Min personliga vardag.

Jag vet att jag har varit fett off sedan i måndags ..
but you know me, on and off är en del av min vardag hahaha.

Jag har spenderat en hel del tid åt att umgås med Jenni, min bästa tjejkompis som nyss flyttat till samma by som jag. Vi försvinner i vår egna bubbla och bara finns. Hon är en av dom bästa människorna jag någonsin mött och antagligen någonsin kommer att möta, några människor är speciella och kommer alltid att finnas hos en på ett eller annat sätt. Sen har jag ju mina studier som är igång på full rulle återigen. Jag börjar komma igen ordentligt nu och självförtroendet ökar. Snart är det dags att boka examination.

Jag har även börjat jobba igen och idag började jag mitt arbetspass från 15.00 - 21.15, bara ett par timmar men det känns när man inte varit igång på länge. När jag började jobba där 2014 så hade jag en handledare som kort därefter gick i pension, idag jobbade hon som inhoppare och gud så roligt att träffa henne igen. Precis som jag minns henne, ung i själen, alltid glad, larvig och otroligt omtänksam och bra undersköterska. Verkligen en person som man kan se upp till! När jag slutade jobba så skyndade jag mig hem, det var både mörkt, kallt och så visste jag självklart att jag hade en glad hund hemma och väntade på mig. Hon fick även sin tredje hundbox idag, hennes favorit var leksaken såklart. En röd boll liknande sak som man kan stoppa in godis i, givetvis stutsar den också så det är väl bara en fråga om tid innan hon råkar ha sönder något igen, haha.

​​Livet med hund, älskar det.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Min personliga vardag.

En ny vecka har tagit fart och jag har även en del planerat för den.

Jag vaknade först vid klockan fem imorse av att någon stod och pratade nedanför mitt sovrumsfönster. Det var grannarna som åkte till sina jobb. Som tur var kunde jag somna om och sov tills klockan blev runt åtta. Gjorde mig i ordning, kopplade hunden och gick ut en sväng. Det är ändå helt okej väder idag. Småkallt men det regnar inte och det är huvudsaken. Jag hatar regn. När det är kallt och mitt hår blir blött..

Nu sitter jag med mina studieböcker, redo för att plugga åtminstone halva dagen. Jag har fått förlängt min sista kurs en gång till då intresset inte funnits där, min motivation har legat på noll. Nu är jag redo igen, vill bli klar så jag kan börja fokusera på en sak istället för att ha flera saker på gång hela tiden. Jag behöver stabilitet och struktur i min vardag så det är bara till att knipa kakhålet och kämpa på. Jag vill försöka hinna med att hälsa på hos Jenni idag också, känns som att vi har en del att snacka om. Igår gick jag och en tidigare vän en promenad för att lösa våra problem eller vad man nu ska säga. Vi har bråkat sedan en månad tillbaka men innan dess var vi jättebra vänner så det kändes skönt att prata ut om saker. Nu kanske vi kan återgå till den vänskapen vi hade innan allt det här hände. Jag hoppas verkligen att vi kan det.

Jag skriver kanske lite senare igen, ha en fin måndag!

Likes

Comments

Som rubriken lyder så är det tre månader sedan en underbar människa lämnade jordelivet
för att sprida sina vingar och bli en ängel i det blå. Nämligen min kära morfar.

Anledningen till att jag skriver om det här är för att ett minne på facebook kom upp och jag har då inte kunnat sluta tänka på min morfar hela dagen. För mig var morfar så mycket, inte för att vi träffades mer än han träffade sina andra barnbarn utan vi träffades faktiskt allt mindre de senaste åren. Redan sedan jag var barn har jag alltid känt att jag haft en speciell relation med morfar. Han har på något sätt varit en förebild för mig och jag har alltid känt mig välkommen och älskad av honom. Min fina morfar, vad jag saknar dig.

Likes

Comments

Hej läsare. Vi har kommit till veckans mitt och jag valde idag att inte plugga utan redan i förmiddags gick jag hem till Jenni. Jag vaknade runt nio tiden och gick då en runda med Nikita innan jag fixade mig. Under tiden snap chattade jag med Jenni och bad henne då starta kaffe för att sedan bege mig. Som jag tidigare skrivit så har Jenni precis flyttat hit från Ystad och det är givetvis rörigt när man flyttar så vi försökte fixa lite med landade efter en stund i hennes kök. Hennes nya lägenhet är faktiskt jättemysig och hon bor så nära mig som det bara går. Det känns bra att veta att man inte är ensam och att man har ett ställe att gå till när det svider.

När Jenni skulle på föräldramöte så begav jag mig hemåt där jag möttes av min granne Martin som brukar hänga hemma hos mig. Vi gick en promenad med Nikita innan jag tog disken sedan gårdagen. Slängde oss sedan i varsin ända av soffan för att se tv och små prata lite. Försökte mig även på att spela en runda League Of Legends men då min dator håller på att kollapsa vågar man knappt spela längre. Det är dags att köpa en ny dator men ack så dyrt och tidskrävande det blir. Jag varken kan eller vill lägga pengar på en sådan sak just nu.

Imorgon ska jag plugga det mesta av dagen så jag avslutar här,
det är dags att hoppa i säng och försöka sova.
Godnatt på er alla. Sov gott.

