View tracker

Nu har jag haft Kaia i snart två månader. Vad hände där liksom? Time runs so fast..
Men har verkligen vart två fullspäckade månader med jobb på dagarna och häst på kvällarna. Plus lite Kalmar för att peppa på Ironman och ett Lidingölopp. Med mitt Lidingölopp i bagaget fick jag även hem titeln från Halvklassikern, heja! Och vilken upplevelse det har varit. Åkt runt om i Mellansverige med sina vänner och pushat varandra till max. Kan verkligen rekommenderas till alla att göra något liknande! Man blir så nöjd med sig själv efter varje genomfört lopp, man liksom boostar sig upp. Så vill nu komma i form 2017? Gör en klassiker! ;)

Med Kaia går det verkligen framåt. Första veckorna var hon så stressad och orkade inte speciellt mycket. Kunde knappt böja henne runt en kon på ridbanan utan att hon skulle svänga ut med rumpan och göra en "vagnsvägning". Nu däremot orkar hon bära upp sig lite emellanåt och faktiskt söka sig neråt i låg form, vilket tyder på att hennes ryggmuskulatur växt till sig. Hon blir dock fortfarande lite stressad emellanåt. Speciellt när jag lägger till skänkeln och hon inte förstår eller orkar göra det jag ber om, det resulterar ofta i en taktande Kaia med framhovarna i luften. Men som tur är har jag löst det genom de flesta passen och lyckats avsluta när hon vart lugn och fin. Hon är verkligen så vacker att kolla på och nu när hon musklat till sig så ser hon rätt maffig ut. En riktig Karin-häst!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Mina tankar har sprungit iväg den senaste tiden på att skaffa häst igen. På heltid. Jag saknar det varje dag som går att ha sin egna att pyssla om och forma till sin egna. Blir inte alls samma sak som det jag haft nu det senaste året med ett medryttarhäst att åka ut till 2 ggr/vecka. Den hästen äger någon annan och jag delar honom med två andra tjejer. Det blir ju alltså inte alls samma band mellan häst och ryttare. Och det avgörande i allt är hur liten jag fortfarande faktiskt känner mig i denna staden. Har inget som är "mitt" här. Inga direkta nära vänner, inga sysslor. Trots att jag verkligen försöker att hitta på saker så att jag tänker på annat, men det blir alltid ensamt och påtvingat. Det enda jag faktiskt har är min lilla hund och G och allt omkring honom, men finns väl ingen som mår bra av att bara glida efter sin kära utan att få komma iväg och tänka på sitt. Och detta blev så självklart för mig efter två dagar hemma i Mellerud nu i veckan. Då hade jag fullt upp med att bara tänka på vad jag ville och umgås med mina absolut närmsta vänner. Då var allt så lätt! Och det är så jag vill ha det och vara varje dag.

Nackdelen är den ekonomiska biten såklart, det är inte billigt att ha häst. Men väger jag för- och nackdelarna så känner jag ändå att detta är något jag behöver. Och kanske inte bara jag, utan även min relation med G. Vi behöver nog den där balansen, då han får vara på sitt som det var förr och jag på mitt. Sen någonstans där emellan så möts man med mer längtan efter varandra. Men framförallt så är detta något som jag verkligen vill och hela jag längtar efter häst.

Så jag har lite lättsamt kollat på hästannonser den senaste tiden och igår hittade jag henne. Är man hästmänniska så vet man bara när man ser det där lilla speciella. Och det gjorde jag direkt för hästen här ovan. Ett 6-årigt kallblodssto. Visst är hon vacker? Jag hörde av mig till tjejen som har henne nu och bestämde att jag skulle komma och kolla på henne nästa lördag. Kommer inte ifrån tidigare men hon skulle vänta på mig och jag längtar redan massor! Har allt fixat redan med eventuell stallplats osv. 
Det bästa är ju också att jag bara ska ha henne på lån/foder isåfall, alltså inte köpa henne. Vilket passar alla parter perfekt! 

Jag känner mig riktigt glad idag och hoppas detta blir bra.
Ha en härlig dag mina vänner.

