Det kommer alltid vara viktigt att vara källkritisk, så väl som inom skola och jobb som utanför i privatlivet. För även om källkritiken mellan dessa stadier kommer att skilja sig från varandra, så är det minst lika viktigt. Inom jobb och skola kan det handla om att ett arbete måste baseras på källor som är pålitliga för att du ska kunna få ett bra betyg, eller för att göra chefen nöjd. Men det är lika viktigt när du är hemma. Du kanske inte använder dig av samma källkritiska metoder, men du har ändå nytta av att värdera vad som är sant och falskt. Det kan vara viktigt när du pratar med någon, och behöver fundera på om det som sägs är sant. Det är också viktigt när du använder dig av en muntlig källa, som en intervju eller liknande.

Om du inte förhåller dig källkritiskt till information kan det leda till att du bidrar till att felaktig information sprids vidare. Det finns ofta olika versioner av fakta, och med det ökar risken att du blir lurad, och sedan själv sprider den informationen vidare. Det gör att andra i din närhet kan få tag på den felaktiga informationen och att den på så sätt sprids till en okontrollerad mängd människor. Speciellt om det gäller internet, där går det att sprida information väldigt snabbt, och alla möjliga kan få tag på den. Men det kan även hända i verkliga livet, även om den kanske inte når samma antal människor på lika lång tid, så kan den också spridas vidare. Genom att du pratar med någon, som pratar med någon som i sin tur berättar för sitt umgänge har den felaktiga informationen kunnat nå många människor.

Därför är det så viktigt att vara källkritiskt, och inte bara vara det när det gäller skola eller jobb. Källkritik är också viktigt vad gäller nyheter och liknade., Kvällstidningar har höga försäljningssiffror tack vare lockande rubriker som skvallrar om smaskig läsning, men dessa bör man också förhålla sig kritiskt till. Nyheter med överdrivna rubriker är ofta inte pålitliga eller helt sanna. Så detta är ännu ett exempel på hur man kan ha nytta av källkritik i sitt privatliv. Det finns många fler exempel på detta, och du kan utnyttja källkritik i princip varje dag.

Jag hoppas att du har fått en bra inblick i varför det är så viktigt att vara källkritisk, och hur man kan anpassa det till så väl skola och jobb som sitt vanliga liv. Allt för att felaktig information inte ska spridas, och för att träna dig själv på att se kritiskt på information.

Bildresultat

Bildresultat

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag kommer nu att berätta om en mer traditionell källkritisk metod som man kan använda på historiska texter, arkiv, artiklar och likande. Jag antar att många av er yngre som läser kommer att stöta på detta i skolan, om ni inte redan gjort det. Kanske främst inom ämnen som historia och samhällskunskap. Där man kommer att få värdera källor och där materialet man använder måste vara sanningsenligt. Därför ska jag ta upp på fyra olika aspekter som man använder när man utför källkritik.

Den första handla om äkthet. När du har en historisk källa kan du kanske inte fråga forskaren själv, dubbelkolla mot andra källor på internet eller. Därför måste du se till att källan är vad den utger sig för. Om den faktiskt är ett original, eller om den kanske är en kopia. Visst kan det vara svårt att se om det är en förfalskning, men det är ändå värt att i alla fall ha det i tankaran när man värderar källan.

Det andra handlar om tid. Det innebär att man ska värdera om källan är aktuell eller om den är föråldrad. Du bör fundera på om det kan finnas nyare varianter och forskning, som kan ha en bättre bild av innehållet. Att källan är gammal betyder inte att den är orelevant, den kan vara värdefull. Men ska du undersöka något som du vill koppla till nutiden kan mycket ha försändrats sedan den historiska källan skrevs, och därför måste du tänkta på hur gammal den är. Källor som uppkommit ungefär samma period som det den vittnar om anses vara mer trovärdiga. Det av stor vikt att undersöka hur långt efter det som inträffat som källan upprättades.

Den tredje aspekten är beroende, det handlar om källan är fristående eller om den är partisk med andra källor. Om den hör ihop med en annan källa kan den vara tendensiös, vilket betyder att den kan bara åsiktsbaserad. Då får du en vinklad bild av innehållet, och du kanske får felaktig information som är baserad på någon annans åsikter.

Och den sista aspekten är tendens. Här måste du undersöka om det finns värderingar i informationen och om den företräder någons speciefika intressen. Du bör undersöka om det finns andra källor som har motstridig information, samt hur trovärdig den i så fall verkar. Samt om det finns något som kan peka på att källan inte talar sanning.

Nu hoppas jag att du har alla verktyg du behöver för att utföra en riktig källkritik. Det finns självklart annat du också kan ta med i din rapport, men dessa tre inlägg är en bra grund för hur du kan värdera olika typer av källor. Allt från Internetkällor till historiska källor som arkiv eller gamla dagböcker.

Bildresultat för äkthet

Bildresultat för historiska källor

Likes

Comments

I mitt förra inlägg skrev jag om två saker man bör tänka på när man ska vara källkritisk på internet. Det första var att man ska titta upp vem som ligger bakom informationen, och det andra var att försöka se om det var en primär eller en sekundärkällan man använde. I det här inlägget kommer jag att fortsätta ge exempel på vad man bör hylla utkik efter vad gäller källkritik.

Det man måste se till att göra när man vidare undersöker om källan är pålitlig är att ställa sig själv lite olika frågor. För att kunna ta reda på om det som står är sant, eller om det bara är påhittade saker. Jag har tagit del information av internetguiden Källkritik på Internet (Kristin Alexanderson, 2012) och ska nu referera, alltså återberätta, några värdefulla tips därifrån:

För det första är det viktigt att veta vem som står bakom källan, precis som jag skrev i mitt tidigare inlägg. Dessa frågor bör du ställa dig:

Är det en myndighet?

