View tracker

Hej! Vårt fjärde stopp i Nicaragua blev landets näst största stad Leon. Staden är känt för sitt universitet som är gratis och bra. Den kombinationen av både kvalitét och tillgänglighet för "alla" är inte så vanlig varken i syd- eller Centralamerika. Den är också väldigt viktig historiskt då både studentrevolutionen och stora delar av allt med Sandinisterna har utspelat sig här. Innan vi upptäckte den här staden spenderade vi dock två oerhört fina dagar på stranden i "Las penitas". Det var näst intill folktom förutom några få gringos.

I Leon har vi bott på ett riktigt bra hostel. Det öppnades för bara 3 veckor sedan av två holländare. Det kändes lite som att man var på ett hotell eftersom allt glänste för att det var så nytt. Dessutom fanns det utekök och hängmattor. Uppskattas ju alltid!

Brukar ofta försöka promenera eller göra något aktivt varje dag, även om man får väldigt mycket vardagsträning när man reser. I Las Penitas hade jag överskottsenergi och fick för mig att springa? Tror att höghöjdslägret(hehe) i Peru gjorde väldigt gott för konditionen.

Det bästa med att vara vid stranden? Att bada såklart!

Hostelet i Leon hade till och med en gunga.

Selfies on point en kväll innan vi gick ut.

Minnesplats över revolutionen

En dag gick vi upp på taket på Centralamerikas största katedral. Inne i kyrkan pågick ett väldigt fint bröllop.

Sandinisterna trycker ner på USA

Nicaragua är otroligt fattigt och det är väldigt mycket att ta in. Kontrasten mellan tryggheten i hängmattan på hostelet och livet utanför är stor. Det är skräpigt, folk som sover och bor på gatan och hemlösa barn. Här var det tre barn som hade en liten show. De bor troligen på gatan och har nog inte möjlighet att gå i skolan.

Husfasad som säger Daniel Ortega 2016. Det var val i november men det var typ inga som röstade och det är väldigt tvekis om Ortega vann, han har i princip skrämt iväg all opposition i landet. Han har 8 barn och familjen äger allt från skolor till sjukhus. Detta fick jag berättat för mig av en kvinna när vi satt på bussen från Granada till Leon.

Här äter man på så kallade "comedores". Två kvällar åt vi på en sådan bakom katedralen. Då var det bara att peka på vad man ville ha och så grillade de på det lite. På detta ställe hade de äntligen mycket vegetariska alternativ. Typ gratinerad spenat, matbanan, pannkaka, potatis. Basen består som alltid av bönor, ris och kålsallad. Bilden är dock från en annan comedor vid namn "San Benito". Vad detta kalas ofta gick på? Mellan 15-25 kronor.

Och vår sista dag var det dags att åka med bräda nerför en vulkan. Ja det är sant. Jag var skitnervös och trött innan pga dansat natten lång. Vulkanen såg så stor ut och var rädd för hur snabbt det skulle gå med brädan. Vulkanen hette "Cerro negro" och är fortfarande aktiv, den hade senast utbrott 1999. Bredvid vulkanen fanns det små minikratrar från de tidigare utbrotten och hur mycket lavastenar som helst. När vi vandrade upp luktade det massor av och på vissa ställen pyste det ut lite rök, fråga mig inte varför :/. Själva kratern var röd av järn och vit av magnesium. Väl uppe fick vi sätta på oss overall, skidglasögon, handskar och buff för att skydda oss mot alla stenar. Själva nedfärden var rolig men fort över. Det var rätt obehagligt för lavastenarna for runt om en och det var lite svårt att styra farten. Vandringen uppför var nog det som gjorde det hela värt.

Skräphögar i Leon. Och lite gatuhundar, såklart.

Likes

Comments

Våra dagar i Colombia är över för länge sedan men jag tänker fortfarande på landet, kulturen och vad jag ska göra när jag kommer tillbaka nästa gång. Colombias slogan är "det finns en risk att du vill komma tillbaka". Den leker med landets rykte att det är fyllt med risker.

