View tracker

Godmorgon på er alla, och hej fredag, och hej sista arbetsdagen på denna vecka. Sitter och dricker mitt morgon kaffe, och lyssnar på regnet som öser ner, utanför mitt fönstret.
Har haft en väldigt bra vecka. Har bara umgåts med mina 2 barn och jobbat på mitt nya jobb, som jag dock bara ska jobba på i 1 månad. Fick den möjligheten att få jobba på brings huvudkontor, klart som f.n att jag tog den chans lixom. Allt för att få vila min rygg inför vad som komma skall.

Den här höst/vinter kommer att bli as tung för mig, jag försöker verkligen förbereda mig mentalt på min operation som snart ska äga rum, (en operation av 3 olika diskbråck I min ryggrad). Det går sisådär med det faktiskt. Jag har vägrat en operation nu i snart 4 år, på grund utav rädslan dels för att bli förlamad och även på grund utav  den ekonomiska biten så klart. Visst procenten över att något skulle gå fel är ju inte direkt så stor, men den finns ju där, och det har ju räckt för att skrämma upp mig.
Men nu har det gått så långt, att jag knappt sover längre, max 4 timmar per natt. Sen vaknar jag av en vidrig smärta, som strålar ner ifrån bäckenet över hela benet och ner i foten. Då är det bara att rulla ur sängen och försöka ta mig upp.
Smärtan brukar släppa en aning efter en stund, men aldrig helt och hållet. Har ont varje Jä..a dag, och det börjar ta ut sin rätt på mig nu.
Jag har väl hela tiden trott att "aja, det blir en vanlig operation". Men nej då, inte med min tur inte. I och med att jag har väntat så länge med en operation, så måste nu 2 kotor I min ryggrad, stelopereras. Att jag fan lyckades, med att åka på det oxå, är ju bara för mycket.

Men nu har jag i alla fall, en remiss till spine center i Upplandsväsby den 7 oktober. Det är en konsultation inför min operation. Måste passa på att förklara kort hur operationen går till. Inte för så länge sedan så gjordes stelopererationer av ryggen, ståendes under narkos. Hahaha, det lät komiskt tyckte jag. Nu går man tydligen in genom buken, vid mitt kjejsarsnitt efter Moa. Man för in 2 metallplattor/proteser i ryggen, Och fixerar dem kotor som ska stelopereras med hjälp av dessa plattor. Lät ju inge vidare kul, om jag får säga mitt.
men men nu är det på gång, och jag har tackat ja till en operation. Så min höst/vinter kommer att bli full av en massa rehabilitering och sängliggandes. Och jag ser fan inte fram emot det alls. Som tur är så har jag väldigt mycket människor runt omkring mig som kommer att hjälpa mig.
Älskar er alla för de.
Nej, nu måste jag väcka liv i en trött liten Moa som snarkar här brevid. Ha en super bra fredag alla goa människor! puss och kram hela dan!!!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 255 readers

