View tracker


Vihar samlats här ikväll för att ställa saker och ting till rätta. Låt oss höjavår röst, höja våra facklor och rätta till. Rätta till det vi har gjort fel. Rättatill, göra om och göra rätt. Det är aldrig försent att få till stånd enförändring. Att förvägra förändringar är som att skjuta sig själv i benet dettaär ett faktum som inte kan förbises. Genom historiens gång är detförändringarna som gör oss till det vi är idag, och det vi kommer att bliimorgon. Visst vill vi alla blicka mot en hoppfull framtid, en ljus morgondag ochett gott slut. Detta borde alla människor på jorden ha rätt till. Dessvärre ärframtiden för ett antal medmänniskor inte lika hoppfull, eftersom de råkar varazigenare.

Nyligenbeslutade regeringen att utvisa de franska zigenare som dök upp vid vår tröskelför att be om hjälp. De hade en önskan, en tro och en gnutta hopp. Kanske varSverige annorlunda. Kanske kunde Sverige visa givmildhet och göra det bättreför de som har det absolut som värst.

Vadhänder med dessa människor vars morgondag är mörk och hopplös?

Regeringendiskuterade, många argumenterade för och emot, men till vilken nytta? Det helaresulterade i en falsk förhoppning för de franska zigenarna. Till minbestörtning har regeringen beslutat att utvisa dessa människor vars enda brottär att de tillhör en rasminoritet.

Vårthopp kvarstår om att vårt land ska vara en demokratisk förebild och ett gottföredöme. Tillsammans står vi starka. Vi protesterar och säger ifrån. Låt osshöja vår röst och visa vilket land Sverige egentligen är. Vilket land vi tyckerSverige borde vara. Vilket land Sverige ska vara.

Tillsammansär vi starka.

Tillsammanskan vi rätta till.

Dentillvaro zigenare har är inget en människa skall behöva uppleva. Det är entillvaro grundad på okunskap hos människor som inte velat öppna sina ögon. Zigenarnaär en minoritetsras som länge levt under förtryck. Detta är ett faktum sommånga väljer att förbise, och någonting vi ska rätta till. Varför ska en gruppmänniskor tvingas leva under usla omständigheter på grund av sin ras? Det är dagsatt öppna ögonen och inse. Vi har en skyldighet att rätta till felaktigheter,förändra och förbättra Sverige.

Jagtalar för alla zigenare när jag säger att ingen av dem tycker att ett lägerboendeär optimalt. Att vara totalanalfabet är ingen trivsam tillvaro utan det är etthinder för ett fungerande liv och delaktighet i samhället. Att nekas boende,arbete och skolgång på grund av ras borde inte under några omständigheterinträffa. Detta är något alla människor har rätt till enligt FNs mänskligarättigheterna.

Zigenarenstillvaro anses enligt den svenska regeringen som ”Zigenarproblematik”. Detanses vara ett stort, svårt och för vissa ett omöjligt problem att lösa. Attöppna ögonen och se problemet från ett annat perspektiv kan vara svårt, men detär inte omöjligt!

”Zigenarproblematiken”,Sveriges strävan efter rashygien och motvillighet till att öppna sina ögon äranledningar till varför dessa franska zigenare inte fick tillhöra det svenska samhället.Är detta verkligen ett Sverige vi vill leva i? Är detta verkligen ett Sverigevi vill att alla andra ska se? Ett Sverige där givmildhet, frihet ochmedmänsklighet inte är en självklarhet?

Ärvi verkligen ett så stort problem som alla påstår?

Jagkan inte förstå hur man kan låta sig vara så förblindad för förändring ochkalla det hela ett stort problem. En liten förändring kan göra att morgondagenblir ljus. En liten förändring kan göra Sverige till den demokratiska förebildvi vill ha. En liten förändring som får oss alla att förvänta oss en hoppfullframtid. En liten förändring som rättar till.


Källförteckning

Taikon,Katarina (1963). Zigenerskan. Åhlén& Åkerlund, Stockholm. (Utdrag ur pdf)

Mohtadi,Lawen (2012). Den dag jag blir fri. Naturoch Kultur Allmänlitteratur, ort saknas.