Jag har nog aldrig varit i ett land där det finns så mycket rikedom och fattigdom på samma gång. Sådana kontraster och extrema klasskillnader. Jag har heller aldrig mött så många människor som har sådant förakt för politiker och tjänstemän, för i princip allt i Colombia är korrupt. Inget går att lita på! Inte blev det bättre när presidenten i typ november ännu en gång gick mot folket och skrev under ett avtal med Farc. Hemifrån är det lätt att tänka att "visst, det är väl bra att han försöker fredsförhandla" men här ser många det som att man ännu en gång gick mot folket. Vill ni veta en till, inte så trevlig grej, om den sittande presidenten? Han var försvarsminister under "Plan Colombia" då gerillan dödade civila, unga killar. Detta gjorde de för att de fick pengar av USA för varje gerillamedlem som blev dödad. Grejen var dock att militärerna klädde ut pojkarna i gerillakläder. Och denna president fick nyligen Nobels fredspris...

Men över till roligare grejer. Min traditionella lista!


Bästa mat: Colombia imponerade inte ett dugg matmässigt. I princip allt var friterat och innehöll kött. Men vi lyckades göra våra smaklökar nöjda ändå. De hade mycket goda soppor, krämiga och mättande. Men favoritmaten var nog ändå den vi fick på den vegetariska restaurangen i Cartagena. Den var alldeles för brun och tråkig för att fota men det var typ ris, sojaprotein och friterade kikärtsbollar. Lord, vad gott!

Bästa stad: Medellin var en rätt stor besvikelse för min del. Det enda som imponerade var deras tunnelbana som de var väldigt stolta över. En annan kul grej vi gjorde där var citytouren runt i stan. Annars vill jag fort som attan åka tillbaka till Bogota. Den staden hade allt, förutom sol och hav.

Bästa dag: Jag brukar dagdrömma lite om att vara på "lost city trek" igen. Det var så skönt på något sätt att vara från internet och bara vandra, äta god mat och gå och lägga sig tidigt.

Bästa hostel: Utan tvekan BoGo hostel i Bogota. De hade takbar med utsikt över staden, det fanns alltid någon att hänga med och sköna sängar.

Avslutningsvis kanske det kan vara lite spännande att höra vad saker kostade i Colombia?

En öl: 10-20 kronor
Hostelnatt: 70-100 kr
Flygbiljett inom landet: 300-400 spänn
Lost city trek: 2000 kronor
En lunch: 30-40 spänn
En empanada (friterade degknyten, typ): 5-10 kronor
En bunuelos (friterad, söt boll) 3 kr

2 gånger vegetarisk mat i Colombia. Lägg märke till avocadons perfekta färg.

Älskade Bogotas hipster-caféer

Friterade bollar såldes överallt

I Cartagena slogs vi av värmen. Unnade oss finglass. Tog den med riktigt mörk choklad. Yummie

Mötte upp Tom och hans kompis och åt försenad födelsedagsmiddag för mig. Pizza och rödvin.

Det dansades på gator

Och det svettades och vandrades

Likes

Comments

1. Vita lakan är alltid det bästa, då de små kära vägglösen nämligen lämnar efter sig svarta prickar på lakanen.

2. Stålsängar är också väldigt bra då vägglöss gillar trä ännu mer och därför inte vill vara i stålsängar.

3. En inte så vanligt förekommande grej är att säkerhetsskåpen är placerade vid sängen, men ack så bekvämt det är om de är det. Och ännu bättre är det om det finns ett eluttag i skåpet. Det är en ren lyx om sängen är försedd med läslampa.

4. Många hostel här i Sydamerika har antingen någon slags utegård eller takbar och det är ju alldeles perfekt när man vill snacka med folk.

5. Ställen där frukost ingår är en ren och skär blessing. Men det är långt ifrån alla ställen som har det. Min favoritfrukost so far är på BoGo hostel i Bogota. Där fick man frukt, müsli och mjölk. Dessutom kunde man göra sina egna toasts till frukost. Fint!