Likes

Comments

View tracker

Jag har Funderat en del, på att kanske våga dela med mig till er, om mina 2 diagnoser. Det handlar verkligen inte om att jag skulle vara mindre intelligent, eller dåligt uppfostrad, som Många kanske tror tyvärr. Föreställa dig, att allt sitter utan på din hud. Så som känslor, tankar, lycka, hat, kärlek. Ja, allt går nästan att ta på, och du kan inte sålla allt dett och lägga dem i rätt fack. Att bara ta in det som är betydligt eller viktigt går ej, utan du tar in allt på en och samma gång. Jag brukar beskriva det så här, när jag är lycklig och glad, så skrattar jag med hela världen, när jag är arg då hatar jag hela världen, när jag gråter, så gråter jag en flod och inte bara några tårar, men när jag älskar då älskar jag med hela mitt hjärta och hela min själ. Det finns inget mitt i mellan i min vardag och inte heller i mina känslor. Jag är väldigt intensiv och impulsiv både på gott och ont. Jag har dock blivit så mycket bättre på att hantera min adhd nu när jag har blivit äldre. I mina yngre dagar så var jag inte så lätt att hantera, jag missförstods ofta vilket ofta slutade med raseri utbrott. Jag var även väldigt utåt agerande och även aggressiv i vissa perioder, vilket gav mig en del problem och även stora konsekvenser i slutändan. missbruk fanns ju tyvärr oxå med i bilden. Min räddning var till stor del min ex man, som stod ut med mig i alla år, han var den som kunde plocka ner mig på jorden när ingen annan kunde nå mig, så tack R för ditt tålamod och stora hjärta. Men den som räddade mitt liv, var den pojken jag födde 1998. Min son, mitt allt, du är anledningen till att jag fortfande står här med båda fötterna på jorden. Tack för att just jag fick bli din mamma...
Så till Min bordeline nu. Jag skulle väl kunna säga att den påminner en del om min adhd. bordeline är En personlighetsstörning, för mig så handlar det mest om det känslomässiga och relation relaterade problemen i bordeline. jag är kan ena stunden vara super glad och skratta, för att sedan 2 min senare falla ner i en svacka och nästan gråta. Jag har alltid varit livrädd för att bli övergiven av någon i min närhet eller som jag älskar. så i relationer så är jag den som kan blir väldigt krävande till och från. jag har haft ett kontrollsbehov som inte har gjort mig direkt som mycket gott här i livet i alla lägen. Min självbild och självkänsla har svajar något enormt genom åren, då jag har varit väldigt vilsen i mig själv, och inte förstått alls varför jag har varit som jag har varit. Det tog mig många år att söka hjälp, men min skilsmässa tvingade mig att vända på saker och ting och se på mig själv, och även se mina egna brister. det var en tung period i mitt liv. adhd/bordeline tillsammans är ingen lätta match att leva med om man inte söker och får rätt hjälp. så jag beslöt mig för att börja äta adhd medicin och även gå en dbt behandling för min bordeline. jag kan med handen på hjärtat idag, säga att det är det bästa jag någonsin har gjort i mitt liv. Men vägen hit har varit lång och tuff, men väldigt lärorik på samma gång. Idag fungerar min vardag så mycket bättre och jag kan njuta av att få vara mamma till mina 2 underbara barn utan att känna stress över att jag måste göra 50 andra saker samtidigt. Jag kan fokusera på att bara vara i stunden, att njuta av att bara läsa en saga för min dotter, utan att känna att jag just då borde göra15 andra saker så som vika tvätten, diska, damsuga, kolla min facebook, ja listan kan göras lång här. 2008 föddes min underbara och vackra dotter Moa. Hon var redan som bebis väldigt livlig, aktiv och hade redan då en vilja av stål. Det var som att se mig själv som liten, hon är verkligen en spegelbild av mig själv. Jag märkte ganska fort att hon var speciell, hon var precis som mig. En utredning gjordes därför på henne 2015, där man kom fram till att även hon hade adhd. Ja för som ni kanske redan vet så är adhd ärftligt. Jag anser inte längre att vår adhd är något som är negativt, vi är inte som alla andra, vi är speciella och helt underbara. Så det har tagit mig lång tid att förstå allt detta och börja älska mig själv på riktigt.  Men Jag Är stolt över vart jag är idag och hur långt jag har kommit. Hoppas att ni diggade detta inlägg och att du som nu har läst det, kanske har fått lite hopp och tipps som kan göra din vardag bättre i framtiden. Godnatt på er alla!!!

Likes

Comments

View tracker

shoo folket, det är lördag kväll och allt. Så vad gör man en kväll som denna? Jag hänger med min girl Angi. Vi gör stan just nu, har även varit och ätit på Vapiano i stan. och Nu är vi på väg till ett hak i Södertälje uppe på ett berg tydligen hahahaha. kvällen kan sluta lite hur som helst nu känner jag. Men jag känner mig en aning förvirrad dock, inte ofta man slår klackarna i taket i tälje lixom. ha en bra kväll och var rädda om varandra nu!