Text:Arbsjö, Karin. ”Taikon talar till oss”,http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/bocker/bokrecensioner/taikon-talar-till-oss/, Sydsvenskan. Uppdaterad 3februari 2016 04.00.

Film:Taikon 2015.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Katarina Taikon

Vi som ikväll har samlats här vill att vårt land ska vara en demokratisk förbild och ett gott föredöme för omvärlden men tyvärr har regeringen nu försummat det. Det beslut regeringen har fattat är så bedrövligt och skamligt. Vi lever i ett land som utåt visar sig vara ett trevligt och tryggt land, men det är dessvärre inget vår lilla folkgrupp har fått uppleva.

Hur kan det än idag förekomma så mycket rasfördomar som det faktiskt gör? Jag är av den uppfattningen att alla, oavsett ras har lika mycket att bidra med till samhället. Därför tycker jag nu att de som styr Sverige ska tänka om, och i stället för att utvisa zigenare ge de en chans. Ge oss bra bostäder, en trygg bostad till alla är det viktigaste för vår utveckling. Idag är jag tacksam för alla som har samlats här för att tillsammans med mig fortsätter kampen. Vår kamp som en dag kommer leda till att zigenarna slipper bli mötta av alla dessa rasfördomar.

Jag minns hur det var när jag var liten, de som styrde Sverige intalade sig att vi trivdes i våra läger, trots de dåliga levnadssituationerna. Hur har de maken till att uttala sig på det sättet, vi fick inte rätt till skolan, om vintern var det kallt i tälten och de gav oss ingen chans till att bli som en svensk. Jag minns hur min far kämpade för att jag och syskonen skulle få börja skolan, och hur många avslag far fick. Vi kämpade för att ”försvenskas” men de som styrde gjorde det svårt. Min största önskan var att samhället skulle se helt annorlunda ut denna dag, men så blev inte fallet. Min kamp, vår kamp fortsätter och en dag kommer vi vara precis som de. En dag kommer man inte tvingas lämna landet på grund av ras. En dag ska både du och jag ha rätt till skola och boende, arbete och sjukvård. Vi måste fortsätta att informera, att sprida kunskapen om de mänskliga rättigheterna, för jag tror, att om folk bara förstår allvaret i denna situation så kommer snart en förändring. Låt oss lära oss av denna händelse, och låt det aldrig upprepas.

Zigenarproblemet hade inte varit något problem om myndigheterna hade visat sin goda vilja mot vår lilla folkgrupp på ett mer pålitligt sätt. Allt det som samhället har försummat skulle kunna repareras med ett par inte allt för kostsamma rättigheter. Det är bostadsfrågan som måste klaras av för att något ska bli bättre för vår förtryckta folkgrupp. Jag har hopp om att en dag ska alla jordens barn gå i skolan, och jag har hopp om att alla ska ha ett tryggt och bra hem. Ikväll är det mörkt i Sverige, men våra facklors ljus fladdrar för vår vilja att fortsätta kämpa. Vi är här för förändring, och så länge vi inte ger upp finns det hopp.

Jag kämpar inte bara för min mor och far som levt ett så hårt liv, jag kämpar för alla. För vi är människor, som alla andra. Vissa av oss är snälla andra dumma, vissa av oss är ärliga andra skumma, precis som svenskarna. Vi som ikväll har samlats här kommer en dag få se våra barn och barnbarn gå hand i hand utan en tanke på ras eller ursprung.

Källförteckning:

Ramqvist, Karolina, ”Zigenerska” var början på en lång kamp”, Dagens Nyheter, 2015-12-25

RODVALDR, LARS, Älskad barnboksförfattare och karismatisk människorättskämpe,

http://www.taikon.se/katarina-taikon, Taikon.se, hämtad 2016-02-04.

Taikon, Katrina (1963), Zigenerska, Åhlén & Åkerlund, Stockholm.

Likes

Comments

View tracker

Katarina Taikon-Casper Steg 5

Vi har samlatshär idag för att visa att vi menar allvar, att ni måste kunna anpassa er, attni kan hjälpa oss till ett bättre Sverige. Sverige må vara mörkt i kväll men viska hjälpa Sverige att lysa igen.

