Det var september 2015 jag senast skrev på en blogg. Det som är mest komiskt är nog att jag skrev att jag var "glader" och att det gjorde mig mer bloggsugen. Det kan vi ju idag konstatera var årets lögn av mig. För tyst blev det.

Det är något speciellt med att blogga. Jag vet egentligen inte varför jag alltid återkommer till det, när jag uppenbarligen inte är bra på det. Jag tror jag saknar känslan att dokumentera. Att visa och att ta dagliga bilder på allt jag gör. Att ha ett ställe där man kan uttrycka sin kreativitet (när den så sällan kikar fram). Att blogga ger en daglig struktur som jag tycker om. För ett smått perfektionistisk kontrollfreak som jag är känns det bra att sätta ord, tid och rubrik på dagar och händelser. Det ger min hjärna ett lugn.

Med det sagt, sitter jag här ytterligare en gång till och ska försöka mig på denna uppenbarligt svåra syssla. Kanske går det bra, eller så går det dåligt - igen. Inget skulle göra mig förvånad längre haha.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Kod för att importera min blogg till Nouw: 9993156154

Likes

Comments




Att skylla på jobb för att man inte hinner skriva på sin blogg kan väl kanske anses som en dålig ursäkt. Men det är också den fula sanningen. Jag är numera redigerare på dagtid, och servetris på kvällar samt helger. Om någon hade sagt det till mig några dagar efter studenten hade jag skrattat den rakt upp i ansiktet. Men nä, jag har två jobb som jag älskar. På det ena får jag betalt för att redigera foton (dröm?) och på det andra serverar jag mat och vin i mängder. Denna tid på året har tidigare förmodligen varit den värsta för mig. Men idag kan jag ärligt säga att jag befinner mig på en bra plats i livet. Det gör inte längre så himla mycket att jag inte har någon som helst aning om vad jag vill med mitt liv, eller vad jag vill göra inom loppet av ett halvår. Jag vet inte om jag sitter i en egen lägenhet, om jag befinner mig i Sverige eller inte, eller kanske bor i en annan stad. Sanningen är att jag gillar att inte veta, för jag behöver inte veta. Jag har inte bråttom. 

 

Håll utkik, för när man är glader, blir man bloggsugen. 

 

Likes

Comments



Jesper / Jesper 

 



En sommarkväll och middag. / Smultronpaus på promenad. 

 



Outfit. / Öppet fönster. Samtidigt som värmen är jobbig, så älskar jag den. 

 



Lunch med Jesper, moster och mamma. / Gofika med Elin, Hanna och Julia. 

 

Det har blivit juli och jag har fått jobb. Eller ja, sommarjobb. Jag är troligt tacksam över det. Det som är mindre skönt är att mina jobbtider är att jag jobbar när det är fint väder. Så ledig är jag när det regnar och är grått. MEN, jag har ett jobb, jag har något att göra och jag tjänar pengar, så jag ska inte klaga. Imellanåt umgås jag med vänner, försöker hitta på saker och sysselsätta mig själv. 

 

När jag jobbar är min vardag den mest ointressantaste och därför blir jag kluven till denna blogg. Jag vill inte sluta att blogga för jag har en bild av hur jag vill ha den och vad jag vill blogga om. Men som det ser ut nu så har jag inte vardagen till att blogga intressant. Jag ska inte sluta, jag bara längtar tills jag kan dela med mig av det jag vill. Jag har en någorlunda bild av hur jag vill att de närmsta åren ska se ut för mig, och kanske när jag väljer min livsstil kan jag känna mig mer kreativ. Så länge får ni dras med vardagliga snapshots och tomma ord. Jag är iallafall glad att ni få som är kvar, stannar! Kram till er

 




Likes

Comments

Kamerabilder från studenten kommer här! Det kommer att komma ett till inlägg med mobil-bilder. 

 




Wilma var studentfin. 

 



Och jag var glad. 

 



Med Elin och Hanna. 

 



Jag och farmor. / Jag och Elinor i bästa läroverket. 


 



Med mamma. 

 



Så tacksam för denna människa. 

 

Jag gick igenom kameran och fick några bilder skickade från min morbror. Det känns så konstigt att kolla på dessa bilder. Dagen gick så himla fort och jag kan fortfarande inte förstå att jag har tagit studenten. Men jag får fjärilar i magen bara jag tänker på det. Skolan har gett mig mycket, men nu är jag mer nyfiken på vad livet kan ge mig. 

 




Likes

Comments









 

Sedan jag skrev här sist har jag tagit studenten. Det var en sån upplevelse att jag aldrig riktigt kommer kunna sätta ord på det. Jag kommer göra ett studentinlägg lite senare i veckan för just nu befinner jag mig i Göteborg. Jag och Jesper tog en spontan tripp hit i söndags och åker hem imorgon. Måndagen spenderade vi på Liseberg, idag har vi gått på stan och morgondagen är oplanerad. 