  • 287 readers

Likes

Comments

What The f..k. sitter på bussen på väg till jobbet nu. Fan, tycker att hon som kör verkar helt snurrig. Hon kör i 30 på en 70 väg och stannar helt plötsligt mitt på huvudleden. Eh ok tänker jag.
Resan fortsätt vidare. Närmar oss bandhagen, där det just nu pågår ett vägarbete. Helt plötsligt så tvärnitar hon som kör bussen, och börja backa. Lägger sedan i växeln gasar och kör rätt in i en Audi. Vilken jävla smäll det blev, kan jag säga. Och puckot bara sitter kvar och går inte ens ut ur bussen för att kolla hur det gick med den andra chauffören. Utan väntar på att han ska kliva ur sin bil och komma fram till henne. Då går puckot ur bussen och snackar, hon vägrar visa upp sitt körkort för mannen, och ber han att istället kontakta sl. Riktigt otrevlig var hon, även fast det var hon som fan hade gjort fel. Jävla stolpskott säger jag bara. Fy fan vilken jävla skit morgon detta blev då.....


  • 321 readers

Likes

Comments

Jag har tänkt en del på att kanske dela med mig lite av min historia och även om mina tankar om otrohet. Vad som räknas som Otrohet är nog väldigt olika för alla. Vart går egentligen gränsen för vad otrohet är, skulle du någonsin kunna förlåta detta svek, och varför är ens människor otrogna när man bara kan lämna??
Den där gränsen är nog svår för många att se. Jag själv skulle nog säga, att om min kille gick bakom min rygg med en annan kvinna, om det så bara handlade om en kyss så, så är det på ett sätt otrohet. Jag anser då att, är du i ett förhållande så är det något som du bara delar med din respektive. Många skulle kanske säkert säga, "jag var onykter, jag visste inte vad jag gjorde just då". Då vill jag ändå säga, att skylla på alkoholen är enligt mig inte ok alls då. Sen så finns det ju självklart dem som bara fantiserar om det, men räknas det då som otrohet? Nja det skulle väl jag inte säga, men det är väl helt klart ett tecken på att något inte står helt rätt till i förhållandet i sig då. Jag vill ändå tro att vi alla människor, man som kvinna strävar efter samma sak i slutändan. Vilket är att bli älskad,respekterad, önskad, behövd, och att kunna känna lycka och sinnesro samt tillit till sin partner. Jag tror att många går igenom livet och söker efter just detta, men finner det aldrig. Då kanske det är dags att ta sig en titt på sig själv, felet kanske ligger hos en själv. Nog om det nu. Tillbaka till just otroheten nu. Otrohet är för mig ett stort svek, en kränkning och även en sorts förnedring. Det är något som förstör så mycket. Så som, familjer, människors liv, ens självkänsla, ens tillit, ja listan kan nog säkert göras väldigt lång här. Men skulle du kunna förlåta en otrohet? Skulle du kunna leva kvar i ett förhållande med en människa som har varait otrogen emot dig? Jag kan ju själv säga att jag har förlåtit, eller snarare kanske försökt att förlåta och även stannat kvar, men man glömmer ju aldrig det sveket i sig, det finns alltid kvar där i bakhuvudet. Men i mitt fall, så var det så svårt att lämna. kärleken och hoppet om ett bra liv tillsammans var så enormt stor att jag inte vågade ta det steget och gå. Men tanken och rädslan fanns ju ofta där ändå, att ständigt vara orolig för att bli lämnad och sviken igen var jobbig att bära på kan jag säga. Och nu så här i efterhand så måste jag ju ändå säga, "att nej det var faktiskt inte värt det", och jag vet, det är lätt att vara efter klok gott folk.
Jag anser även, att Otrohet är ett val man själv tar/gör, det finns faktiskt inga ursäkter för just detta. Och om man nu ändå väljer att vara otrogen så kanske man ska överväga att inte vara i ett förhållande alls längre. Det känns som om detta har blivit något av en standard nu för tiden, en sorts desperation och strävan efter att bli sedd och behövd. Inte för att jag förstår varför detta skulle vara något som man strävar efter. Det tar bara några sekunder att krossa en människas hjärta i tusen bitar, men det tar flera år att sedan bygga ihop det igen. Men Tiden läker faktiskt alla sår, hur klyschigt det må låta, och du lär ju få höra det av många, ja om du nu har varit med om just detta som jag har skrivit om i min blogg nu. Så stressa inte läkningen av ditt brustna hjärta, för det tar tid och du måste ge det den tiden. Så med det nu skrivet, så hoppas jag nu med mina rader, att jag kanske har givit dig som nu läser detta och kanske befinner dig i just denna situation, lite frid och hopp om en bra framtid, för den kommer att komma även till dig!
puss och kram till er alla!!!




