Idag gick de åt skogen med ena nyårslöftet, tog en chokladboll och en ballerinakaka hos Erika.
Men men, nya tag imorn.
Ska ju bara till Joans med kollegorna, där brukar jag vara ganska nyttig och så....

btw, jag renar min kropp just nu.
Mmmmm....
Godaste jag druckit ever!


2 veckor ska jag dricka denna fantastiska dryck.
Smakar som en blandning mellan päronsplit och piggelin. De ser ni ju på färgen.


För övrigt har jag mått illa sen jag drack den imorse. Lustigt, de gör jag ju inte av piggelin oså annars....


Men vad gör man inte för i få ut allt gift jag har i kroppen. För jag stoppar ju som sagt inte i mej något under tiden liksom. Typ ballerinor oså.

Jaja.


Nån nytta ska de väl göra!



btw, bra skolstart tillsammans med eleverna!

Igår vare teater också, de e nice att va me igen!


Nu kör vi, vt 2018 here we come!



Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


Jaha, då ligger jag här igen.. i min badbalja.


Det är sjukt nice som vanligt. Jag kan lova er en sak, om jag någon gång i livet ska flytta, då är badkar de första som måste finnas. Nu verkar ju jag va fastspikad på Råcka för evigt, men om, jag säger om, då äre det bara så.


Annars då? jullov o grejer. Eller nä som jag så gärna understryker - inte för mej inte! för jag jobbar 40-timmars som vanliga dödliga brukar jag säga och hoppas på att få en någorlunda skrattsam reaktion. Men oftast ser folk mer ut som nyfödda ugglor eller nyfångade torskar o genom att läsa deras tankar ser jag att de tänker: hur dum i huvet är du?? jobbar som lärare men väljer bort loven??!!! idiot.



Jojomän, jag må va idiot och det är inte bara i jobbsammanhang, tro mej. Så vill du ha en idiot lägg din hand i min.


Nä där skoja jag faktiskt.
....Eller så gjorde jag inte det, som man sa i högstadiet eller var de i gymnasiet?

Svårt o minnas, mitt närminne är så kort!! ;)


btw, nyårslöften undrar ni ju säkert över, iaf blondinbellas läsare undrade över hennes, så varför skulle inte ni undra över mina?!

jorå dom finns.

1. Börja älska jobbet lika mycket som förut, dock inte sådär överbrutalt så jag går till skolan vid 24.00 o klistrar upp multiplikationstabeller i trappan.
Nejnej, men lite mer lagom. Vill ha den där grymma känslan! Fått tillbaka lite nu på lovet!
Hårt o va ny tror jag.



2. Satsa på beach 2018 istället för beach 2028 som jag oftast gör!!
Det är min tur nu, att kunna ta en spegelselfie på gymmet o känna mej snygg.
Helst innan jag passerat tresiffrigt.. eller ja, innan trean ställer sig före nollan iofs...



3. Käka inte så jävla (ursäkta svordomen) mycket godis hela tin. Och tacka nej till fikabröd om de inte typ är drömmar eller hallongrottor. Då går de inte.



4. Jobba så mycket jag vill o orkar. Its my life.
I have no kidz and no man, you know. Coolt att jag skrev de på engelska. Impad Paulina?


5. Leva livet. Det är det jag gör nu o jag älskart. Sen framåt sensommarn, då kan allt den där drömprinsen dyka upp. Om han inte dyker upp tidigare... men just nu känns det väldigt bra att vara själv.
sova när jag vill, käka när jag vill, bada när jag vill.


För sen gör jag ju bara det min andra hälft vill göra!❤️








Och hur många tänkte ringa upp mej o tala vett med mej??? 😂

Såklart inte det är så, jag ska leva mitt liv precis som jag vill, o vill nån dela det med mej så välkommen.
Inget knussel eller toffelgame här inte.




Skönt att låta så tuff iaf.
Men iaf, tror den jag träffar måste ha ett riktigt aktivt liv, annars kommer jag få panik. Så ni vet det, alla mina nätdejter som läser!!!





Skoja där också. Inte medlem på någon köttmarknad längre.





Nudå? Funderar på att sätta lås på bloggen för o få veta vem som läser om mitt fantastiska liv??
Vågar du avslöja dej kan du ju säga till.
Skoja igen, va fasen skulle du få ut av det? (ups svor igen) sorry...



fröken har haft jullov för länge.



Eller nä, fasen jag suddar ordet o skriver fasen, men ni kan ju tänka er vad de ska stå egentligen.



Krångligt nu? jajemän jajemän må så va!!!






Nähe, dags o ta tag i nyårslöftena!


Höres!!






Likes

Comments

Jag vill göra en förändring!

Jag vet bara inte vad.


Hårförlängning har jag haft många ggr, jag älskart. Dock äre inte lika mysigt för dem som ska känna i skallen på mej! Även om de kanske inte är så många som känner i skallen på mej. Men ändå.