 

När zigenarnakommer till Sverige så söker de säkerhet, en chans att kunna utvecklas och enchans att kunna leva ett normalt liv. Olof Palme har ingen aning om hur myckethan skadar. Inte bara för zigenare utan för hela Svenska samhället. Zigenaretar inte Sverige för givet, vi kommer att hjälpa och stötta Sverige och kunnavara stolta, att kunna få kalla det vårt hemland men tyvärr så kan jag intedet. Att bli trakasserad av politiska individer är inte okej. Det är hellerinte okej att kalla ett land demokratiskt när folkgrupper blir utstötta, ni serhur många vi är här i kväll, ni ser att alla som stå här är redo att jobba iSverige, betala skatt till Sverige, men allt vi behöver är en chans så att vikan visa vad vi går för.

 

Varför ska vibli behandlade så här, varför ska alla ha rätt att trycka ner oss när allt visöker är säkerhet. Tänk att du kommer till Sverige med två barn, ingen inkomst,ingen närstående som kan hjälpa. Du tror att du är säker här, men nej det är duinte. Om du går ut en kväll i staden så finns det alltid en risk att blimisshandlad eller våldtagen bara för din etniska bakgrund. Du och dina barnsvälter du sätter dig på gatan för att tigga, folk spottar på dig kallar digotäcka ord, men ibland så kommer det den svensken som detta land behöver. hankommer fram och ger dig pengar, han erbjuder tak över huvudet till dig ochbarnen. Helt plötsligt när livet börjar komma på rätt väg, så kommer dennagubbe så kalla Sveriges stadsminister och bokstavligen slänger oss i lorten ochkastar ut oss från Sverige. Det är oacceptabelt. Vi lever i en värld där vi skaenas och hjälpa varandra men som det ser ut nu så är det mer som en bomb som ärpå väg till detonation.


Folk kallar oss zigenare barbarer, tjuvar, äckel och råttor, om jag ska varahelt ärlig så är det bara en spegelbild av Sverige och resten av världen. Allazigenare är inte bra, samma sak med svenskar, men vi förstå detta bättre.Svenskarna tror att alla zigenare är hemska personer för att en har betett sigdåligt och att vi alla andra kommer vara lika hemska, men så är det inte. Vialla är unika, vi är också självständiga under tiden så gör Sverige tvärtemot,så fort någon säger något så kommer den andra att lyssna och inte våga säganågot som går emot detta gäller samma sak precis som den nästa person och dennästa igen. Folk måste lära sig att kunna ha sina egna tankar och sluta skapafördomar om folk utan att de har ingen aning vad de sysslar med.


Slutningsvis vill jag säga tack till allt stöd, sedan så vill jag ocksåuttrycka mig en sista gång för kvällen, ni är inte ensamma där ute, vi uppleversamma saker, men detta kan ändras tillsammans, tack så mycket.




Källor

 Katarina Taikon, Älskad barnboksförfattare och karismatiskmänniskorättskämpe.

http://www.taikon.se/katarina-taikon , Senast uppdaterad???. Hämtad 201602/04

 

 

Skapare?  Biografi, https://sv.wikipedia.org/wiki/Katarina_Taikon Senast uppdaterad 17 januari 2016. Hämtad 2016 02/04

Film: Taikon (2015)

Likes

Comments

Katarina Taikonhar varit en av de viktigaste för Sverige i hel het. Katarina har hjälpt olikafolkgrupper, men framförallt romerna som var mest utsatta. Katarina har ocksåpåverkat Sverige genom hur vi ska följa de mänskliga rättigheterna, samt visatså länge viljan finns så kan allt ändras. Katarina har kämpat mycket medrättigheter till alla människor. Det som drev Katarina att fortsätta attbekämpa denna grymma Sverige var att tänka på sig själv och hur andra sitter ien dålig sits för att de kommer från en annan folkgrupp.

 

De artiklarnafrån FN deklarationen om mänskliga rättigheter som Katarina har efterföljt ochpushat genom i Sverige är följande.

 

Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Dehar utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i enanda av gemenskap.

