Asså, jag verkligen inte gjort någonting idag. Åtminstone känns det så. Faktum är att min lillebror fyller år idag, och jag lyckades övertala mig själv att ge honom en av mina kaniner i present. Jag var lite osäker på om det var rätt val, framtills han fick veta att han fått Suddan. Hela han typ strålade, och han sa till och med att det var hans bästa present någonsin! (Jo, minsann. Karolina Jonsson kan det här med presenter)

Vi i ungdomskommittén har haft möte nere på ridskolan idag. Vi fortsatte att planera lite aktiviteter som är på G, men det ska jag inte avslöja här. Vi har iallafall startat en instagram där vi tänkte uppdatera lite om vad vi hittar på och så. Jag länkar den längre ner.

Sen så har jag & Ida tagit hem hästarna till mig igen. Hon red, och jag fick promenera eftersom att Dolly har tappat en sko. Jag trodde att Dolly skulle ha en massa överskottsenergi och hålla på att låtsas bli rädd för bilar. Men hon var faktiskt kolugn.

Sist men inte minst tänkte jag ge en shoutout till en av mina bästa vänner. Haha, jag wannabeade faktiskt henne i att skapa en blogg. Länkar hennes blogg nere också<3

https://www.instagram.com/uk_dkrs/

http://nouw.com/itsmylifebitch

BYE


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Dagen har jag tillbringat tillsammans med Ida och Tilde i Hudik. Vi började med att gå och käka på Donken (såklart), sen var vi in på Dollar och köpte godis (typ det viktigaste). Resten av eftermiddagen gick vi i lite kläaffärer. Jag köpte faktiskt två tröjor, gratulations to me. Jag som i vanliga fall hatar att shoppa. Antar att jag var lite sugen på nya kläder, och samtidigt är det ju kul att gå på stan med kompisarna.<3

Några timmar efter att vi hade kommit hem skulle jag gå hem till Ida, eftersom att hästarna har stått där några dagar. Också tänker jag: Nu jävlar ska jag vara duktig och jogga dit! Drar på mig träningskläder, går ca 100 meter som uppvärmning och börjar sedan jogga. Och jag känner på en gång: Shit, det här kommer att vara min död. Men jag fortsätter, går några steg i en nerförsbacke i skogen, fortsätter springa, tror att jag ska dö, går en liten bit på asfalten, springer igen och sen är jag framme. Svetten rinner och jag är slut. (Och bara så att alla vet, det var 1.5 km....) Nu i efterhand är jag väldigt stolt över mig själv. Jag menar, jag, Karolina Jonsson, joggade!? FRIVILLIGT!? Hoppas att alla andra är lika stolt över mig som jag är.

BYE

Likes

Comments

Det hela började i oktober någon gång, Dolly skulle skos och verkas. Vi hade blivit tipsade om en hovslagare, så vi ringde efter honom. Två dagar efter att han varit här så var hon så halt att hon inte kunde stå på högerfram. En annan hovslagare fick komma och rätta till hennes hovar, och sen fick hon vila. Vi hade anmält oss på en kurs tre dagar senare, så varje dag longerade jag Dolly för att se om hon var bättre. Samma dag som kursen var, haltade inte Dolly så vi hade med henne på kursen. Tyvärr tänkte vi inte så lång att benet kanske skulle bli överansträngt, så nästa dag var hon halt igen. När hon väl slutade halta den här gången satte jag i gången henne försiktigt. Vi promenerade först, sen började vi skritta, trava o.s.v. Jag hade hållit på att sätta i gång henne i en månad, då hon en dag haltade igen. Och sen blev hon bra efter några dagar, men så började hon halta igen. Och igen. Tillslut bestämde vi oss för att ta med henne till en hästklinik. Där visade det sig att hon hade hovledsinflammation på båda fram, och hon haltade även lite på vänsterbakknä!. Så hon fick kortison, bandage på frambenen, boxvila dagen därpå, därefter sjukhage och ett strängt igångsättningsschema. Vi fick även komma på återbesök och benhandla igen typ 2 gånger.

Två månader senare ungefär började Dolly halta under en ridtur. Så vi leder hem henne, och min ridlärare kommer och kollar på henne när hon springer. Och vi konstaterade att hältan minskade ju mer hon sprang. Så vi åker in på kliniken igen och gör böjprov, longerar och tar ultraljud. Då visar det sig att hon har en ligamentskada! Framför mig låg nu ett lång sommarlov med en häst som skulle sättas igång genom att att skrittas 30 minuter om dagen, rakt fram, inga böjda spår och ingen klättring. Jippie. Men tanken på en frisk häst peppade, även fast jag trodde hela första ridturen att hon skulle börja halta varje gång hon snubblade till.