Det lutar kanske åt det.
Funderade ärligt talat på att raka av mej håret också. Men, jag tror jag skulle ångra mej.

Färga håret kanske! Mörkt...
men snart är de vår o då vill jag va ljus. Så de sket sig nog.


Bäst vore väl om jag gjorde något åt mina kritstreck till ögonbryn. Det har liksom blivit en grej. Har man inga äre så lätt att hanna i pennträsket.


Jag lär leva kvar där. Fast iofs. Har ju värsta proffset som fixar mina fransar, hon kanske ta ögonbryna med! Tyvärr lär de väl ta två arbetsdagar med tanke på att mina fransar tar typ en dag! 😂😍



jaja, tål att tänkas på. Tatuera in dem kanske? de e också snyggt.



jaja. Förslag på förändringar mottages gärna!!!





Likes

Comments


Alltså idag, idag har jag inte pratat med en enda människa. Eller alltså, skrivit har jag gjort, men inte använt rösten. Eller jo, förresten, jag var ju kattvakt imorse, då sa jag nog något rart till missarna. Men inte till nån människa.


Igår var de nyår. Mycket trevligt. Dock känns det nog extra tungt idag eftersom nyårsafton varit speciell de senaste åren. Vår årsdag.


Firade med vänner & barn. Lugnt och fridfullt.
Mys på hög nivå.



Man vänjer sig ganska snabbt vid att leva in action hela tiden. De senare månaderna har jag velat att de ska hända saker 24/7 och det har de liksom gjort. Men jag vet att det är bra att stanna upp ibland.


Typ nyårsdagen blev det för mig.
Som sagt, inte pratat med någon och hängt i soffan mest hela dagen, förutom en minipromenad för att få lite luft.

Jaha, 2018 då?
Året då allt ska hända?
Året då jag ska bli den jag önskar att jag var?



Jag fattar inte, ibland känner jag mej så jädra stark o tuff och som att jag klarar allt. Men så kan liksom en enda peson vända upp o ner på allt, mot min vilja.
Jag vill ju inte, varför fattar jag inte?
Det står i mitt horoskop att jag ska lyssna på mina vänner, så de är väl bäst o göra de.
Jag är ju bara lite sen i starten som många vet.



Jaja. Frågan är om jag ska säga som det är eller förneka o gå vidare. Det känns iaf bäst.
Även om, det inte är så.

Jag vet att jag svamlar, o jag vet att flera tycker jag betett mig konstigt den senaste tiden. Det här är inte jag!!! eller?


Btw, det här måste va det sista inlägget hon som velar o inte vet vad hon vill.














Likes

Comments

2017 leder mot sitt slut.


Jag ligger i badet och kollar på Skärgårdsdoktorn.
Sista avsnittet, vinterlekar. När de firar nyår.
Det har liksom blivit en tradition för mig.
Jag älskar skärgårdsdoktorn!


Den senaste tiden har det hänt en hel del. Mycket jag inte räknat med. Och jag vet att jag borde kanske ta ett steg tillbaka och fundera.


Men innerst inne vet jag.



Ikväll ska jag fira med vänner. Sen har jag en förhoppning. Om det handlar om årets början eller 12-slaget låter jag vara osagt! Tänk.





Det nya året hoppas jag kommer med överraskningar, bekännelser och spänning!


Jag längtar efter att bli överraskad!



Nu ska jag fortsätta bada, måla naglarna och fixa!


GOTT NYTT ÅR!!!!!!











Likes

Comments


Förut låg jag i badet och radade upp en hel mängd olika minnen från det gångna året. Jag la även upp fler än 30 bilder. Sen ångrade jag mig, ni vet så som man kan göra
om man får färre än 10 likes på ett instagramfoto.

Nej, skämt&sido, jag vet att ni inte gör så. Det är bara jag.

Men jag tog inte bort inläggen för att jag hade för
få läsare, jag tog bort det för att det kändes lite onödigt.

Samtidigt som det såklart hör till att dela med sig av sina fantastiska minnen från de gångna året i en kändisblogg som min.

Men jag tänkte göra så här:

Minnen jag sent ska glömma:

- Skolavslutningen på Tjällmo skola. Kan vara bästa dagen på året. Aldrig känt mig så uppskattad.

- Dygnet vid Lottas stuga med mina härliga fd kollegor!!
Dessa underbara sommardagar tillsammans med er!!
Med er tar samtalsämnena aldrig slut!!

- Övernattning på Kolmården med mamma, tänk att stå och prata med giraffer mitt i natten och sova i tält på savannen! Underbart.

- Västervik med Hanna. Fantastiska dagar som bjöd på sol, fest och allmän glädje i bästa sällskapet!

- Svensk Midsommar hos Emma&Matte, mys på hög nivå!

- Ullaredövernattning med Hanna, Johanna & Miranda! I ett gult (rött) hus. Supermysigt.