Artikel 3. Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Artikel 7. Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd avlagen utan diskriminering av något slag. Alla
är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som stridermot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Artikel 8. Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationelladomstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundlägganderättigheter enligt lag eller författning.

Artikel 9. Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad ellerlandsförvisas.

Hon harmed andra ord framfört alla artiklar som handlar om en person och att denpersonen eller folkgrupper inte ska bli olik behandlad från en blond till enmörk hårig. Katarina har också visat andra människor om den sanna bilden omSverige. När Martin Luther King Jr kom till Sverige för att ta emot sitt nobelpris så höll Katarina på att kämpa för romerna, då fick Martin den riktigabilden av Sverige, vi är inte de land som är givmild vi var heller inte ettland som följde mänskliga rättigheterna till punkt. Slutningsvis så utan Katarinaså skulle inte Sverige sätt ut som det gör idag

 

 

Likes

Comments

Det är hemskt hurfientlig bilden på oss zigenare är. Svenskarna dömer oss alla som en person attvi alla är hemska. Om vi skulle ha gjort samma mot er så skulle ni blivitrasande för att ni är så oerhört okunniga. Jag påstår inte att vi kan mer ellermindre än svenska, vi dömer inte hunden efter håret. Vi är människor, vi skaha samma rätt som alla andra. Det finns till och med lagar men de efterföljs inte alls. Svenskarna trycker ner oss för att de vill framstå som den bästa, Ingenkan vara bäst på allt och Svenskarna är inte bra på att följa mänskligarättigheter.

Likes

Comments


Efter det andra världskriget skrev FN deklarationen om demänskliga rättigheterna. Det tog tre åt att skriva 30 artiklar. Många tog åtsig vad FN hade att säga, men allting var inte solklart från början. Här kommerpersoner som Katarina Taikon in i bilden.

Gamla tankesätt stod fortfarande kvar för många. Sverigeansåg det viktigt med rashygien och utförde bland annat tvångssterilisering på”opassande”. Därför var det även väldigt olämpligt att blanda sig med en annanras. Exempelvis om en svensk skulle gifta sig med en rom. Synen på romerna rentgenerellt var mycket dålig, de var förtryckta och stod utanför samhället.

Personer som Katarina Taikon däremot kämpade inte bara förromernas bättre levnadsstandard i det svenska samhället. Utan behandlade alla romersom människor, vilket många inte gjorde. Hon tog sig tid att besöka Sveriges900 romer och uppmärksammade dem. Trots att detta inte står i någon avdeklarationen om de mänskliga rättigheternas 30 artiklar, anser jag detta varaen mycket god gärning för människors bättre.

Annars kämpade Katarina väldigt hårt för att alla romerskulle få en bättre levnadsstandard. Ett okej boende, skolgång och arbete. Honbörjade med att 1963 skriva en bok vid namn zigerneskan som blev en stor debut.Efter det gav hon ut en tidning om romer, skrev och korrigerade artiklar itidningen, skrev artiklar om romer till tidningar och hade mycket kontakt medSveriges dåvarande politiker. Hon pointerade verkligen ut det som var fel isamhället och varför/hur man ska ändra på det.

Anledningen till varför Katarina har spelat en så pass stor rollför de mänskliga rättigheternas utveckling är att hon kämpade för det mångainte ansåg var viktigt. Synen på romerna i Sverige då var väldigt trångsynt.Svenskarna och de svenska politikerna tyckte att romerna inte behövde någonspeciell förändring, de hade det bra som det var. I fall Katarina inte hadeengagerat sig så pass mycket hade nog romernas situation i Sverige inte varitdensamma.

Trots att deklarationen om de mänskliga rättigheterna fannssom en handbok om hur människor bör bli behandlade var det inte specielltsolklart för alla. Med tanke på konsekvenserna av förintelsen borde det varasjälvklart att romer också var människor. Fast för alla är det inte så lätt atthelt plötsligt börja tänka i nya banor, utan de flesta behöver lite hjälp påtraven och vägledning för att ändra sitt tankesätt. Katarina Taikon ändrademångas tankesätt kring romerna vilket gjorde en stor skillnad för deras liv.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mänskliga_rättigheter

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rashygien_och_eugenik_i_Sverige