6. Dusch med bra tryck är alltid härligt, likaså om det finns tvål till handfatet.

7. Ställen som kan ge en gratis kartor och sånt där är alltid välkommet.

8. De flesta ställen har en bar på sitt hostel faktiskt. Det var det inga som hade i Asien. Undrar ni vad en öl kostar? I matbutikerna landar de kring 7-8 kr och i en bar från 10-20 kr. Det är nästan bara ljusa öler överallt. I Nicaragua heter de vanligaste ölerna Tona eller Victoria.

9. En bra book-exchange är alltid bra, och ännu bättre är det om den nyaste boken inte har 10 år på nacken.

10. Om det finns ett kök på hostelet älskar man om det finns en bra tuschpenna och frystejp att märka sin mat med.

Usch vad jag kommer sakna hostellivet när jag är hemma igen :(

Bilder från mitt senaste favorithostel Boca de Boca i Granada.

  • 31 readers

Likes

Comments

Hej på er från hängmattan i Granada. Det är dags att uppdatera er hur våra dagar i Granada varit. Först och främst, vår fina Lauree har nu tagit sitt pick och pack mot Cannes igen. Kändes som vi kom så nära den sista tiden. En post-Lauree depression kan nog uppkomma!

Vi har vandrat runt mycket i staden. Den är så där vykortsfin med färgglada byggnader och kyrkor. Men runt hörnet eller bakom dig så är det helt annorlunda. Det är mycket hemlöshet och väldigt fattigt bara några kvarter bort.

Mest minnesvärt från denna stad är nog vår torsdagskväll då jag fick se levande lava. Vi åkte på kvällen med en guide. När vi kom närmare så såg man orange rök långt där borta. Sen fick man hoppa ur bilen och fort som satan klättra upp på en liten mur, och där nere såg man lavan koka. Det fanns inget galler eller något så om någon skulle vilja hoppa ner där eller om man skulle tagit ett stort snedsteg så fattar ni nog vad som skulle hänt.

En annan dag paddlade vi kajak på lake Nicaragua och igår sov vi en natt vid laguna Apollo som är en kratersjö, vi suger verkligen musten ur vulkaner på alla möjliga olika sätt. Stället var alldeles förträffligt, vi badade i det varma vattnet, spelade yatzy och njöt av utsikten.

Imorgon ska vi säga hejdå till Granada och hej till något annat. Enda problemet är bara att vi inte kan välja mellan bergen, stränder eller en till stad? Tror vi skjuter upp beslutet till imorgon!

Vi var på marknad i Masaya också. Det var kul men vi var de ända turisterna och som 4 blonda tjejer får man höra både det ena och det andra.

Likes

Comments

Man hinner avverka rätt många timmar av podcasts när man reser. Det passar perfekt när man kanske vill slippa ljudet av snarkningar, festande människor eller låta tiden gå lite fortare när man reser. Mina favoriter senaste tiden är dessa:

WWF gör podcastserier. Den jag lyssnat mest på är "under ytan". Den handlar om våra utfiskade hav. Ett avsnitt åker de till Madagaskars korallrev och annat till Arktis och pratar om att allt fler länder vill utvinna olja från det området.

Då och då faller jag tillbaka och lyssnar på Fredagspodden med Hannah och Amanda. De kan imponerande länge prata om hur viktigt det är att lägga ansiktsmask eller annat mindre viktigt. I andra avsnitt kan de vara mer seriösa och prata om att vara ung, hur man ska hantera ångest och annat viktigt. Jag gillar dem verkligen och man ska absolut inte underskatta betydelsen de har för unga tjejer.

En klassiker. Mitt favoritavsnitt är det om polarexpeditionen med Andréballongen. Har på senaste tiden helt snöat in på Arktis och snö typ. Vill åka till Svalbard. Trodde aldrig någonsin jag skulle säga det!

Stil. Tycker programmen har blandad kvalitet men vissa program är helt förträffliga!

Ibland lyssnar jag på Värvet också. Kan inte riktigt bestämma mig om jag gillar eller hatar Kristoffer Triump? Ett avsnitt jag gillade var det med äventyraren Renata Chlumska. I mitt nästa liv ska jag vara en äventyrare och bestiga Mount Everest utan syrgas och sånt där galet.