Men en dag när vi skrittar som vanligt, snubblar Dolly (som hon brukar göra ibland) och haltar sedan kraftigt 3-4 steg. Sen försvann det! Gissa om jag blev förbryllad. Jag rider hem och pratar lite med mamma, och vi bestämmer att jag ska rida nästa dag som vanligt och se vad som händer. Nästa dag händer samma sak igen. Så vi bokar tid på kliniken igen. Men några dagar innan vi ska dit ska Dolly skos, så hovslagaren kommer och allt går jättebra. Ända tills det är dags för högerfram. Dolly är i vanliga fall jättesnäll att sko, men nu ryckte hon hoven ur händerna på hovslagaren om och om igen. Hon har så ont i vänsterfram så att hon inte kan stå på den. Vi åker till kliniken där Siso gör en massa olika böjprover, men utan resultat. Tillsist ställer han sig rakt framför Dolly och tittar på henne. Han ber mig och mamma att komma och titta också, så vi ställer oss framför Dolly och då ser man tydligt att hon är jättesvullen i högerbog. Jätte, jättesvullen. Så då tar vi ultraljud och hittar en inflammation i bogleden. Alltså hade det börjat med att hon hade haft ont i högerbog så hon hade lagt om vikten till vänsterben. Vänsterbenet blev överbelastat så det var därför hon fick ont i det. Vi får även veta att boginflammtionen kan vara orsaken till alla andra hältor.

Idag mår Dolly bra, och vi rider 5 dagar i veckan, 10 minuters intesivt arbete. Ja, förutom att hon tappade en sko inatt så mår hon bra. Så ingen ridning förens på fredag igen.

BYE

Likes

Comments

Idag har vi flyttat hem ifrån Martas stuga som vi har sovit i hela veckan. Dolly blev väldigt lycklig över att komma hem igen och sprang runt i hagen och bockade.

Eftersom att Ida skulle iväg, så var det meningen att jag skulle ta hem hästarna. Jag red på Dolly och tog Xante' som handhäst. Det gick hur bra som helst tills vi kommit typ halvvägs hem. Då kommer Flora galopperande (hon hade hoppat över trån), så jag släpper Xante' och hoppar av Dolly och drar med mig henne åt sidan. Såklart börjar dem andra två att sparka mot varann. Som tur är sprang Xante' undan så att jag kunde ta Flora. Sen står jag där med tre hästar i händerna och vet inte vad jag ska göra. Men då kom Marta & Nicko och räddade mig<3

Senare red jag ett pass dressyr på Dollybusen, och hon var jättepigg. Men efter stund kunde hon skritta lugnt och fint, och ställa & böja åt både höger & vänster. Sen galopperade vi och då blev hon spänd igen, och typ studsade fram #piggdollydeluxe Hon var som vanligt helt enkelt.

Inte så mycket mer att skriva, puss & kram!


Likes

Comments

Idag har jag spenderat eftermiddagen med Ida & Tilde på stranden vid Fönebo. Vi badade och försökte ro med gummibåten, men det gick ju som det gick. Det slutade med att båten var full av vatten och Tilde fick putta in den till stranden, medan jag och Ida satt i och sjöng.

Senare när vi var hemma igen, red vi (jag, Ida, Marta & Nicko) med hästarna och badade<3 Alla tre pållarna simmade idag! Nicko knäppte lite bilder, men tyvärr gick de inte att föra över till datorn. Så det blir lite bilder från Fönebo istället.

Likes

Comments

Jahapp, då tänkte jag starta en liten blogg då. Welcome to my life, all people! Tänkte skriva lite om mitt liv med hästarna, drömmar, mål, åsikter och sånt här på bloggen. Som start kör jag en liten snabb beskrivning av min häst och en liten ponny som betyder mycket för mig<3

Euro Dolly

Dolly är ett connemarasto, importerad från Irland. Hon är 8 år och är min lilla älskliiiiiing<3 Ett hjärta av guld har hon och älskar att hoppa, men blir lätt stressad. November 2016 blev hon halt, och har varit det till och från hela vintern och våren. Men nu så är hon frisk, och jag håller på att sätta igång henne.

Urtina "Ärtan"

Alltså, Ärtan är inte min häst, men hon är ändå min älskliiing<3 Hon är en temperamentsfull russdam på 18 år, och även hon tycker att det är kul med hoppning. Har tyvärr inte träffat henne nu på ett år typ...


Likes

Comments