Idag var en skön morgon. Det är inte varje dag jag och Micke får åka tillsammans på morgonen. Han jobbar i stan och jag i Haninge så jag åker ofta 2 timmar tidigare medans han åker 45min-1timme tidigare.
Men iallafall, vi fick åka tillsammans idag. Den extra timmen vi får tillsammans är guld värd.
Mina jobbpass sträcker sig ofta över 10 timmar och jag jobbar 4-5 dagar i veckan många gånger. Känns inte alltid att vi hinner ha tid tillsammans. Det blir en kortis på morgonen och en kortis innan det är dags att sova. Den här veckan jobbar jag BARA 3 dagar vilket innebär att jag får söndag ledig och kvällarna tillsammans blir längre. Nästa vecka är min lediga helg dessutom. Guld verkligen.

Nu väntar två intensiva dagar på jobbet med vårnyheter och mycket som ska hinnas klart. Jag är glad att min avdelning blev klar i helgen.

Ha det fint idag! ❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Åh vad jag älskar de gröna detaljerna i dessa bilder. Det är det perfekta sättet att få hemmet att kännas vårigt och fräscht. Än så länge har vi inte så mycket grönt här hemma. Mina fina liljor däremot, som jag fick av Micke, har äntligen slagit ut. Hemmet doftar så gott nu.

Här får ni massor med inspiration! Alla bilder är från pintrest.se
Ha en fin vecka nu!

Likes

Comments

Innan bröllopet förra året så ville min pappa (som fotade våra porträttbilder under bröllopet) testa att fota mig i min brudklänning. Så en vacker dag åkte jag till mina föräldrar där jag fixade mitt hår och smink ungefär som jag ville ha på den stora dagen och satte på min brudklänning.
Vi fotade från många vinklar och med olika bakgrunder. Mamma hade till och med knutit en bukett som jag fick hålla när vi fotade.

Vad jag inte visste var att pappa i smyg hade fotat Micke också och sen gjort en fotobok som vi sen fick i bröllopspresent. Så otroligt fint!

Här är några av bilderna från boken ❤️
Ha en fin kväll allesammans!

Likes

Comments

Jag har många gånger försökt blogga. Jag har haft en där jag lagt upp noveller jag skrivit, en där jag bloggat mode och en annan där jag skrev om allmänna ting. Men inga av dessa har varit särskilt länge. Det längta jag haft är ett år på samma blogg utan framgång.

När jag startade bloggen om tiden fram till vårt bröllop förra året så kände jag att jag äntligen hade någonting att skriva om. Sen kom den stora dagen och mina idéer sinade. Men på smekmånaden så fick jag idéen att skriva om oss. Vårt gemensamma liv; när vi reser, gör om hemma och så vidare. Jag började smått på bloggen med namnet ”our september wedding” men vid årsskiftet kändes det så fel att använda det namnet. Så jag valde att flytta bloggen till nouw.com och samtidigt byta namn.

Igår hittade jag en länk till #nouw30daychallenge. Det är en tävling som går ut på att blogga en gång varje dag i 30 dagar. Ett perfekt sätt att pusha sig själv till att komma framåt med sin blogg och utveckla sitt bloggande. Jag kände på en gång att jag ville vara med.

Mina mål med dessa dagar är att hitta nya ämnen att skriva om. Så att bloggen håller sig varierad och intressant. En utmaning i sig med tanke på att jag valt att skriva om mitt och min mans gemensamma liv.
MEN, jag låg och tänkte igår kväll hur jag på bästa sätt ska gå tillväga. Jag tänker göra en lista med 30 stycken titlar där jag utifrån titeln skriver ett inlägg. Då pressar man fantasin och får hjärnan att tänka till lite extra. Den listan ska jag ha färdig innan tävlingens start den 22 januari.

Känner du att du också vill komma framåt i ditt bloggande så gå in och läs om tävlingen här. Tävligen är inte förgives. Ett väldigt fint pris väntar vinnaren!

Nu kör vi! #nouw30daychallenge
nouw.com/nouw30daychallenge

Likes

Comments

Det var exakt 1 år efter att vi sa att ”okej, det är du och jag mot världen”. Vi ville fira det med någonting speciellt. Vi hade tidigare varit i Köpenhamn men vi kände att vi vill åka tillbaka dit. Jag hade mina aningar om vad dagen väntade men jag hade valt att övertyga mig själv att det inte var så. Jag ville inte bli besviken om det visade sig att jag hade fel.

