View tracker

Munnen rör på sig men jag hör ingenting!!

Ofta jag känner igen denna upplevelse, speciellt när jag är ute bland människor o har blivit lite stressad åt det hållet som lutar åt varning snart sprängs jag!
Varför?
Jo, jag orkar inte lyssna på ordbajs längre. Mina öron o min hjärna har tröttnat.

Allt för ofta så säger människor saker o menar det inte eller står inte för det eller glömmer bort - för att dom egentligen bara sa det för att munnen behövde gymnastik!!!!
Där står jag o tar till mig o tror eller väntar på att något skall hända inom ramen av nutida verklighet. Men ingenting händer.
När man frågar vad eller varför så svarar dom oftast; Oj, det glömde jag! Eller VA!! Sa jag det, näe det tror jag inte, eller ta inte så hårt på det jag säger.... o andra förödmjukande fraser.

Hur fan ska jag veta när dom menar det dom säger?
Hur skall jag överhuvudtaget kunna lära mig att förstå den där vanliga världen när människor aldrig är konsekventa!!!!!

Har man inte förmågan att läsa mellan raderna så är det inte så lätt att hänga med o man blir väldigt snabbt utanför gemenskapen.

Det kanske inte är så konstigt att många med autismspektrum diagnoser stannar inne, blir isolerade o slutar titta folk i ögonen... för vem vill bli förödmjukad om o om igen för att sedan kastas bort! Ingen!!!

Jag avskyr kallprat. Prat om vädret. Människor som med leende läppar får ur sig fraser som dom inte bryr sig om. Kul o se dig! Vi får träffas nån dag! Vad fin du är! Hur mår du? osv......

Nu skall jag åka till VC för att träffa min läkare. Sitta i ett väntrum fullt av ordbajsare, en radio full med skit o leende själlösa individer som visar intresse fast dom inte bryr sig. Önska mig lycka till därute. Efter det måste jag handla. Sedan kommer jag att vara helt slut, oförstående o tom.

Fan oxå att solen inte skiner, för annars hade jag tagit på mig mina solglasögon o sett ut som alla andra med ett smajl på läpparna....





Likes

Comments

BOVETEPANNKAKOR MED HIRSFLINGOR

1 dl bovete
1 dl hirsflingor
1 stor banan
1 stort ägg (det kan uteslutas om man är vegan)
En nypa salt
2 1/2 dl nötmjölk
2 msk smält kokosfett (kung markatta är bäst) eller rapsolja
2 tsk bakpulver

Kör allt i en mixer o låt stå minst 10 minuter, stek i olja i en plättlägg eller en pannkakspanna. Men dom går lätt sönder om dom blir för stora....

Jag serverade mina med varma hallon. Men om man är extra hungrig eller behöver stå sig ett tag så ta gärna lite keso till. Eller som vegan kanske man kan ta bananskivor till. Man känner nämligen inte av banansmaken i plättarna.

Smaklig måltid!

När kroppen säger nej!

Jag har bestämt mig nu, det ska bli enklare att vara jag. Det måste det, för min kropp är så sönderstressad så min mage lägger av mer o mer.

Jag kommer att avpolitisera efter hand. Det vill säga, inte ta till mig fler uppdrag. Avsluta före detta vänner som jag ändå aldrig kommer att ha utbyte med igen. Måste nämligen även där, gallra på dom människor som tar för mycket av min energi. Se det som en form av allergi, ju mer jag utsätts för dessa människor ju sjukare blir jag. Alltså indirekt så kan man skämtsamt säga att jag är allergisk.

Ska även försöka att ta oförutsedda situationer på speciella tider. Då kanske jag inte brusar upp o gör dumheter av det. På så sätt kanske jag minimerar bråk o pinsamma möten med människor, o förhoppningsvis så kommer det leda till att jag blir lugnare.
För som det är just nu så tar det fruktansvärt mycket av min energi. Jag har inte så mycket energi, o man kan inte låna av någon. Det funkar inte så.


Ska även sätta upp scheman som skall innefatta yoga, meditation o på mitt gåband. O det på bestämda tider o dagar. Det är Inte så "nördigt" som det låter.
Dom flesta vanliga människor har ju faktiskt olika typer av aktiviteter som dom gör tillsammans med andra, o det då oftast efter sitt arbete en eller ett par ggr/vecka.
Nu är ju inte jag så sugen på att umgås o det tar för mycket av min energi som jag behöver till annat. Så ett schema i min hemmiljö blir alldeles utmärkt.

