån nervsystemet

Omman har IBS är det vanligt att man har ont, är orolig och mårdåligt. Man kan då få symtom från nervsystemet, som till exempel


(dettastod på 1177.se)


Mentyvärr så är sjukdomen så mycket mer än så, vissa ser det ocksåsom ett handikapp eftersom att man inte kan jobba som en frisk personkan. Det pågår också mer forskning om detta.


  • Mina besvär från min IBS:
  • Magont i form av kramper, sveda.
  • Blir öm som om hela min mage vore ett blåmärke.
  • Illamående.
  • Uppsvälld ”gravidmage”
  • Gasbesvär.
  • kissar typ 17 ggr per dag om inte mer.
  • så fort jag känner stress eller oro så får jag ont i magen och kan knappt stå upp.
  • Om jag blir hungrig och inte äter direkt eller innan jag får hungerkänslan så får jag ont i magen, svettningar, trötthet, hjärtklappningar och även huvudvärk.
  • Och när jag har mens så har jag både mensvärk och IBS värkar vilket gör att jag inte kan gå till skolan/jobba den veckan för jag är helt slutkörd!


Detvärsta jag varit med om med IBS:

Närjag fick min IBS så var jag 16 år och jag började första året pågymnasiet, plötsligt så började jag få ont i magen och det kändessom att jag fick som slag i magen och jag grät i skolan.. jag måddeså dåligt och hade så ont att jag var hemma sjukskriven mycket.Jag var så rädd att det var cancer för det gick inte över påveckor, månader... Det slutade med att vi åkte till akuten med mig6 gånger för att jag hade så ont så att jag grät och skrek, jagbad om morfin, jag ville inte leva.

Jaghade kommit fram till, att efter flera månader med smärta och gråtså ville jag inte leva längre, men min pappa han sökte och sökteefter hjälp och något för att lindra min smärta. Åh gud vad hankämpade.


Domkunde inte göra annat än att ha mig där på akuten och kolla tillmig, dom gav mig ingenting mot smärtan. Men efter ipren, alvedon,ibuprofen eller vad det heter så märkte jag att det inte hjälptealls mot smärtorna jag hade.


Såjag fick börja gå på tester, blodprover, röntgen, gastroskopi ochallt möjligt! Jag vet inte hur många rör blod de tog från mig.Men gastroskopi var hemskt!!!! Men ja det finns inget sätt att testasig för IBS utan dom var tvungna att testa mig för allt annat ochutesluta alla andra mag och tarmsjukdomar innan dom kunde säga attjag hade IBS.


Botemedel?

Jaggick till en dietist och hon gav mig alla tips och jag fick prova attleva under en diet för dem med IBS som jag tror kallades förFODMAP, provade utesluta gluten, mjölk och allt, provade allatabletter och drycker man kunde prova.

Menja det blev inte mycket bättre alls och jag provade allt ända tillsatt jag blev 19 år gammal.


MEN!När jag var 19 år och en månad så provade jag på att bli vegan,alltså jag åt inge kött, inge mjölk och inge ägg. Ingenting somkommer från djur!

Ochända sedan dess så har mina problem i princip försvunnit! :D jagblev inte vegan för min mages skull men tydligen så var detbotemedlet mot min IBS! :D


Jagfår inte ont av att äta mat längre, jag går inte runt med smärtahela dagarna för att jag har ätit något tokigt! Men min IBS ärtyvärr kvar när jag är stressad eller orolig, när jag får mensoch när jag inte äter när jag är hungrig. MEN skillnaden ärenorm och jag har lyckats hjälpa andra genom att be dom prova påvegansk kost! Även en person med glutenintolerans och en annan medEDS!

Såett tips till er från någon som provat allt! Prova vegansk kost inån månad, inget fuskande! Så får vi hoppas att det hjälper ermed :D ! och såklart, ät regelbundet :)


Tipspå vegansk mat? Bara att fråga!


Likes

Comments

Min historia

Posttraumatiskstressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvismisshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller något annat trauma.