Det var en varm sommardag och vi hade tagit flyget till Köpenhamn denna gång för att slippa den 5 timmar långa tågresan. Vi anlände rätt så tidigt till huvudstaden och dagen började med en enklare frukost på starbucks. Micke hade sett fram emot att äta på KFC så vi sa att det kunde bli dagens lunch. Det blev bara varmare och varmare och vi önskade så att vi tagit med oss badkläder men vi tänkte inte så långt. Istället drack vi vatten och promenerade runt. Vi fotade allt vi tyckte va vackert och vi pratade, bara njöt av att vara där. När det väl var dags för lunch insåg vi att KFC inte gick, de hade slut på kyckling! Hur kan Kentucky Fried CHICKEN ha slut på kyckling. Bittra som vi var bestämde vi oss för att käka middag på Hard Rock Cafe istället så det blev churros till lunch.

Dagen fortsatte och snart hade vi sett alla platser vi ville se, förutom ett. Rosenborgs Slott. Det finns en park precis vid slottet som jag bara älskar. Under dagen hade vi spelat lite pokemon GO i hoppet om att finna någonting unikt. Micke lurade mig och sa att det fanns en i riktning mot parken. Men listig som han är så lyckades han lura mig och inte få mig att tro att det var till en specifik plats i parken som han egentligen ville ta mig till. Men det var där vi tillslut hamnade. Det finns en stor paviljong mitt i parken men ett stort stenklot i mitten. Där satte jag mig, helt utmattad från hettan. Efter en stund ville Micke också sitta så jag fick sitta i hans knä. Det var då det magiska började.

Han höll om mig och började viska i mitt öra. Han frågade mig om jag mindes vad jag en gång frågat honom. Jag svarade nej. Han sa då att jag frågat honom: På vilket sätt älskar du mig? Han fortsatte och förklarade att han nu hade det perfekta svaret på det. I flera minuter satt han och förklarade sin kärlek på det mest romantiska sättet. I mellan åt frågade han mig om jag förstod. Jag sa ja.

Till sist grävde han upp en rätt stor ask ur sin väska. Han gick sakta ner på knä och öppnade asken. I den låg en liten Caretta Caretta (sköldpadda), gjort av papper som Micke hade vikt själv och runt halsen satt en vacker ring. Han drog av ringen och jag började gråta. Jag förstod att det var det här han hade väntat på hela dagen. Alla fina ord han hade sagt. Jag var så förälskad i honom. Med ringen i handen frågade han mig, den 24 Juli 2016, Vill du gifta dig med mig?

Och jag svarade JA.

Likes

Comments

Jag har kommit att älska pintrest.se. Det är en sån perfekt plats att samla all inspiration man kan få. Jag sitter ofta till och från jobbet och skrollar igenom flödet och sparar allt jag tycker om. Senaste tiden har det blivit mest inrednings inspiration och vardagsrum och sovrum. Tidigare var det bara inspiration för bröllopet. Att samla och kunna gå tillbaka och se vad man sparat är väldigt tillfredställande.

Här får ni några inspirationsbilder, alla plockade från pintrest.se.
Ha en super fin kväll nu! Själv ska jag laga lite middag och njuta av fredagkvällen.

Likes

Comments

Jag har alltid haft ett intresse för inredning och design. När jag bodde hemma möblerade jag om mitt rum för att skapa förändring. Men det är inte förrän jag fick den här lägenheten tillsammans med Micke som jag har kunnat utveckla det intresset ytterligare.
Här hemma är de flesta av våra nuvarande möbler från Ikea. Vi tänkte att det är en bra början så att när vi vill kan vi byta ut dem mot annat.

Vår lägenhet är en nyproducerad 2a i Barkarby. Den är på 55 kvm och därför inte jätte stor. Storleken är egentligen inte ett problem för oss med personligen önskar jag att sovrummet kunde vara större. Jag har så mycket idéer för sovrummet som jag inte kan utföra för att platsen inte finns. Men nu får jag drömma om det istället.