Likes

Comments

View tracker

Vart tar tiden vägen? Redan 26e juli och snart inne på sista sommarmånaden. Både juni och juli känns som en enda "klump" och jag har svårt att komma ihåg vad jag gjort när. Det har ju vart midsommar, Bråvalla, Mellerud, SM-veckan, Vätternrundan, Vansbrosimmet och nu senast en vecka i Kroatien. Så kan ju inte klaga på att det vart en tråkig sommar direkt.. Men skulle gärna haft en extra sommarmånad där man bara var ledig och kunde göra precis vad man vill, när man vill. Min sommar har vart jobb blandat med några enstaka lediga dagar förutom veckan i Kroatien och då är det svårt att släppa det där och kunna slappna av och tänka på annat. Men min semestersommar kommer jag nog få något annat år!

Just för tillfället står jag på jobbet, jobbar 8-19 hela veckan. Så den lilla fritiden jag får idag blir att åka ut till hästen och ta en kvällstur på honom, mysigaste möjliga!

Stay positive!
/ Karin


Likes

Comments

Och så kom plötsligt värmen till oss.
Från en dag till en annan blev det shorts istället för jeans och linne istället för tjocktröja. Samma sak händer varje år men ändå blir man lika glad. Efter ett halvår av kyla så kan man inte annat att välkomna värmen som solen ger med sig. Nu är det livskvalité på en annan nivå!

Igår hade jag och Gustav en heldag ute på hans landställe. Hur skönt som helst! Vi gick upp tidigt och käkade frulle ute i solen och tog sedan båten ut till Stegeborg för lite glassätande. Efter det fick jag testa på att pimpla strömming från båten, riktigt kul faktiskt! De simmar ju i otroliga stim några meter under ytan, så det var ganska lätt att få upp ett 40-tal firrar som vi sedan rensade ur för att ge bort. Många timmar i strålande sol på sjön ger ju en rätt go bränna också som jag inte kan klaga på då jag jobbar alla andra soldagar. Idag lördag så jobbar jag till 16, sen ska jag joina de andra som nog redan startat grillen då. Lyx!

Ha en underbar dag och ta tillvara på vädret!

Likes

Comments

Var ett tag sedan sist. Men desto mer att uppdatera om nu, right?

Mars månad har kommit och den är full av roliga händelser.
​I​dag så fick jag hem Rossi igen, han ska vara hos mig i en vecka nu då hans nya familj är på semester. Jag blev så himla glad av att se han, fick en tår i ögat till och med. Han är ju världens bästa hund så det är klart han varit saknad! Och han verkade väldigt glad av att se mig med. Och på måndag så får jag och Gustav nycklarna till vår nya lägenhet, vilket betyder att jag har fullt upp med att flyttpacka. Fast jag har två veckor på mig att tömma min nuvarande lägenhet så ingen stress med att flytta inte, däremot tror jag att den lär bli tom på max en vecka då jag bara vill få ordning på det nya placet. Samt att det tar ett tag att städa ur den gamla som också är det roligaste med att flytta! Eller? Hehe. 
Men andra ord har jag fullt upp nu med två hundar, en flytt och ett jobb att sköta om.

Men sen den 22e mars så fyller jag ju hela 22 år, känner mig fortfarande som 16 typ. Så helgen den veckan som infaller sig på påsk blir det lite ledigt då jag och Gustav åker till Stockholm för att fira och mysa till det. När han fyllde år förra året så fick han en upplevelse av mig i form av att skjuta pistol just i Sthlm, så det ska vi nyttja. Är typ nervös för det redan nu, för som den tävlingsmänniska jag är så måste jag skjuta bäst. Vill inte vara en sån vinnarskalle då pirret i magen gör saker större än vad dom är. Samma när vi t.ex. ska köra gokart med familjen. Jag blir så sammanbiten och pirrig innan så att det blir jobbigt. Sen när man väl kört igång försvinner det med en gång, men tiden innan kan bli en större påfrestning än själva racet. Det borde försvinna med åren ;)

Hoppas ni får en härlig helg och att ni får njuta av vårsolen!