Zigerneskan utdrag ur boken

Den dag jag blir fri – Lawen Mohtadi

Likes

Comments


Jag anser det obegripligt hur en person har maken till att sägaså pass ovänliga saker mot oss Zigenare. Dessa ställningstagande är endastgrundade på okunskap. Jag kan tänka mig att svenskarnas syn på zigernarna ärendast till deras egen fördel. De intalar sig att vi finner oss tillrätta ivåra läger som analfabeter. Det är en lögnaktig föreställning. Myndigheten gördet lätt för sig och skapar i sin tur en dålig tillvaro för oss zigenare.”Zigenarproblematiken” kan enkel lösas med en förändrad uppfattning.Framförallt en vilja.

 

 

Likes

Comments

Katarina Taikon har stor betydelse för de mänskliga rättigheterna i Sverige eftersom det t.ex. står i artikel två (mänskliga rättigheter) att ” Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhöra, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.” Som ni kan läsa står det att frihet och rättigheter inte ska påverkas på grund av ras. Och romernas rättigheter och frihet var inte alls det samma som en vanlig svensk var. På DN.se kan man läsa en artikel som är skriven Taikon och hennes debut bok ”Zigenerskan”. I artikeln står det att den boken blev som en väcka klocka för Sverige. Boken blev utlösare till den antirasistiska kampen för romerna.

Katarina Taikon var som ung med om en hel del hemskheter, och gick miste om väldigt mycket av en så kallad normal barndom. Och jag tror att det var alla dessa olika omständigheter som fick Taikon att kämpa så hårt. Katarina var en de första svenska romerna som fick lov att studera, och på Birkagårdens folkhögskola fick hon tag på FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och upptäckte snart den stora skildringen av människors lika värde och vart hon har växt upp med. Det är något av de hon utgår ifrån i sin kamp, hon menade att om människor bara fick information om hur de verkligen låg till så skulle en förändring komma.

Eftersom man i flera olika artiklar visar på att det inte är okej att ”kränka” en ras eller mindre folkgrupp, rättare sagt så är det inte okej att da ifrån någons frihet eller rättigheter pga. Ras, ursprung osv. Bland annat så tar artikel 3, som visar på att alla har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Även artikel 6 som lyder ”var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.” Vilket romerna innan Katarina Taikon absolut inte gjorde, man ville inte ha med romerna att göra. Katarina kamp för romerna lede till en stor förändring för den förtryckta folkgruppen, men även hela samhället. Vi kan i en annan artikel om Katarina Taikon, och en flicka som berättar att Taikons bok ”Katitzi” och tv serien slukade upp henne varje gång, och fostrade henne och alla andra barn, politik lärde de sig också med hjälp av hennes böcker. Taikon har redan i sina texter skrivit om frågor som rör oss idag, ex. begränsning av asylrätt och migration som förhåller sig till arbetsmarknaden osv. Som det strå i artikeln, ”jag vet inte vad som är värst, tanken att det inte fanns någon som tog hennes analys vidare eller att man faktiskt gjorde det och ändå inte har kommit längre.” Allt de hon gjorde under sin tid ledde till att hon blev en avgörande representant romerna och en politisk ”symbol” i vissa områden.

Likes

Comments

Jag är Katarina Taikon och nu ska ni få läsa min berättelsesom egentligen började redan som barn. Min barndom som zigenerska var hård, morgick bort när jag var väldigt ung.  Såjag levde länge med far och mins syskon, fram till den dagen jag blev bortgift.Jag rymde senare från min man och efter det var allt svårt. Visst har jag mötgoda människor men jag hade det väldigt svårt. Och minna rättigheter var intesamma som de andra svenskarnas var. Det var nog någonstans där min kampbörjade.

Om kring 1960-talet så började det på riktigt, och jagbestämde mig för att verkligen kämpa för romerna. Jag som sagt året var 1960och jag har fått lära mig läsa och skriva vilket ledde till att jag lärde migmycket om Sveriges lagar och vilka rättigheter alla människor ska. Detta gjordeatt jag började kämpa för att vi, precis som alla andra skulle få bo i vanligahus, ha vanliga jobba och få en vanlig utbildning. Jag ansåg att vi kommit sålångt i utvecklingen att vi skulle förstå att ingen människa är mer värld ännågon annan. Jag försökte många gånger tala med folk som har högre makt, mentillslut insåg jag att de vuxna redan hade en bestämd syn på oss romer. Därförändrade jag min målgrupp och började skriva barnböcker. Eftersom vi måste lärade små redan från början allas lika värde.