Lägenheten har en öppen planlösning med stora fönster och en balkong som ser ut över Barkarby handelsplats. Vardagsrummet är rummet med mest möbler en där jag vill göra så mycket. Tavlor på väggen, speglar för att få rummet att se större ut, nya soffbord. Jag tänker för framtiden att grunden kan vara ljusa färger så som grått och vitt. Och sedan genom kuddar, filtar och andra accent artiklar för att göra hemmet unikt och stilrent. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter. Nu är soffan i beige och resten i vitt. Mitt första projektet jag har för vardagsrummet är att sy ett nytt överdrag till fåtöljen och göra om en gammal pall till en matchande fotpall. Vi får se hur det går.

Här får ni några bilder på hur lägenheten ser ut i dagsläget.

Likes

Comments

Mitt namn är Joy. Jag är 24 år och bor i Stockholm tillsammans med min man Mikael. Vi gifte oss i september 2017 och sedan dess har vi delat allt. Vårt gemensamma namn är Kalaja Lindeman. En kombination av våra mammors flicknamn.

Den här bloggen är en fortsättning på "our september wedding" som handlade om tiden innan vårt bröllop och året ut som ett gift par. På de tre månaderna hann vi resa, inreda vårt hem och fira flera högtider som gifta. Det kanske inte låter mycket men för oss har det varit en underbar tid. Nu ser vi fram emot ett nytt år med nya utmaningar.

Välkomna till Kalaja Lindeman.

Nedan hittar ni några inlägg från bröllopet och vår smekmånaden på Santorini.

Likes

Comments

Santorinis största stad. Inte lika charmig som Òia men minst lika mysig. Samma trånga gator, mysiga butiker och väldigt trevliga greker. Precis som Òia ligger Thira precis vid vattnet ganska många meter över vattnet. Även här kan man rida åsna från hamnen upp till staden men det fans även en linbana man kunde åka för att komma upp. Vi valde däremot att ta buss från Kamari direkt till Thira. Vi njöt av mat, shopping och faktiskt lite svalare väder. Det var en riktigt bra dag.

IMG_8802IMG_8805IMG_8806IMG_8824IMG_8826IMG_8828IMG_8838IMG_8820IMG_8839IMG_8853IMG_8864IMG_8868IMG_8875IMG_8876

Likes

Comments

Òia är staden som alla tänker på när man pratar om Santorini. Det är den romantiska staden på kanten av en brant klippa. Staden med kupolerna i en vacker blå färg som nästan ser ut som sammet. Det är en vacker stad med mycket liv.

Vi kom till staden med båt. Vi kunde se staden 150 meter upp på en klippa. 200 trappsteg väntade innan vi kunde promenera runt staden. Som tur var kunde vi hyra varsin åsna som bar oss upp för den slingrande trappan. En upplevelse jag aldrig kommer glömma. När vi väl var uppe i staden möttes vi av smala gångar, människor överallt och mysiga butiker. Vi njöt av crêpes och färskpressad juice till lunch och en fantastisk solnedgång innan vi tog bussen tillbaka till Kamari.

IMG_0313IMG_0319IMG_0330IMG_0337IMG_0348IMG_0365
DCIM100GOPROGOPR0452.

De här är några av mina favorit bilder från Òia.

Skärmavbild 2017-11-13 kl. 10.33.27Skärmavbild 2017-11-13 kl. 10.33.52Skärmavbild 2017-11-13 kl. 10.34.05Skärmavbild 2017-11-13 kl. 10.33.40Skärmavbild 2017-11-13 kl. 10.33.00

Likes

Comments

Här sitter vi med tända ljus och tänker tillbaka på den fantastiska resa vi gjorde efter vi gift oss. Det gråa decembervädret drar verkligen fram alla de varmaste minnena man har. På en gång går tankarna till Grekland. De bästa minnena jag har är från mina resor till Grekland. Vad ska jag säga det var i Grekland som jag förstod att jag var kär i min man. Så för att lysa upp lite ytterligare denna adventssöndag så bjuder jag på lite bilder från smekmånaden.