Tvättdagar är oxå något som jag skall försöka att få schemalagt, jag kan i nuläget inte se tvätt. Så fort min lilla tvättsäck är full så måste jag gå ner med den till tvättstugan o tvätta. För jag kan inte ha mina kläder otvättade. Vet inte varför, men det stressar mig oerhört o det leder till att jag mår dåligt. Detta är nog någon form av tvångsbeteende.
Så ett schema på det blir nog bra. Jag får helt enkelt tvinga mig själv till att bara tvätta under vissa dagar/tider. Vilket i sin tur kommer att göra mig mindre stressad.

Allt detta kan komma att innebära att jag kanske blir lite väl oflexibel, men jag måste bli extremt rutinbunden under en tid nu, o jag säger en tid nu.... men det kan innebära att jag alltid kommer att få ha det så. Om jag mår bra av det vill säga.

För som det är nu så försvinner det en hiskelig massa energi som omvandlas till stress. Varje dag blir bara mer o mer tröttande o stressande.

Så nu skall jag sätta mig ner (jag sitter ju nu oxå) o skriva ett schema som skall tillfredsställa mina sinnen.




Likes

Comments

Vad behövs för att energinivåerna skall sjunka helt o stressen ta"över!!!!

I mitt fall så har denna dagen gjort det. Lite så att ni ska förstå hur det är, så skall jag berätta om min dag o att detta har gjort att jag just nu sitter uppe i mitt sovrum o mår skit. Då skall jag oxå berätta att det är min mans födelsedag idag o jag har ingen kraft kvar.

Det började nog redan att tömmas i går kväll. Vi har skilda sovrum jag o min man (tänker inte gå in i detalj varför). I går så ville hunden vara hos husse. Har han inte velat på,länge o min man sover hårt så om det händer något så har han inte vaknat...
Så jag gick till sängs ensam, vilket resulterade i att jag inte kunde sova speciellt bra. Det blev rubbningar i mina rutiner.

Vaknade alltså o mådde inget vidare. Gjorde som jag brukade på morgonen, o väntade på att det paket som skulle förgylla dagen skulle komma som utlovat. Jag var redan stressad när jag vaknade så mitt intag av mat blev inget bra. En rubbning till alltså.

Redan klockan tio så hade min stressnivå börjat gått upp (10%) o min energinivå börjat gå ner (10%)....

Fick ett mail från min mamma, som jag blev så besviken på innan jul så att min nivåer åkte omkring som i en centrifug så jag tog beslutet att bryta ett tag. Jag berättade varför o bröt. Hon frågade om jag mådde bättre nu!?!? Detta mail fick mig mina nivåer åka 30% till åt vardera håll. Hade nu alltså 40% i stress o 40% mindre energi för att orka resten av dagen.

Det fortsatte så här. Paketet kom aldrig så det blev ingen present till min man. Åkte runt helt desperat till en liknande butik men nej där fanns det inte... stress upp igen... var tvungen att handla lite, åka till en annan butik o sedan hem.

Nu var vi uppe i 60% o mina energinivåer hade självklart sjunkit lika mycket. Jag gäspade konstant, åt inget för jag var stressad, kastad i mig en semla för att få i mig något. Mådde illa o fick ont i magen. Det var halt ute när jag gick med hunden, spände mig med den sista energin jag hade kvar. Hämtade min man som inte alls tyckte att han skulle behöva gå ut med en hund när han fyllde år.... så det gjorde jag oxå... sedan tog det stopp! 💯procent....

Skriver detta inlägg för att försöka bena i det hela lite. Ska försöka att gå ner nu. Fast gråten bränner innanför ögonlocken av trötthet.

Likes

Comments

När man tröttnat på att spela vanlig!

Har bestämt mig för att sluta göra mig till.

- Hur menar du nu? Är du inte du?
-För att det tar för mycket energi att ständigt försöka vara vanlig. Jag orkar helt enkelt inte spela teater längre. Så jag kommer att jobba på att vara sådan som jag egentligen är i mitt huvud.

