Hej.

Mitt första inlägg får bli en ganska gammal text som jag skrev när jag mådde som sämst.

Ett litet krossat hjärta omringat av blod fyllt med antidepressivt, lungor fyllda av rök och ett samvete fyllt med ångest. Du som bär det är stark även om ögonen bränner, benen skakar och smärtan tar över. Stackars dig, du som kan relatera till detta. Du som känner samma som jag en gång gjorde. Du som testat allt, svimmat av för lite mat och spytt av för mycket. Inte kunnat hantera känslorna nykter och istället gått i tusen bitar onykter. Haft sex fast kroppen sagt emot och skärt djupare och djupare trots att blodet har forsat ur din fina oskyldiga kropp.

Likes

Comments