Likes

Comments

Klockan visar natten och vinden blåser mot väggarna. Att höra vindens sus medför ett lugn hos mig. Tror det kommer från yngre dagar, hemma på min fars gård. Det gamla huset knarrade och knakade alltid när det blåste mycket. På något vis blev det en trygghet hos mig. Det var huset som höll oss inne och jag kunde varmt och tryggt ligga i min säng och höra det susa och knaka. De nätterna sov man alltid extra skönt. Det sitter i än idag, även om jag just denna natt har svårt att sluta ögonen. Jag sitter upp i sängen med täcket omkring mig istället och bara lyssnar.
Kom att tänka på ytterligare en sak som medförde ett stort lugn hos mig som liten nu. Det kom nätter då jag och min två år äldre bror fick sova över hos våran farmor och farfar, då fick vi ligga på varsin madrass på golvet uppe på övervåningen. För mig var det en höjdpunkt att få tillbringa några kvällar och nätter hos dom. Där satt vi alltid samlade kring matbordet och åt kvällsmat tillsammans, umgicks och spelade spel. Jag har alltid älskat att vara hos dom. De vet hur man får två barn att känna sig nöjda med tillvaron. Men den speciella saken som alltid fick mig lugn och trygg var när farmor nattade oss. Jag och min bror låg bredvid varandra och farmor satte sig först hos honom och sen hos mig. Hon viskade i våra öron en "visa" som på något vis har blivit farmors ord. Den går såhär:

"Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder,
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver, Fader r".

Det är ju egentligen en psalm har jag förstått nu på senare år. Men inte för mig. Jag kan fortfarande känna farmors viskande ord intill mitt öra, med en hand höll hon undan mitt hår och den andra höll hon min hand med. Kan höra det om och om igen när jag vill än idag. Det är ett starkt minne som satt sig fast och har komma att betyda mycket för mig. Jag är inte troende men ändå har hennes viskande ord blivit sanningens ord. Det har vart så många nätter jag legat och viskat de orden till mig själv,  och varenda gång har jag hört dom komma från min farmor. Vilket har gett mig ett lugn som de nätterna för så många år sedan nu. När bekymmer och besvär inte existerade. Man behöver få ett sådant lugn ibland. Så den här natten hör jag vindens sus och farmors ord bli till en vacker melodi och snart kommer drömmarnas värld ta över.

Likes

Comments

Mysigaste dagen på länge tror jag nog. Imorse hade vi dukat fram en frukost som heter duga, en sådär jättegod sådan. Mätta och belåtna packade vi väskan med lite mer ätbart för att sedan åka ut till Gustavs land. Lite pimplande och skridskoåkning väntade där. Fiskarna höll sig dock på avstånd för napp fick vi då inte. Alla utom Marquez då (hunden) som fick napp hela tiden, han behövde bara springa och hämta pinnar. Man kanske skulle bli hund? Han hade det nog fantastiskt kul idag, bara massa spring och bus. Nu sover han som en stock i sin säng och det lär han nog göra tills imorgon bitti. Inte lätt att vara liten och trött.

Jag har nu tagit ett varmt bad och värmt upp mig. Även hunnit städa undan, för jag hatar när det är oordning. Vill liksom ha allt på sin plats utan att vara perfektionist. Jag klarar av när det är lite stökigt (bor ju med Gustav 🙈), men mår helt enkelt bättre med rena ytor.

Ny arbetsvecka imorgon så blir väl sängen tidigt idag. Hoppas ni haft en fin dag och sov gott!


Likes

Comments

Kom och tänka på en person som jag känner och träffar till och från. Hon är vuxen med hela "Svensson"-kitet och eftersträvar den biten att vara just normal, att inte sticka ut bland mängden. Men.. Går det?
Om man haft en strulig uppväxt eller bara en annorlunda familj som lever utan att tänka så mycket på alla normer. Vill man då när man själv bildat familj vara likadan?

Just den här tjejen hade en uppväxt som man bara kan läsa om i böcker eller se i filmer. De bodde ute på landet, långt ifrån närmsta granne och deras hus var inte som alla andra. Pappan i familjen var nämligen botaniker och sysslade med detta på heltid, och då menar jag dygnet runt. De hade ett stort växthus som var i samma storlek som det röda bostadshuset intill, där man kunde gå i gångar bland alla växter. Grönt och antagligen ganska pampigt. Men inte för en liten tjej som bjöd med sig sina vänner hem från skolan, då var det mest pinsamt. Alla andra hade villa eller lägenhet i stan. Medan hon förgäves försökte dölja detta som var hennes fars livsverk. Går liksom inte att täcka över ett hus.. Vännerna älskade dock att komma till henne, där var det ju optimalt att leka kurragömma bland alla växter. Fast egentligen skämdes hon, för hon ville vara normal. Ha en normal familj där pappan istället hade ett 8-17 jobb där han lämnade allt jobb just på jobbet. Istället fick de evakuera hela bostadshuset titt som tätt då det kommit med skadedjur bland alla växter som exporterats från världens alla hörn. Att hyra in anticimex var alldeles för dyrt, så farsgubben gjorde det själv. Kanske inte var allt för nyttigt att sedan leva i alla giftiga kemikalier. Och skadedjuren fick hon aldrig se, hon kunde bara gissa sig till att det var allt från stora giftiga spindlar till diverse insekter.  Så att leva som en medlem i familjen annorlunda var något som hon inte trivdes med.