Det kommer att ta tid, för jag har spelat vanlig allt sedan den dagen jag började bli ifrågasatt o retad för den jag egentligen var. Dessutom så har jag en fallenhet för att härma o apa efter andra människors beteende. Jag gör det inte medvetet. Men nu efter diagnosen när jag läst på mer så förstår jag oxå mer om hur jag fungerar o vilka fallgropar jag har hamnat i, i hela mitt liv.

Jag har gillat saker som dom i min närhet har gillat (utan att jag egentligen har tyckt så).
Umgåtts med människor som har tagit energi ifrån mig, ätit sådant som jag inte gillar, klätt mig i sådant som jag egentligen tycker är obehagligt. Men framför allt så har mitt sätt utåt varit någon annan.

Jag har ju lärt mig mitt sätt utifrån alla vanliga människor som har funnits o som fortfarande finns runt mig. O det den hårda vägen, oftast.

För jag är mer frågvis, har andra typer av behov o åsikter. Men när jag genom åren visat dom sidorna så har jag fått banner för det eller så har människor undrat vad jag har hållet på med, o då har jag slutat med det o iakttagit andra o försökt göra likadant. Vilket blev ganska förödande eftersom det tog oerhört mycket energi från mig att spela det spelet....

Tänk er själva! Om ni var tvungna att gilla saker, äta mat, skratta åt skämt ni inte förstod bara för att ingen skulle märka vem ni var för då skulle dom titta på er o ifrågasätta... eller skratta åt er. Blir man ifrågasatt tillräckligt ofta så byter man beteende. Man vill ju inte vara utanför gemenskapen, man vill ju vara en i gänget. Inte sant?

O då menar jag inte den lilla gruppen på jobbet utan i samhället i stort. Att ständigt utsätta sig för, eller bli utsatt för utanförskap på grund av att man är annorlunda eller ovanlig, det tar på psyket o på energinivåerna.

Så det kommer att bli hårt ett tag. För jag kommer att fråga de frågor jag behöver för att förstå vissa saker. Jag kommer oxå att vara så öppen som jag egentligen är. Tacka nej till sådant som jag inte gillar osv.... för jag har inget behov av att kallprata. Jag gillar enkla svar på dom frågor jag ställer, annars tröttnar jag. O jag skall banne mig säga det i fortsättningen. Haha.... jag avskyr när människor inte kommer i tid!!!! Det gör mig verkligen arg. Jag har ju oftast stått där ett tag, jag har haft det nog så besvärligt att ta mig dit ändå.

I fortsättningen så kommer jag att gå om en person inte kommer när dom ska. Jag skall försöka att komma ihåg att upplysa dom om det ifrån början så dom har en chans att bättra sig. ☝🏼☝🏼☝🏼

Många kanske tycker att jag verkar otrevlig nu, att jag ställer orimliga krav?? Men tänk er då att detta har min omgivning gjort med mig i hela mitt liv. Så vi får se hur det går o hur jag kommer att bli bemött.

Jag ser det som ett intressant projekt. Ska bli lärorikt att se om min omvärld kommer att acceptera mig som den jag är, eller om dom kommer att bli sura o känna sig kränkta.

Det återstår att se. Men jag kommer inte att ge upp för det.



Likes

Comments

Det enda jag vill är att slippa all denna jävla ångest var eviga jävla dag.......

Att få vara ifred.

Jag vill må bra, jag vill slippa falla o jag vill skratta igen.

Kunna skapa igen!

Ni kan kränka mig
Slå mig
Sparka på mig

Jag kommer ändå inte kunna förstå

Ni kan förklara igen.....o igen....o igen....

Jag kommer ändå inte att kunna förstå

Ni kan hota mig
Skratta åt mig
Frysa ut mig

Jag kommer ändå inte att kunna förstå

Ni kan hålla med mig
Nicka o le
Ge mig presenter

Jag kommer ändå aldrig att förstå vad ni vill....

Varför?....frågar ni mig.....

Det berättar jag inte för det kommer NI ändå aldrig att förstå......

Likes

Comments

View tracker

Har jag berättat hur mycket listorna betyder för mig? Inte?? Men då får jag väl göra det då.... för att jag skall klara av att komma igång med något så måste jag göra listor på den aktivitet det gäller. Det kan även fungera med post-it lappar i olika färger.