Likes

Comments

Min älskade antonio! Vårda ditt hjärta och låt det alltid vara mjukt. Låt inte världen göra det hårt och kallt.
Glöm aldrig tacksamheten till livet, livslusten, ödmjukheten och kärleken till dem mindre och svagare.
Min vackra son, stäng aldrig dina ögon och somna rädd och ensam.
För vart livet än må ta dig, vart du än är, så somna alltid med den vetskapen om min kärlek och närvaro till dig.
Jag kommer alltid att vaka över dig, finnas vid din sida, kämpa och slås för dig. Fånga dig när du faller, stötta dig, leda dig ur blindo, och bära dig när du inte orkar mer och livet känns tungt, så finns jag alltid här för dig min son.
Jag vet att jag är tjatig och ibland hård emot dig, men det är bara för att jag vill dig ditt bästa. Antonio jag älskar dig mer än livet! #mamma#stolthet#son#älskardig#

  • 305 readers

Likes

Comments

Puhh vilken dag. först så började min dotter i klass 1 i dag, bara det i sig är ju super stort och hon var rå taggad. sen direkt efter uppropet i skolan vara de bara att flänga iväg till jobbet för möte med chefen. Denna veckar har jag varit helt sjukskriven. men ska börja jobba 3 timmar om dagen i nästa vecka som kommer. Det ska jag sedan göra ända fram tills min ryggoperation ska göras, men då min läkare tror att jag även har fått en förskjutning I båda mina höft kulor nu oxå så krävs det en ny magnet röntgen för att fastställa just de. Suck jag skulle fan ha gjort den här jäkla operation för flera år sedan. Sen bar det in till stan för att köpa lite nya skor, jag bara älskar skor. sen hem hämta moa på fritids sen raka vägen emot stranden, och det var svinkallt i vattnet vill jag lova. så nu ligger jag ner bäddad i sängen och är helt slut. sovmorgon på er alla fina själar!!




  • 320 readers

Likes

Comments

Som sagt man hade ju nästan givit upp hoppet om någon sommar i år. Det såg ju riktigt mörkt ut där ett tag. Så just nu försöker jag bara förgylla mina dagar med att lapa så mycket sol jag bara kan. Jag är sjukskriven just nu på grund utav 3 diskbråck I ryggraden som snart ska opereras. så det blir en hel del sol nu om dagarna kan jag säga, 😂😂. Det blir tyvärr oxå en hel del shopping som jag egentligen inte har råd med, men tristessen av att bara gå hemma, tar ibland över mitt så kallade förnuft med att tänka ekonomiskt. men vad gör det, man lever ju bara en gång, och jag shoppar ju inte varje dag hahaha!
puss på er



  • 349 readers

Likes

Comments

jag Är just nu på väg hem till mina 2 barn. Jag har varit och jobbat ett extra pass på mitt jobb denna sega måndag kväll nämligen. känner mig allmänt helt slut, trött, irriterad ja you namn it. min rygg gör AP ont just idag oxå, mer än vanligt. Men det ska bli så skönt att få komma hem till dem 2 som gör mitt liv komplett.

  • 337 readers

Likes

Comments

tackar gudarna för att sommaren äntligen kom. bättre sent än aldrig typ. skönt att få avsluta denna vecka och helg med en hel dag på stranden med mina underbara vänner andreas och marie samt deras barn. och I morgon kommer den sista pusselbiten av mitt hjärta hem oxå, min lilla mosigos (moa). saknaden efter henne när hon är hos sin pappa är enorm, önskar att hon kunde vara hos mig hela tiden. Men jag vet ju så klart att hon har det super bra hos sin pappa. dom 2 är verkligen som yin och yang så olika men ändå så lika. jag är verkligen så tacksam över att ha en sådan bra far till mina 2 barn. nej nu ska jag lägga mig på sofflocket och slappa resten av kvällen!!!!


  • 346 readers

Likes

Comments