Är det enorganisation?

Är det ett företag?

Är det en privatperson?

Är det någon som behärskar ämnet?

Är det någon du litar på?

Sedan är det viktigt att veta varför är källan skapad, och vad som är syftet med att den finns. Då kan man ställa sig följande frågor:

Är det för att informera?

Är det för att presentera fakta?

Är det för övertyga dig om något?

Är det för att påverka en opinion?

Är det för att sälja dig en produkt eller tjänst?

Är det för att underhålla dig?

Detta är väldigt viktigt för källan kan vara vinklad och partisk, alltså att den inte berättar händelsen som den är. Utan att skribenten gör om texten så att den passar in i det syfte som han/hon vill förmedla. Om källan är vinklad är den ofta mindre pålitlig, för att den inte tenderar att säga som den är. Om den är vinklad för att skapa åsikter och opinion kan det vara bra att dubbelkolla det som står med någon annan källa. För att kunna få andra perspektiv. Och genom det kan du få se om andra som skrivit om händelsen håller med eller om det finns folk som har en helt annan bild. När du sedan svarat på dessa frågor kan du tänka på hur svaren påverkar ditt sätt att värdera källan.

Jag hoppas att detta inlägg hjälpte dig ytterligare om hur du kan vara källkritisk på internet, och hur du kan gå till väga för att komma fram till om källan är pålitlig.

Bildresultat för opinion

Bildresultat för källa internet

Likes

Comments

När man ska vara källkritisk på internet gäller det att känna till vissa faktorer som gör det lättare att avgöra om innehållet är trovärdig eller inte. Alltså om det som står faktiskt är sant. Det kan vara mycket användbart när man till exempel gör ett skolarbete som ska grundas på fakta. Då är det viktigt att man skriver saker som faktiskt stämmer. Annars kan läraren lätt säga att arbetet har stora brister, och du kanske inte blir godkänd. Jag vill därför dela med mig av hur man kan vara kritiskt på internet, och vad man bör hålla utkik efter.

För det första tycker jag att man ska värdera är hemsidan, alltså se om den känns trovärdig och om den verkar skriva sanningen. Det första man kan tänka på är om det är en hemsida som vem som helst kan ha skapat, det kan vara en blogg, en Wikipediasida eller en annan hemsida som du som privatperson kan få tillgång till. Eller om sidan ägs av ett företag, en myndighet, en offentlig person, ett institut, ett universitet eller liknande, som till exempel en tidningshemsida eller något annat som har kopplingar till en organisation. Det är viktigt därför att om en privatperson kan komma åt sidan finns det inte många begränsningar på vad han eller hon kan lägga ut. Medan om sidan ägs av ett företag eller liknade finns det ofta högre krav på vad som läggs ut. Kanske finns det en person som måste godkänna innehållet, som en redaktör. Ett exempel är att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin (NE). På Wikipedia kan vad som helst gå in och ändra i texten, medan det på NE är insatta personer som kan ämnet de skriver om. Där får inte vem som helst skriva något, utan det är allt från forskare till andra specialister. Skillnaden blir alltså att kraven är högre på vissa sidor, och därför bör de betraktas som mer trovärdiga. Sedan kan man tycka att det mesta man läser på Wikipedia faktiskt stämmer, men det betyder inte att det är en pålitlig källa över lag. Och ofta är det den källan som de flesta lärare vill att man undviker när man sak använda sig av internetbaserade källor i ett arbete.

Sedan ska man försöka lista ut om källan är en primär eller en sekundärkälla. Det betyder om informationen du läser kommer direkt från ursprungskällan, den som skrev det först, som en forskare eller en författare. Eller om den är omnämnd, återberättad eller refererad. Det kan handla om att en artikel tar upp den som står i den primära källan, eller att den på något sätt tas upp av en annan än den som skrev den först. Det är självklart bättre att använda en primärkälla för att den är den versionen som är närmast verkligheten. Om det till exempel handlar om en forskare och dennes resultat är det sämre att läsa en rapport som återberättar den. Man ska i stället läsa resultaten direkt från forskarens rapport. Just för att vara så säker på källan som det går, och för att undvika missförstånd.

Det här var två tips på hur man kan vara källkritisk på internet. Sammanfattat ska du alltså försöka titta på vem som skrivit källan, om den är en privatperson eller en organisation. Då kraven oftast är högre på det som står på sidor som ägs av större företag. Och sedan ska du undersöka om källan är en primär eller en sekundärkälla. Det här var del ett av tre, så håll utkik efter nästa del.

Bildresultat för primärkälla

Bildresultat för tangentbord händer

Likes

Comments

Det finns många anledningar till att man bör vara källkritisk på internet. Det kan vara så att man får tag på felaktig information utan att man vet om det, bara för att man inte analyserade källan man använde tillräckligt väl. Därför vill jag uppmana er alla att vara källkritiska och inte lita på allt som skrivs på nätet. För vem som helst kan i princip starta en sida och sprida information som inte stämmer. Ofta är det de yngre i samhället som använder internet till störst del, och därför villl jag rikta mig till er. För att upplysa er om att man inte ska lita på det som skiva. Jag ska ta upp varför man ska vara kritsik mot källor, samt hur man kan göra för att ta reda på om källan faktiskt är pålitlig.

Jag hoppas att du som läsare får dig en tankeställare om källkritik och varför det är så viktigt. För som sagt är det ofta yngre som kommer att ha mycket nytta av att lära sig denna metod.

Enjoy!

Bildresultat för källkritik

Likes

Comments