Jag har olika listor, denna listan som ni ser ovanför är en lista på dom livsmedel som skall vara bra för mig att äta. Jag har Ulcerös Kolit, en tarmsjukdom som kan vara rätt besvärlig till o från. Mest till faktiskt, så att ta reda på vad som är bra för en tarm o hur man undviker vissa livsmedel o olika konserveringsmedel samt olika förtjockningsmedel, emulgeringsmedel har blivit en intressant del av min vardag.
Att jag dessutom älskar att rita, måla o designa gör att det även blir trevligt att titta på listorna. Jag har oxå lättare att dras till bilder än text, samtidigt som jag troligtvis kommer att slänga listan av ren frustration för att jag inte kommer att orkar läsa den. Det händer titt som tätt.



Att hitta rätt benämning på dom med majoritet!?

Jag har tidigare kallat dom för neurotypiska människor, men eftersom dom flesta av mina blogginlägg handlar om mina svårigheter ute i den andra världen så blir det ordet för långt. Jag bytte till det ordet för att så många av dessa neurotypiska människor tog illa upp när jag benämnde dom vid normala människor. Många ansåg att det var förnedrande, för dom var minsann lika onormala som vi aspies var, så det så....

Nu anser ju inte jag att vi som har diagnos i autismspektrat är onormala på något sätt, för det är vi inte.

Nåväl, det blev i vilket fall tröttande att höra så jag bytte namn på dom till neurotypiska, men det blev som sagt för krångligt. Jag var nämligen tvungen att stanna upp varje gång jag måste skriva eller uttala det ordet o det tar energi som jag hellre lägger på något annat. Så nu hade jag kommit till det stadiet att jag var tvungen att hitta ett annat namn, igen!

Jag har funderat en hel del, vissa kallar dom för normalstörda. Har även hört dom själva kalla sig för det. Som om det skulle vara ett namn att vara stolt över. O för den delen så är det ju kränkande för oss med Asperger. För det skulle ju innebära att vi är dom störda. Eftersom alla vi som har blivit begåvade med en Asperger-diagnos inte är normala så blir det ju bara ordet störd kvar. Normalstörd, lite som ljust o mörkt, svart o vitt. Så det ordet går definitivt bort alla kategorier.

Så vad har vi då för alternativ kvar..... jag har skrattat gott åt alla tokiga namn som ploppat upp i huvudet på mig dom sista dagarna. Men inte riktigt hittat ett ord som passar.

Jag hittade lite synonymer på ordet normal; Vanlig, genomsnittlig, riktig, fullt klok, mentalt frisk, tillräknelig, regelrätt, klok, själsfrisk, sund.

Ja, det fanns fler val men vi nöjer oss med det, o vad är då ordet normal i sin rätta betydelse, ja det finns många lustiga meningar om man läser om det.
Tänker inte gå in på det här men det känns som om ordet normal o ordet lagom har för oss svenskar lite samma innebörd.

Så vad har jag då kommit fram till i mitt sökande av ett lämpligt namn på dom andra. Jo än så länge så får det nog bli vanliga. Dom tillhör ju en större mängd människor. Så då borde dom ju vara mer vanligt förekommande, int sant!! Dessutom så kan jag lättare se mig som ovanlig än störd.
Så det får bli ordet vanlig, eller vanliga.

Nu skall jag gå upp o väcka min käre make. Vi skall idag åka en sväng o ha det lite mysigt...

Likes

Comments

Det är fortfarande mörkt ute, halt är det oxå. Hade broddar på kängorna när jag var ute med hunden. Det behövdes. Är matt i kroppen, känns som om någon hällt cement i den. Jag tittar på min gröt o funderar på om jag verkligen skall våga äta den. Denna kompakta gegga kanske tillför total likstelhet... jag kanske stagnerar helt, o bli ett med min stol.
Så får jag sitta där sedan o bara använda ögonen som kommunikation. Ett blink för ja o två blink för nej o att titta upp betyder fy vad du är korkad eller bara suck....

Varför är jag så stel? O varför har jag så stor käft? O varför känner jag mig konstant bajsnödig.... tre av dagens problem. Ska ju träffa en läkare idag för att få förlängning av mitt läkarintyg - kanske kan fråga henne. Hon är ju läkare, hon borde veta....