Devanligaste symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom är:

  • att återuppleva traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder. Det kan ske både när man är vaken och när man sover, då i form av mardrömmar.
  • att man försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att man isolerar sig från familj, vänner och arbetskamrater.
  • en överdriven vaksamhet. Den överdrivna vaksamheten kan göra att man blir onormalt lättskrämd och lättirriterad. Man kan få omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen.
  • minnesförlust. Den kan vara total och är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.

Symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom kan ofta komma någraveckor efter den traumatiska händelsen. Men det kan även ta längretid, upp till månader eller år.

(Detta är alltså ungefär det som står på www.1177.se men detstår även mer.)



Jag har varit med om en del traumatiska händelser men det jagtror som främst utlöste min PTDS var våldtäkten som skedde i marsår 2014. Det var då jag märkte av att mycket ångest ochpanikångest började ske omedvetet, innan så behövde någotspeciellt hända för att jag skulle få ångest och må dåligt.

Så när jag började gymnasiet för andra gången år 2014 såmådde jag extremt dåligt och minnesbilder och typ ”filmer” utavvåldtäkten började ständigt komma upp i mitt huvud, heltoberäknat och jag hade ingen kontroll över det. Och jag drömdemardrömmar varje natt vilket var om våldtäkten ochalkoholrelaterade saker med andra människor. Vilket ledde till attjag inte vågade somna.

Jag klarade inte av att vara i närheten av platsen därvåldtäkten skedde och jag klarade inte av att lyssna på enspeciell låt som jag hade lyssnat på dagen efter våldtäkten. Detvar inte bara det som triggade ångest för mig. Även dofter,smaker, väder, natt och ljud och massa saker som kunde trigga såatt jag fick ångest utan att ens behöva tänka på händelsensjälv. Även prat om ämnet våldtäkt gjorde att jag brast i tårar.Jag känner inte bara ångest utan det också är fysisk smärta somjag plötsligt känner och det är ett oerhört lidande för man kaninte plåstra om det.

Så jag sökte på internet efter olika diagnoser i psykisk ohälsaoch då såg jag att jag kände igen mig i posttraumatiskstressyndrom och efter det så pratade jag med min dåvarandepsykolog om det och fick genom en läkare Antidepressiva läkemedel.Jag fick också prata med en läkare som diagnotiserade mig med PTDS.Jag fick också börja med Lergigan tabletter som gör att jag blevlugn och det dämpade min ångest, dåsig och till slut somna. MenLergigan tar jag inte idag. 

Det som har lindrat min PTSD är att gå till psykologen och prata i några år och att ta mina tabletter regelbundet! :)

Känner du någon med PTSD eller har du det själv? Skriv gärnatill mig så kan vi byta tips på hur vi ska göra vår psykiskaohälsa lindrigare.

Likes

Comments

Min historia

Inte kunnat sova för att jag glömde ta mina ångest dämpande 50 mg på kvällen som jag annars ska ta kl 21:00... Abstinens, trött men kan inte sova, mår illa...

Allt detta... känner att jag vill skära mig.. ser bilder i mitt huvud av mig helt blodig i badkaret och jag känner längtan. Sjukt, inte igen...


Min läkare skulle ringa idag om att jag skulle trappa ner på mina tabletter, hoppas att det inte är en dum idé.


Mådde lite illa av närheten jag fått av under natten, bara lite närhet och jag mår dåligt, märker att jag har mycket att jobba på fortfarande efter våldtäkterna. Men att skriva gör allt lindrigare, när jag tänker på att prata med mina vänner så känner jag mig stum och jag ser mig själv gå fram till dom och jag bara står där och stirrar medans dom sover, jag skriker i mitt huvud efter hjälp.


Tog tag i mig själv och åt frukost för att få ner mitt illamående, kollade på en stand up komiker som heter Russel Peters på Netflix. Och nu lyssnar jag på Nomy self therapy, Nomy- Dead Man Walking medan jag skriver.

Känner ångesten abstinensen som en smärta i mitt bröst och mina armar,längtan efter det blodiga badkaret...

Tänker inte låta mig själv gå så långt igen, jag är starkare nu! Känner att jag måste klara mig på egen hand, vill inte luta mig för mycket på mina älskade vänner. Även fast att jag vet att dom finns där för mig!