 

De som styrde Sverige intalade sig att vi trivdes i våraläger, trots de dåliga levnadssituationerna. Hur har de macken till att uttalasig på det sättet, vi fick inte rätt till skolan, om vintern var det kallt itälten och de gav oss ingen chans till att bli som en svensk.  Jag minns hur min far kämpade för att jag ochsyskonen skulle få börja skolan, och hur många avslag far fick. Vi kämpade föratt ”försvenskas” men dem som styrde gjorde det svårt. 

 

Jag kämpade inte bara för min mor och far som levt ett såhårt liv, jag kämpade för alla. För vi är människor, som alla andra. Vissa avoss är snälla andra dumma, vissa av oss är ärliga andra skumma, precis som desvenska. 

Likes

Comments


Familjen komursprungligen från Östeuropa och försörjde sig som tivoliägare ochmusiker.  Katarina föddes i ett tältutanför Örebro. Hennes mamma avled när hon var nio månade gammal. När Katarinavar fem år gammal lämnades hon bort till en rik familj som bodde i Skellefteå,och efter ett tag fick hon bo på ett barnhem i Umeå. När hur sedan fyllt 7årblev hon hämtad av sin pappa. Hennes barndom var väldigt hemsk och dramatiskt,Katarina sa en gång ”jag minns inte en dag so barn utan stryk”.

När Katarina bara var 16 år fick hon och hennesstorasyster Rosa Taikon huvudrollen i en dokumentärfilm av Arne Sucksdorffs.Filmen gjorde att Katarina och systern Rosa fick en ny syn på världen. De lärdekänna olika skådespelare, författare och konstnärer och fick en del mindreroller inom film och teater. Katarina och Rosa blev väldigt snabbt en del avkulturvärlden i Stockholm under 1950-talet. Katarinas syster blev tilldeladePalme priset för att varit en av de bästa silversmeder. Början av 1960 taletinledde Katarina sin stora kamp för att hjälpa romerna till sina rättigheter,enligt de mänskliga rättigheterna. Tack vare Katarinas bok debut 1963 blev honsnabbt stor och välkänd i samhällsdebatten. Hon skrev bland annat i pressen,ordnade demonstrationer, var med att öppna skolor och uppvaktade Sverigesdåvarande statsminister väldigt noggrant och ofta som var Tage Erlander ochdärefter Olof Palme.

Alla de tuffasakerna Katarina fick uppleva och gå igenom som barn spelade en stor roll ihennes kommande självbiografier. Men det gjorde även tiden så hon bodde iläger, utan el, värme eller rinnande vatten. Hon fick också stå ut med enomgivning som heltiden trakasserade romerna. Katarina fick inte heller gå iskolan och lärde sig läsa ordentligt först när hon fyllt 26år. Allt dettaspelar som sagt stor roll i Katarinas framtid och vad hon väljer att kämpaför. 

Katarina Taikon levdetillsammans med fotografen Björn Langhammer. 1982 drabbades hon av enhjärnblödning och föll i koma, som hon aldrig vaknade ur. Den 30 december1995, efter mer än tretton år i koma, dog Katarina Taikon.

Trots Taikons stora framgångar framtill 1960 tyckte honatt kampen om rasism mot romer ändå gick för långsamt. Då började Katarinaskriva barnböcker. Speciellt den första Katitzi boken gjorde stor succé underhösten 1969. Därefter skrev hon ett par självbiografier om en av dem mestälskade karaktärer inom Sveriges litteratur. Böckerna som hon skrev gjordesdärefter till film och visades på tv 1979-1980.

 Under sitt liv lyckades Katarina Taikon ändrasamhällsdebatten och hon gjorde livet bättre för otaliga människor. Bara framtill 1980 hade hennes Katitzi-böcker lånats ut från bibliotek drygt 400 000gånger.


Likes

Comments