Det Känns som om jag hade behövt sova i ett par månader minst. Ny känsla. Brukar vara pigg så här efter jul.... tröttheten börjar komma när tristessen kickar in o jag konstaterar för hundrade gången att det fortfarande är månader kvar till våren.

Tar lite mer gröt, konstaterar att jag är ingen grötmänniska. Blir ledsen. Hur fan ska jag klara av att lära mig att äta sunt, hur ska jag orka att peppa mig själv till att min kropp mår så mycket bättre utan rött kött, mättat fett, högprocessad mat, att börja med yogan igen, o att sluta med snabba kolhydrater. Jo det fanns ett par punkter till men dom klarar jag av. Ta bort alkohol o inte äta för mycket antibiotika. Det röda köttet går nog oxå utan mindre problem. Men resten kräver omstrukturering o disciplin ....

Jag blir stressad av att veta att jag måste byta om, passa en tid, ta mig till vårdcentralen, träffa en människa jag aldrig sett förut. Framförallt berätta om mig själv - igen! För dom kan uppenbarligen inte läsa innantill. O jag som bara vill sova.... går nog o lägger mig en stund, nu!

Får fortsätta med detta inlägg efter läkarbesöket....
.
.
.
.

....... vaknade halv tio. Det var fyrtio minuter innan jag var tvungen att åka till mitt läkarbesök... suck! Vinglade omkring o försökte hitta min inre kompass. Åt upp den kalla gröten, eller snarare tryckte i mig den... kastade på mig kläder o klappade hunden o drog iväg....


På vårdcentralen.

Massa folk, stressig personal o en radio som babblade på. Jag undrar varför sjukvården måste ha radio på i väntrummen. Borde inte dom visa lite mer respekt för alla typer av människor. Vi med Asperger har ju oftast stora problem med intryck.

Men man får väl vara glad att det inte fanns en tv oxå.... suck! Jag försökte att koncentrera mig på att fundera ut hur läkaren jag skulle träffa skulle se ut. Om hon var mjuk o trevlig, eller stor o luktade vitlök eller bara en grå människa med glasögon längst ner på näsan, sådana där tjocka ni vet.
Eller hon kanske hade en massa parfym? Näe det får dom nog inte ha på grund av allergirisk.

Tio minuter försenad hör jag någon ropa mitt namn. Jag hoppar till, den rösten lät inte tilltalande alls. Kraftig o gäll lite som en man.... o nej en rysk kulstöterska!!!! Jag rös av bara förskräckelsen.

Blev helt stel o alldeles svettig. Vi gick in på hennes kontor o hon satte sig väldigt nära o tittade mig rakt in i ögonen o frågade med kraftfull röst, o vad kan jag hjälpa dig med då? O sedan tror jag att hon log, men jag är inte säker.

Jag blev faktiskt väldigt stressad av att hon frågade mig om vad jag ville. Jag hade bett sjuksystern om att skriva i journalen varför jag var där o att jag hade Asperger. Så att jag kanske skulle slippa just det här. Suck!
Jag tittade rakt in i väggen o sa; Det står i mina journaler, läs dom! Först tittade hon med stora ögon på mig men efter att hon läst på lite om mig så blev den ryska kulstöterskan lite mjukare i sättet. Tack gode Gud för det. Jag fick i varje fall min sjukskrivning förlängd tills den 23:e då jag äntligen skall få träffa min underbara läkare igen.



Likes

Comments

När inte ens rutinerna får vara ifred.

När man har Asperger o det händer något som bryter ens rutiner då går det nästan alltid åt fel håll, det vill säga - neråt! I mitt fall så går det väldigt mycket neråt o det går fort ⬇️⬇️⬇️ .

För mig är detta förödande då hela min existens hänger på om jag är lugn eller inte, o lugn är jag endast om mina dagliga rutiner är där dom ska vara. Redan som liten så blev allt fel om det inte blev som jag hade räknat ut, o att saker o ting hände när dom skulle hända. Så att leva ett helt liv fram tills nu, utan att veta att jag hade en funktionsnedsättning har som ni förstår skapat en hel del problem.