Idag väljer hon som alla andra i hennes grannkvarter. Likadan husfärg, inredning, tapeter, bil, you name it! Allt för att passa in. Man och två barn. I stans största villakvarter. Allt ifrån det hon hade i uppväxten.

Men man kan aldrig bli "normal". Man är alltid en egen individ, med olika syn på livet. Med olika historier med sig i bagaget som formar den man är idag. För den där tjejen jag nämnt här har en massa historier med sig. Allt från att ha jobbat som nanny hos en kändis i USA till att strunta i bilen och istället alltid haft med sig sina inlines i ryggan, smidigt om man inte kunde haffa taxin för resan hem på helgernas äventyr.

Så egentligen.. Varför ska man försöka så mycket? Denna tjejen försöker framstå som en i mängden, men det är hon verkligen inte. Enligt mig är hon en inspirationskälla och en riktigt "WOW-brud". 

Normal är bara ett ord. Det yttre man ser. Att inte våga gå utanför normalitetstänket betyder ingenting. För det finns inte, det är bara för synes skull. Våga agera efter det du har i dig! Det är så du blir du.

Som idag t.ex. är det ju lördag vilket är energipåfyllande, så idag är jag full av energi vilket jag nu även ska dra nytta av. Har en massa att fixa så ha en jättemysig kväll!

PEACE

Likes

Comments

Eftersom att det nu var en viss tid sedan som jag var "aktiv" här inne så tänkte jag att en sådan där blogglista hade passat in. En liten uppdatering kan man väl kalla det