Likes

Comments

Min historia

Well mycket har hänt i mitt liv vilket har lett mig till vem jag är och där jag är idag. Sitter i hallen i min bästis lägenhet och försöker mig på ett nytt sätt till att bli frisk från min PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Detta är alltså min nya dagbok! Så jag är 19 år gammal och vad har det blivit av mig?

Jag idag: Jag är nykterist. Jag bor hos min bästa vän och jobbar som zombiestatist hos Batalj, mitt första jobb och jag älskar det. Jag är vegan sen februari år 2016 och det har hjälpt min IBS (irritable bowel syndrome) enormt! Ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv! Jag tar mina antidepressiva 20 mg och mina ångest dämpande som också hjälper mig sova 50 mg.

Väntar på svar från en Online skola för att se ifall jag kommer in på gymnasiet igen, ska börja om från början igen för 4e gången. Jag har skrivit in mig på en körskola i Karlskoga där jag bor och ska börja studier denna månad! Och jag kanske till och med har hittat kärleken igen?!

Så saker och ting går framåt och min läkare ska ringa mig imorgon för att jag vill sluta med min ångest dämpande medicin, den gör mig seg och min reaktionsförmåga är försämrad och jag gör ofta fel och kan inte tänka rakt med den. Känner mig helt efterbliven.... + att den är beroende framkallande så att jag får abstinens.


Hur hamnade jag här? The bad parts.. för dom kommer jag lättast ihåg tyvärr...


  • Uppväxt med underbara föräldrar men tyvärr med 2 andra närstående period alkoholister i mitt liv.
  • 5-6 år, mina föräldrar skiljer sig nästan.
  • Sexuellt ”använd” som 6-8 åring av 1-2 år äldre killar.
  • Som 8 åring såg jag min hund Lady somna in.
  • År 2009 dog en av mina trygga punkter i livet, farmor.
  • 12-18 år hade jag Ortorexi/Anorexi (Ätstörningar).
  • 13 år börjar jag gå till kurator/psykologer.
  • År 2013: 5 mars, våldtäkt som jag inte anmälde, räddar min vän från att ta livet av sig x-antal ggr (fick avskedsbrev), 21-april natten dör farfar.
  • 2013/14 får jag IBS (irritable bowel syndrom) som en diagnos, innan det har det varit över 6 resor in till akuten p.g.a väldiga magsmärtor och massa prover trodde att jag hade cancer i magen men hade tur.. men fick veta att det inte finns något botemedel mot IBS.
  • 2014/15 får reda på att jag har PTSD (posttraumatisk stressyndrom).
  • 2014/15 börjar självskadebeteende, skärsår på armarna och svälter mig själv.
  • 2014/15 Tar överdos av tabletter och hamnar på akuten och sedan inskriven på psyket i Nyköping. Blir dåligt behandlad på psyket av nattjouren, får panikångest och försöker ta mig ut.
  • 2014/15 dör min morfar så jag åker till begravningen med familjen i Finland.
  • 2015 ser jag hunden Alfred (amstaff) somna in och innan det se hur han led av skelett cancer.
  • Får se att en närstående bli mer och mer beroende av alkohol och att hela hens armar är sönder skurna med rakblad.
  • 2016 slutar jag hos psykologen på unga vuxna. Börjar röka cannabis. Åt hash brownies och trodde att jag skulle dö för att det kändes som att min kropp höll på att stänga av.
  • 2016 tidigt i april runt 15e, En till våldtäkt av en kille + massa lögner, lurad, hade flyttat till egen lägenhet i dalarna för att börja om. Anmälde honom och åkte in till polisstationen och berättade för dom vad som hade hänt, och pratade i timmar med kameror pekandes på mig från alla vinklar.
  • Börjar ha svårt för att veta vad som är verkligt och overkligt.


Det finns mer att tillägga tyvärr... men det här är nog de största...

Men i Mars 2016 fick jag flytta till min bästa vän Ida-Charlotte Brofjord i Karlskoga och det är där jag är idag i hennes hall och lyssnar på Nomy och fortsätter att kämpa vidare i mitt liv. Och ända sedan jag kom hit så har jag inte rökt cannabis.


Likes

Comments