Bilderna är inte i ordning men det är lite från staden vi bodde i; Kamari, från vår vandring på en vulkan, en båtresa vi gjorde och när vi red på åsnor. (Märks det att vi drack färskpressade juicer ofta?)
Mer från Thira och Òia kommer senare.DCIM100GOPROGOPR0387.IMG_0257IMG_0264IMG_0283IMG_0288IMG_0281IMG_0291IMG_0298IMG_0301IMG_0303IMG_0306IMG_0374IMG_0370IMG_0380IMG_8715IMG_8726Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.37.47Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.37.58Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.41.47Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.41.30Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.40.00Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.44.59Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.45.16Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.45.25Skärmavbild 2017-11-13 kl. 11.45.50

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Familj är någonting så viktigt. Vårt bröllop var en chans för oss att se vem som verkligen betyder mest för oss. Jag är så glad för alla som kunde vara med.

Brudparet med våra föräldrar.09092017-_AWL1262
Brudparet med våra föräldrar, syskon och syskonbarn.10092017-_OWL1658
Hela skaran. 10092017-_OWL1626Alla bilder tagna av Anna Waktel och hennes pappa.

Likes

Comments

Många händer användes för att vår bröllopsdag skulle bli det absolut bästa. Mina föräldrar och mina systrar var en stor del av allt. Jag ångrar verkligen inte att vi valde min syster och hennes man att vara vårt värdpar. De gjorde ett så fantastiskt jobb. En annan person som hade en stor del av allt fix. Elin Frejman var också en stor del av all dekor till bröllopet. Hon valde blommor (eftersom jag har noll koll på blommor), satte ihop alla buketter och gjorde all dekor för festen.
Jag är så nöjd med allt ni satte ihop!

Min vackra bukett med tema färgen lila.IMG_0579IMG_0581
Dekoren i festlokalen. IMG_0584IMG_0583IMG_0571FullSizeRender-6IMG_0199IMG_0582IMG_0580IMG_0182IMG_0192
Jag och min maid of honor framför fotoväggen.
IMG_0575-1IMG_0576IMG_0578
Tårta dags!IMG_0569IMG_0570
Kvällen avslutades med en sparkle send-off där alla gäster fick en jättebloss och bildade en tunnel för oss att gå igenom. FullSizeRender-3

Fler bilder från bröllopet kommer!

Likes

Comments

Lyckan jag kände efter att ha dansat ut från kyrkan, att få springa ut med min MAN och att möta våra nära och kära minuter efter att vi sagt ja till varandra är en obeskrivlig känsla. Nerverna jag hade innan vigseln var som bortglömda och allt jag kände var ren lycka. Bara att sitta här nu, nästan 1 och en halv månad senare, och tänka tillbaka gör mig så lycklig. Dagen vart så perfekt. Trots att små saker hände som inte skulle eller att regnet kom på kvällen. För oss var dagen The BEST DAY EVER!

MR and MRS Kalaja Lindeman09092017-_AWL111209082017-_OWL1929-209082017-_OWL194009082017-_OWL194509092017-_AWL111409092017-_AWL112509092017-_AWL113909092017-_AWL1161

Alla bilder är tagna av Anna Waktel och hennes pappa.

 

Likes

Comments

Den nionde september 2017. Dagen vi sa ja till varandra. Dagen som förändrade våra liv. Dagen vi blev ett.

Bilderna är tagna av Anna Waktel och hennes pappa.
Vigseln ägde rum i Allhelgonakyrkan 09-09-17.

Värdparet Hannah och Samuel Silverdahl.10092017-_OWL126609082017-_OWL1784Pappa och Mikael. 10092017-_OWL128809082017-_OWL1787Rebecca Wallberg min maid of honor. 10092017-_OWL1295Ringen välsignas. 09082017-_OWL1802Vår vigselförrättare Tigleth Malkey från Hillsong.09082017-_OWL177009082017-_OWL1819Daniel Cummings när han sjunger: "When you tell the world you´re mine"09082017-_OWL182309082017-_OWL171509082017-_OWL1825Brudens familj. Mina fina föräldrar på första raden.09082017-_OWL1808Mikaels mamma och hederspappa.10092017-_OWL132410092017-_OWL144009082017-_OWL186809082017-_OWL189410092017-_OWL151110092017-_OWL1526

The day we will never forget.

 

Likes

Comments

Facebook
Instagram
Pinterest
Blogkeen
Nouw