1. Vem är din bästa vän? Har många jättenära vänner som jag saknar extra mycket just nu.
2. Vad har du för skostorlek? Beror på modell, men oftast strl 38.
3. Brukar du skratta för dig själv? Den dagen jag inte gör det är något fel, väldigt fel.
4. Vilket är ditt favoritnummer? Jag hade inget direkt favoritnummer, så tog bara ett en dag för en massa år sedan. Och den 22e mars är ju mitt födelsedatum. U see what I did there? 😉
5. Vad var det senaste du åt? Haribo Perikor.. #healthy
6. Om du var en krita, vilken färg skulle du vara då? Grön tror jag. Då hade jag kunnat ljusa upp vinterhalvåret genom att lägga mig ner och se ut som gräs. Iallafall på avstånd, så kom inte nära.
7. Hur är vädret just nu? Det är kallt! Och det hör januari till.
8. Vem var den senaste personen du pratade med i telefon? Gustav ❤
9. Vad är det första du ser hos det motsatta könet? Jag är väldigt dålig på att liksom "spana in" någon. Men ett fint ansikte med ett stort leende gör ju sitt!
10. Tv eller dator? Dator, den fixar allt. Kollar så sällan tv och när jag väl gör det har jag datorn inkopplad för streaming. 2016 liksom hehe
11. Favorit TV-program? Det måste vara Vänner. 
12. Har du några syskon? Ja, en äldre bror. Sedan mina bonusbröder såklart!
13. Längd? 168 cm.
14. Hårfärg? Brunt men lite violett i.
15. Ögonfärg? Blå/gröna.
16. Använder du kontaktlinser? Nej.
17. Favorit högtid? Julafton och midsommar står nog lika.
18. Favorit månad? Maj skulle jag tro, då har våren verkligen slagit ut och sommaren börjat stiga på. Sen har man alla sommarmånaderna framför sig också. Ljust och varmt!
19. Har du gråtit någon gång utan någon anledning? Har säkert hänt.
20. Vilken var den senaste filmen du såg? En man som heter Ove, himla fin film.
21. Favoritdag på året? Jag tror inte jag har någon favoritdag sådär, men sin födelsedag är ju alltid speciell. Med all uppvaktning som värmer om hjärtat lite :)
22. Är du för blyg för att fråga ut någon på dejt? Beror nog på. Känns det lätt att prata med just den personen så hade jag inte haft några problem med att fråga.
23. Kan du stå på huvudet (utan att luta dig mot en vägg)? Nej, har nog aldrig prövat heller. Kanske skulle testa..
24. Kramar eller kyssar? Det beror på vilket tillfälle det är, men jag måste säga att jag älskar att ha Gustavs armar runt mig, då känner jag mig trygg.
25. Choklad eller vanilj? Choklad alla gånger.
26. Har du tattueringar? Ja, har två.
27. Vad lyssnar du på just nu? Tvn står på i bakgrunden.
28. Är du kär i någon kändis? Nej, Gustav är ju ingen kändis vad jag vet 😘
29. Vilka böcker läser du just nu? Inga faktiskt, längesen jag läste bara för att läsa.
30. Piercingar? Har 7 i öronen. Hade navelpiercing fram tills i höstas då jag valde att ta ut den. Hade växt ifrån den en aning, hade ändå haft den där i 6 år.
31. Vad gör du just nu? Skriver här och har Vänner på.
32. Smöriga, naturella eller saltade popcorn? Popcorn är ingen favorit faktiskt.
33. Hundar eller katter? Hundar, även om jag älskar katter nästan lika mycket.
34. Favoritblomma? Liljor får jag nog säga, de doftar ju sjukt gott och är väldigt ståtliga.
35. Har du blivit påkommen göra något du inte får göra? Ja, när jag var liten målade jag på väggen i mitt rum, pappa blev inte glad.
36. Har du en bästa kompis i det motsatta könet? Ja, Gustav.
37. Har du älskat någon nångång? Jag älskar just nu, alltså älskar som i känslor 😀
38. Vem vill du träffa just nu? Hade nog dödat för en Kanama träff just nu. SAKNAR er!
39. Är du fortfarande vän med folk från skolan? De är mina babes.
40. Har du någon gång skjutit med en pistol? Oh I have! 
41. Gillar du att flyga med flygplan? Det gör jag, det går fort och man sitter oftast rätt bekvämt, beroende på prisklass iofs. Men ändå är det alltid vissa tankar som sätts igång innan planet lyfter. Ifall piloten skulle tappa kontrollen är chansen för överlevnad typ 1% och det är väl den lilla biten som man blir lite nojig över. Men flygrädd är jag verkligen inte!
42. Höger eller vänster-hänt? Jag är högerhänt. 
43. Hur många kuddar sover du med? Har 6 kuddar i min säng hos mig, använder dock typ två eller tre.
44. Saknar du någon? Ja men det gör jag, några för att vara exakt.


Likes

Comments

Hej!

Då var det dags igen, att börja skriva ut lite från vardagliga sysslor till konstiga tankar.
Då min gamla blogg på den här sidan togs bort (?!) så har jag ändå valt att skapa en ny just här på nouw. Tycker om designen och känner ju till det sen innan. Även om jag blev riktigt less på att de alltså tagit bort min gamla blogg med exakt samma namn pga. att jag ej vart inloggad på 6 månader. Visst, jag var alltså inte inne och skrev några inlägg under denna tiden.. Men alla de inlägg som jag faktiskt skrev innan dess kan jag aldrig längre ta del av. För mig blir det lite som en dagbok att skriva här som sen blir nostalgi att gå tillbaka till för att läsa X antal månader/år senare. Vilket enligt mig är jättetråkigt.

Jag har dock importerat min gamla ​blogg från blogg.se. Så alla mina antika inlägg från tonåren och uppåt finns numera alltså också här. Lite roligare att kunna ha allt samlat på en portal.

Hursomhelst, det ska bli skönt att kunna skriva av sig här igen. Jag som för det mesta har mycket enklare för att formulera mig i text än i tal gör det enklare för mig att förstå saker och ting vissa gånger. T.ex. nu den senaste tiden har jag låst inne vissa tankar när jag i själva verket kanske skulle behövt prata ut om det istället. Men eftersom jag inte vet hur jag ska förklara mig blir det oftast så att jag bara håller det för mig själv. I längden blir det lager på lager med outredda tankar som klumpar ihop sig till en enda röra i mitt lilla huvud. Därför brukar det vara nyttigt för mig att just skriva. 

Nu ska jag byta om för ett pass på gymmet, också ett bra vis för att rensa tankar.

Puss

Likes

Comments