Har precis börjat lyssna på filosofiska rummet. Skrattar högt när de refererar till någon jävla fransk 1700-tals sociolog som skrivit någon avhandling i ett extremt smalt ämne.

Likes

Comments

Hej hej hej! Äntligen har vi kommit fram till Granada. Det var svårare än vi trodde att komma från isla Ometepe, det har blåst som in i helvete senaste dagarna. Men idag klockan 7 på morgonen kom vi med färjan efter 2,5 timmars köande bland turister och nicaraguaner(?) som skulle till jobbet på fastlandet. Isla Ometepe var en rätt så förtjusande liten ö, även om jag nog trodde att den skulle erbjuda bättre stränder än vad den gjorde. Vår första dag gick vi en långpromenad längs med Nicaraguasjön, men det hela slutade rätt läskigt då en apa började jaga oss. Vi upptäckte den just framför oss när vi gick och vi stannade till ett tag för att kolla på den. Då var den kvick att spänna sina ögon i oss och hoppa ner på marken och ta några steg mot oss. Jag har nog aldrig sprungit fortare, jag hann både tänka att "om det är någon gång du ska springa fort är det nu" och att jag nog kan hoppa i sjön för apor kanske inte gillar vatten?!

Vår andra dag hyrde vi mopeder och körde mest runt och tryckte på gasen på raksträckorna. På kvällen njöt vi av solnedgången och vyn över vulkanerna.

Vår tredje dag trekkade vi till ett högt vattenfall som ligger i sluttningarna av den minsta vulkanen på ön. Det var fint och helt perfekt avkylande med ett dopp.

Igår skulle vi ha tagit färjan över till fastlandet igen men havet var alldeles för rufft för att åka på så igår låg vi mest och slappade och jag lyckades kolla på ett avsnitt av På spåret pga så bra internet! :)

Vi bodde på ett hostel som ägdes av en familj. Det ploppade ut ungar och äldre ur varenda rum på hostelet, männen verkade vara borta på dagarna men då styckade kvinnorna kött, förberedde grillen för kvällen och tvättade kilovis med tvätt. De jobbade konstant.

Isla Ometepe var fint, men det räckte med några dagar. Det var rätt rufft och smutsigt. Ön är stora producenter av bananer och melon och de flesta närde sig på jordbruk. Det gick allt från tjurar, grisar, hundar och vildhästar längs vägarna. Det märks att det är annorlunda att resa runt i Nicaragua, det har varit strömavbrott flera gånger och vattnet är för närvarande i princip slut i hela landet.

Jag ser fram mot cityliv i Granada. Det kommer bli marknader men också en del dagsutflykter till olika vulkaner i området. Så häftigt. För att ta oss till Granada från Isla ometepe krävdes det 1 h båtfärd och två olika bussar i cirka 2 timmar. Det kalaset gick på cirka 50 kronor. Vi åker runt med sk "chicken buses" som är gamla amerikanska skolbussar. Billigt och en upplevelse i sig. Högljutt och alla möjliga olika sorters människor.

  • 94 readers

Likes

Comments

I onsdags skypade vi med Nathalie som vi hängde med i Peru. Till middag lagade vi pasta med tomatsås. Vi köpte broccoli, tomater
och en jättestor melon för 15 spänn hos en liten handlare innan middagen.

Siri och den där äckliga katten med alla sina loppor.

Igår drog vi till en annan strand (minns inte namnet) och tog en 2 h surflektion. Det började med lite teori, sen fick prova på land för att lista ut vilken fot vi skulle ha längst fram på brädan. Väl nere i vattnet ramlade jag direkt de första gångerna men sen så! På slutet stod jag upp varje gång och en gång fick jag riktig fart. Då kände jag hur kul surfing kan vara. Dock var vågorna väldigt små såklart. Ska ta en lektion till snart!

Sen utforskade vi stranden lite och hittade coola lavastenar

Idag var jag och Elin mycket hurtiga när vi besökte Jesus tidigt på morgonen. Statyn var 25 meter hög och är en av de högsta i världen.

Nu ska vi ta lokalbussen till Rivas, för att sedan ta en båt till Isla ometepe. På den ön finns det 2 aktiva vulkaner.

Likes

Comments