Många saker cirkulerar runt i mitt huvud. Om och om igen, som karusellerna på gröna lund eller som smutstvätten i maskinen som snart ska bli ren. kläderna blir till vitt lödder och byts ut till en varm doft av blommor. allt har sin början och sitt slut. Men inte jag. För mig finns det inget stopp.

Jag har inget stopp på mina känslor och inget stopp på min personlighet. Jag är för mycket och samtidigt alldeles för lite. jag känner saker från hela mitt hjärta, sorg, glädje, skratt. Ingenting i rätt balans. ingenting är i en balans jag klarar av att hantera. Hela jag är en sommarförälskelse som inte vet när romansen plötsligt ska ta slut. Eller så är jag den sista skvätten kvar i champagneglaset med bubbel från gårdagen. god och glädjeframkallande igår medan jag idag var onödig och drycken som gav mig både huvudverk och ångest.

Jag vet att jag är allt och lite till. Den som vill ha så mycket men vågar för lite. Den som försöker se hela livet med stora perspektiv men upplever allt som ett konfettiregn där de fina konfetti i alla dess glada färger faller mot himlen och skapar en bild alla på konserten vill leva kvar i. Men dagen därpå har alla konfettin i grönt och guld fallit till marken och är obetydliga. Jobbiga att städa bort och ett irritationsmoment.


Likes

Comments