Så när jag gick ut på nyårsnatten o sa till min granne att det är förbjudet att skjuta raketer i tätbebyggt område o han reagerade med sådan ilska o vägrade acceptera o fortsatte så i en vecka, så direkt samma kväll efter hans utbrott så föll jag, o det rakt ner i cementgolvet.
Jag har nämligen inte förmågan att varken sålla eller att förutspå hur hans reaktion skulle bli o när den så kom som en blixt rätt ner på mig så kraschade jag totalt.
Både av att jag blev ledsen o kränkt av vad han sa. Men mest för att jag då förstod att detta kommer att skapa stora problem i min värld. För jag vet att allt rasar o jag blir ofokuserad, tappar min världsbild o börjar älta denna händelse om o om igen, tills jag är så utmattad så min hjärna stänger av. Då måste jag sova så mycket som möjligt för jag kan inte hålla mig vaken.

Jag blir otroligt yr o min tarm börjar blöda igen, o jag kan inte äta. Det enda jag får i mig då är en massa citronvatten. Så jag rasar i vikt o tappar lusten för att leva o blir totalt blasé, duschar inte, orkar inte göra mina rutiner.


Har ställt till det på jobbet...

Det jobb som jag är sjukskriven ifrån nu, är det jobb / arbetsplats som jag varit på sedan -95 (tror jag). Denna arbetsplats har skapat ofantligt många ångest o stressrelaterade situationer för mig. Mitt samspel med människor är katastrofal. Dessutom så blev jag lika knäckt o mådde lika dåligt varje gång någon hade kritik att ge mig, för det är så jag tolkar det. För jag förstår inte att jag har gjort något fel.

Jag kan ta några exempel; Dom sista tre åren så har jag arbetat i ett café på min arbetsplats. Mina arbetsuppgifter var till en början väldigt oklara. Jag visste att jag var handledare o att jag skulle laga mat o visa nya deltagare hur man gjorde i ett kök o alla de uppgifter som fanns där. Det var en central plats o det var en genomströmning av allehanda människor.
Jag fick klara direktiv på vad jag fick göra o vad jag inte fick göra, o som Asperger så följer jag de regler som jag fått till punkt o pricka! Varför skulle jag inte göra det???

Vid ett tillfälle så kom en av mina kollegor med en ny deltagare o frågade om denne kunde få en smörgås. Vi hade mycket att göra för att hinna med lunchen, samtidigt som frukostrasten var slut sedan länge o allt var inplockat.

Så jag sa nej o upplyste henne om att frukosten serveras klockan nio o så är det.

Hon gick därifrån med sin nya deltagare o allt återgick till sina vanliga rutiner. Nästa dag så kom kollegan tillbaka o bad mig komma ut ur köket o runt hörnet för hon ville prata med mig personligen.
Väl där ute så skällde hon ut mig o talade om för mig att den nya deltagaren inte hade kommit idag o att detta var mitt fel. Hon krävde en ursäkt av mig för att jag hade varit så otrevlig emot henne ( kollegan alltså)....
Jag blev helt förskräckt o fruktansvärt ledsen.
Jag sprang in på kontoret o mådde så illa att jag kräktes. Jag gick hem.

Denna typ av händelser upprepades om o om igen......


Vid ett annat tillfälle så skojade jag med en kollega o hon skrattade. Sedan blev jag uppkallad till min chef som tvingade mig att be denna kollega om ursäkt för att jag hade varit så otroligt elak. Jag fattade som vanligt ingenting. Vi skojade ju, o hon hade skrattat???? Varför sedan gå in till chefen o gråta o kräva en ursäkt!!!??
Men jag svalde min ångest o känslan av att jag blivit kränkt o bad henne om ursäkt.

O allt detta för att jag gjorde som jag blev tillsagd att göra. Hur skulle jag ha vetat att man ska se emellan fingrarna, att man ska tumma på reglerna när det passar! O när passar det? O varför? O till vilka??

Det fanns en kollega som vägrade att sitta någon annanstans än på en speciell plats, vi skulle hålla den platsen ledig för hen?!?! Samma kollega tyckte det var läskigt med att andra tog mat innan hen så hen skulle ha en speciell tallrik vid sidan om. Hen gick alltså delvis före kön.... det är väl inte okej mot dom andra?!?!!?? Tydligen så var det en undantagsregel.



Undantagsregeln - en neurotypisk regel!