Likes

Comments

Tankar och åsikter.

Why do I push you away? Why do I tell you to leave me alone,
like I never got something to say. Why does it feel like I'm lying.
I'm tired of smiling like I've been okay. I'm praying, I'm crying.
I look up, I'm thinking: How do you hear what I'm saying?
I'm tryna be a better person but it's killing me inside.
I can't seem to understand, why I never trust anybody.
I feel like you're never there, or mabye I never cared.
Mabye I'm full of pride and when you called I couldn't hear.
I need you what can I say. Cause this world around me is falling,
and it feels like I'm going to break. It feels like I'm losing myself in this darkness.
Forgive me for my faults. Mistakes that are made, that are hurting.
But you know who I am. You knew I wasn't perfect.
My faith in you wasn't certain. But I'm bitter inside of a wilderness.
Wake up at 6 in the morning. I wonder when will I be tired a little less.
Am I selfish for wanting more? See when you run out of hope, you run into faith.
I hear your voice so now I'm about to break. I made a lot of bad decisions in my life.
I never seem to get it straight. Caring less of people that I cared about.
I can feel my heart turning hollow.
Trust issues, I got plenty. Stories and scars, I got many.
I wonder if i'll ever be ready to be that person that I know I can be.
I need you to show me the way. I'm stubborn. I'm bitter. I'm prideful. I know it.

I need you, what can I say?

Likes

Comments

Min personliga vardag.

Shit vad konstigt det känns att skriva en sådan rubrik, men så är det ibland eller hur?

Vi har vänner som kommer och går, det vet vi ju alla. Men några människor gör större intryck än andra och man bär med sig minnet av dem. För ett par år sedan träffade jag en gammal bekant och vi klickade trots att vi tidigare aldrig tidigare liksom pratat eller fört en konversation. Under den här tiden har vi alltid haft varandras ryggar, alltid gillat att umgås och hitta på hyss och så vidare. Man kan väl nästan säga att han blev en av mina tajtaste killkompisar, men så en dag vände han mig ryggen då han hittat annat umgänge eller vad man nu ska säga. Jag tog det hårt då han inte ens tog sig tid att svara på mig på messenger, än mindre sms och telefonsamtal. Jag saknade min broder och även fast jag inte fällde några tårar så var jag ledsen. Jag tänkte då att jag aldrig någonsin skulle förlåta honom. Några månader sedan flyttade han närmre mig och började därav höra av sig igen. Jag var nog lite svår i början men det slutade med att han bad om ursäkt och det löste sig. Jag jävlades givetvis med honom ibland och pikade honom med vad han gjort - syndat. Vi blev goda vänner igen och hade återigen aldrig några problem med varandra, hade kul, drack kaffe, spelade basket, umgicks i grupp och själva och gick promenader. Pratade om saker man annars inte brukar prata om, saker man bara tänker.

Men vad har hänt nu? Vi började tjafsa strax innan jag åkte till Mallorca på grund av en j*vla skitsak. Han gick då från noll till hundra, raderade mig överallt, slutade svara mig på messenger och pratade inte med mig alls när jag kom hem från min resa. Mötte honom och då såg han bort och gick vidare medan hans vän stannade och sa hej. Vad säger det? Och nu har jag varit hemma ett tag. Han har haft massor chanser att komma och prata med mig, prata ut och ge mig en ursäkt för att han gör så här. Kan han slänga mig så lätt inte bara en men två gånger så antar jag att jag inte betyder ett piss trots allt vi gått igenom och dessa år av fin vänskap. Jag är så himla blåögd ibland, alltså det känns som att jag måste börja gå mer på magkänsla än på vad hjärtat säger mig.
Ibland ska man kanske bara ge en chans.

Likes

Comments

Min personliga vardag.

Hej alla fina läsare, hoppas att ni har haft en härlig lördag.

Min lördag har spenderats åt att agera flyttphjälp åt min bästa tjejkompis Jennifer. Jag vaknade runt klockan sju och gick direkt ut med hunden. Smsade lite med Jenni redan då eftersom att vi hade bestämt att mötas klockan halv åtta, men jag visste inte om jag skulle hinna så jag bad dom vänta en stund. Gjorde mig i ordning och kastade in mina extra nycklar till grannen som erbjudit sig att passa min hund Nikita. Hemma hos Jenni möttes jag av hennes pappa Tommy samt hennes systers man Jonte som också skulle hjälpa till.

Vi åkte mot byn för att hyra släp och körde därefter mot Ystad där Jenni bodde förr. Först tog vi saker till tippen för visst är det smart att röjja undan bland saker man inte längre använder när man ändå ska flytta. Perfekt tillfälle, det finns ingen ursäkt! Hahahah. Efter ett tag blir man hungrig av allt lyftande, springande och bärande så vi körde förbi Burger King för lite mat och dryck innan vi körde några runder till hennes nya lägenhet. Alltså jag är fortfarande jätteglad för att Jenni flyttat nära mig igen, vi träffas redan så mycket mer än förr och hon gör mig glad. Hon är min äldsta vän, vi har alltid klickat och hon är den mest lojala vän jag någonsin haft.

Nu är jag hemma, sitter i soffan med täcke och hundens huvud i knäet.
Just nu känner jag hur allting går bra, good karma liksom.

Likes

Comments