 

Jag har sagt det förut, och jag kommer säga det igen - hade jag ett jobb här och en stabil ekonomi skulle jag inte ens tveka på att flytta hit. Att mina kusiner bor här som jag älskar, är ett STORT plus, men gu vad jag älskar denna stad. Ett framtida måste lätt!








 



Likes

Comments

 




 

 

 



 

 

När man åker hem mitt i natten och man inte kan sluta le - dels förmodligen på grund av att man är full, men till största delen för de människor man har spenderat kvällen och natten med. Det är fint. Det gör ingenting att man frysit häcken av sig hela kvällen på grund av bara ben, eller att fötterna värker på grund av klackar. Jag är så tacksam för människorna jag får spendera min tid med. 

 

Jag vill bara sakta ner nu, stanna tiden. Imorgon börjar studentveckan och det gör mig så glad. Så glad att jag inte vill att den ska vara över. Trots det är jag taggad på vad som kommer hände därefter. Jag har inte fått något jobb, jag har inga långsiktiga planer och jag har egentligen ingen aning om vad jag ska göra. Förut gav det mig fet ångest, men idag har jag en stark känsla om att det löser sig. Det löser sig. 

 



Likes

Comments









I onsdags var det studentbal och jag var nervös som bara den. Att stå uppklädd från topp till tå med smink som jag vanligtvis aldrig bär, framför ett tiotal kameror var något helt nytt men det gick förvånansvärt bra (haha). Jag har inget dåligt att säga om balen, vilket gör mig så jäkla glad. Jag kände mig fin, stämningen var jättebra, maten var supergod och utgången blev lyckad. 

 

Jag kan fortfarande inte förstå att det är vår tur. Medan jag på sociala medier idag ser människor i andra städer ta studenten vill jag bara gratulera dem utan att alls tänka på att det denna gång också är min tur. Men jag mår så bra i den bubblan man lever i nu. Jag vill inte att den ska ta slut. 

 

Likes

Comments


 

Bilder nedan från senaste veckan.

 



En stycken fin kork.

 




"Jag tar en bild på er nu."

 



En kväll förra veckan var det karro-fest och vi klädde ut oss till kräftskiva och absolut vodka. 

 



Simon på kvällspromenad. 



 



Två bästa vänner. 

 



En fest-promenad som råkade vara i (kanske?) två timmar. 

 



Mer fest och en obligatorisk hiss-bild.  

 



Simon-sol. 







 

Uppsatserna är skrivna. Proven är gjorda. Redovisningarna är genomförda. En vanlig dag består av att hänga i skolan för någon enstaka lektion, göra någon enstaka liten uppgift, ha något samtal med en lärare för att diskutera betyg, komma hem för att planera veckans roligheter, hinna äta och sova en snabbis, för att sedan möta upp de andra, förtära alkohol och dansa, umgås, skratta, prata. 

 

Allt går så fort.

 

Dagen man har längtat efter så länge. Dagen som utgör så många utropstecken men skapar så många frågetecken. Att ta studenten är något jag vet att jag längtat efter sedan typ sjuan. Då var det dock inte på samma sätt som på gymnasiet. Det har alltid gradvis kommit närmre, men det har alltid kännt så långt borta. Och när jag har gratulerat mina vänner när de tagit studenten, har en röst inom mig skrikit att jag vill också, men en lika hög röst har sagt till mig att jag är tacksam att jag har några/något år kvar. 

 

Om två veckor är dagen här. 

 

Jag kan bara beskriva känslan med ett ord: lycka. Att sluta skolan har en stor del med det att göra. Jag har hatat skolan men jag har mycket att tacka den för. Idag kan jag vela krama de lärare jag har hatat, för de saker de har lärt mig. Jag kan vela riva sönder mina arbeten jag har skrivit, men fortfarande vara stolt över mig själv att jag har gjort dem. Jag kan tänka tillbaka på de stunder där skolan gjorde det svårt att andas, men idag klappa mig själv på axeln för att jag fortfarande klarade av den. 

 

Jag klarade av den. 

 

Men den största anledningen till lyckan är människorna jag kommer att ha bredvid mig när jag springer ut från skolan jag älskar. Oavsett om vi står fulla på ett dansgolv, sitter i soffan och kollar på tv fem timmar i streck, äter mat i en matsal vi hatar, sitter tidigt på morgonen tjugo minuter innan ett nationellt prov, bakis, och vill spy, fuskar på prov för att vi inte längre orkar bry oss nog för att plugga, så är jag ständigt tacksam. 

 

Snart. 

 

Likes

Comments

 




Igår tog jag och mamma en dagstur till Västerås, där vi shoppade, hängde runt och åt god mat. 

 



Vi gick runt och letade efter den perfekta pastarätten då vi älskar pasta, och denna hittade vi på Wayne's Coffee. Den var dögod. 

 



Och utanför fönstret blommade fina rosa träd. 

 



Mami. 

 

Jag kommer skriva inlägg här när jag har tid. Jag spenderar min sista månad i gymnasiet. Detta betyder så mycket olika saker men främst mycket skola, mycket fest och mycket känslor. Men jag ska försöka! Ciao

 



Likes

Comments