Jag skulle kunna skriva en hel bok om alla dessa konstiga regler som neurotypiska människor har. Vad fan är en undantagsregel o varför finns dom??? O vem bestämmer vilka som skall ge ut dom o vilka som är berättigade att få dom... ???

Det är definitivt inte lätt att hålla koll på det. Jag har väl lärt mig lite grann av hur dom tänker kring detta men långt ifrån tillräckligt för att jag skall bli accepterad som en i gänget... näe jag stötte på konflikter hela tiden angående detta o en hel del andra saker.

Vad är okej att skämta om?
Hurdan är man när man är smidig?
När skall man vara tyst?

Jag har faktiskt ingen aning om det? Jag förstår inte varför chefen ska bli behandlad på ett speciellt sätt, eller varför man ska särbehandla vissa människor framför andra!
Eller varför man inte kan skälla ut någon på IKEA! Ja det har jag gjort, o då blev min förra svärmor helt rasande på mig. Så gör man inte, man tar sina egna problem privat!!!! Fräste hon åt mig o blev jätteröd i hela ansiktet av ilska. O jag mådde jättedåligt o undrade varför det var okej för henne att skälla ut mig inför alla andra på IKEA när det inte var det för mig????

Så hör fortsätter det hela tiden o har alltid varit så. Alla dessa frågor som jag har? Det är som ni förstår inte lätt alla gånger att ha en funktionsnedsättning inom autismspektrat, jo jag skriver så för det finns andra oxå som har liknande problem med neurotypiska världen. ADD, ADHD o även Borderline har det svårt med vissa nyanseringar kring detta.

Så att leva med detta handikapp är otroligt frustrerande många gånger, för jag är oftast väldigt spänd o väldigt rädd för att göra fel. För då vet jag att jag kommer att bli tillsagd o tillrättavisad o det på dom mest osympatiska sätt.



Likes

Comments

65 sekunder senare..... & wow..... fast nästa gång lägger jag nog i en bit mörk choklad.... mmmmm...... Mugcake....

Likes

Comments

Hela jag är inget annat än ett stort jävla TW.....

För er som inte vet vad TW betyder...... googla!!! Haha, nej jag skoja bara. Trigger warning! Jag gick igår med i en tjejgrupp för aspies. Funderar redan på att gå ur.... vad är det med folk????!!?? Vi aspies klagar rätt starkt på att neurotypiska är si o så.... (me included) ...... ☝🏼☝🏼.... men många som har Asperger är precis lika gnälliga, elaka o har svårt för att ta kritik. Finns nog ingen skillnad där inte.

O vissa särbehandlas precis lika mycket här som där.... tråkigt o trist att mänskligheten är ett så pinsamt släkte.... jag får väl förlåta o gå vidare. Men jag har verkligen lust att ta strid, men det vet vi ju hur bra det går. 🙄 Så nej det tänker jag inte göra, o i fortsättningen så ska jag bara kommentera det som är olagligt. För det kan jag bara inte hålla käften om.

Skall bli intressant o se om lilla jag kommer att klara det.... 😂😂😂


Choklad gör mig glad.

JAAAAA..... det gör det! Såpass mycket att jag är beredd att testa något så tokigt som Mugcake. Såg det igår i affären. Ja, jag orkade faktiskt släpa mig iväg dit efter dagar av innesittande o i princip sovande tillstånd ( har gått ner 1,5 kg) så jag får äta snask då.
Jag har inte vågat göra den än, den där muggen-i-kakan-saken.... jag uppdaterar er om detta. Spännande!! Haha. Kanske om jag orkar skall jag baka mig lite kladdkaka o ha i frysen när behovet kommer.

O varför kommer alltid snön på fel tidpunkt!!!

Ja, varför är det så? Vi längtar o längtar efter snö innan jul. Pysslar o nynnar på julsånger o tänder ljus. Det är ju då man vill ha snöstorm o mängder av snö. INTE NU..... ja, jag vet att det fortfarande är vinter. Men om snön kommit när den skulle (enligt mig) så hade man accepterat den nu oxå. Men nu är det blä.



Det blev ett lite annorlunda inlägg idag. Lite gnäll o lite mys, om tre helt olika saker....

Tjingeling! 🌈🌈🌈

Likes

Comments