- En helg med Johanna, Weronica och Hanna i Vadstena. Speciell och minnesvärd helg. Ni är grymma!

- Polen med Johanna!! Så himla kul och mysigt!!

- Nytt körkort, ålderstecken

- Ny bil! Volvoraggare numera!

- Tatuerat mig, två ggr!

- Sålt min älskade cab

- Bytt jobb, fått nya underbara elever och nya härliga kollegor! Jag trivs!!

- alla sommardagar jag gick rakt ut från sängen till solstolen och lyssnare på creepypodden

- alla dagar jag hängt med min bättre hälft, Hanna!
Vad skulle mitt år ha varit utan dej? Det är du & jag mot världen. Love you! Älskar att kunna cykla till dej i pyjamas.


- återträff sen studenten!
träffat flera jag inte träffat på 10 år!!!

- Börjat träna med PT


Ja, detta är ju bara några av årets minnesvärda dagar.
Året har varit föränderligt.


Och här står jag idag, singel, men ändå glad.
Jag har ju en trea, ett bra jobb och en snygg bil iaf.


Men iaf, nu ser vi fram emot 2018!!!!
Året då allt ska hända!!


Just nu lever jag i någon slags bubbla där jag bara tar dagen som den kommer!
Det är sååååå inte likt mej, men just nu trivs jag!

Nån gång i livet ska man väl få leva bekymmerfritt?
Jag gör de typ nu o bara njuter av tillvaron!

Här kommer lite bilder från året!
















och....


den här bilden tyckte Hanna skulle vara med i min blogg. Jag fattar inte?


😂😂


Och nu ska jag bara säga att det finns några hemlisar!


Dom håller jag för mej själv 😉

Likes

Comments


Mitt 2017.

Säga vad man vill om det här året, men det har ändå givit mej en hel del lärdom. På alla plan.


Nyåret som blir 2017 kommer ju dessvärre inte resultera i samma instagramfoto som de senaste åren, men jag har insett och gått vidare.
Det är så mycket som inte riktigt blivit som jag hoppades, men samtidigt också vansinnigt mycket som blivit till det bättre.


Årets hiss måste ändå vara att jag bytte jobb och har fått så många nya fina arbetskamrater. Det är ju alltid tufft att byta arbetsplats, speciellt om man är på ett ställe man stormtrivs på och kan utan och innan. Med tanke på det kontrollfreak man är så har jag väldigt svårt för att acceptera att jag är ny och inte kan verksamheten fullt ut. Det är ju liksom det som är mitt kall, att känna en skola så in på djupet.



Men inte bara nya kollegor har jag fått, utan också nya fantastiska elever!
Det är tur att ett frökenhjärta rymmer många.
samtidigt så brinner självklart mitt hjärta fortfarande för alla goa tjällmobarn också. Det är också inte utan att jag fäller en tår när jag skriver, för det finns en klass jag gått genom eld o vatten med, och den teamkänsla man fick tillsammans, det tror jag aldrig jag kommer uppleva igen. För så mycket tid kommer aldrig mitt liv att rymma för jobb igen. För det har jag lärt mig. Men hur som helst, så var allt slit helt klart värt det.


Och mina goa fd arbetskamrater har jag ju också förfarande kvar nära, vilket jag är så otroligt glad över!!!



Men okej, detta var jobbprat, och för er som läser den här bloggen flitigt är det nog inte mitt jobb som lockar mest att höra om. Nej skvaller om nån man känner till lite sådär är väl mer smarrigt!


Årets diss då?
Ja, de är ju självklart separationen från min sambo.

När man är mitt uppe i allt jobb i inte tänker, då är de så lätt att bara ta allt med en klackspark o gå vidare.
men så kommer de där stunderna, som tex när man ligger i badet o man inser att det är den 19/12 o man knappt handlat en enda julklapp....


man kommer också på att man ska fira jul som singel.
nu är ju jag sjukt lyckligt lottad med både familj o vänner, men just de där att inte ha någon att komma hem med på julaftonskvällen gör mej lite illa till mods.


MEN




Sen är julafton över o det är dags för återtäff o party på juldan. Life goes on!!!!


Nej jag är inte bitter, jag är glad över allt jag har. Mina föräldrar som alltid har en öppen dörr och mina vänner jag har kontakt med 24/7.
Jag är sjukt rik!!!!



Nu tror jag verkligen på att 2018 bara kan bli bättre!





och.....





nä de va inget.




eller.....






jag ser fram emot en sak.














Likes

Comments



Mm nu har jag haft magsjuka detta år också.
Det vidrigaste jag vet. Sjukt glad att det är över.

På juldan äre återträff med alla 88:or från Bergska på Bildningen!
Ska bli sjukt kul!

Men...
det betyder ju också att det är 10 år sen studenten.
10 år.

Vad har jag gjort dessa 10 år kan man fråga sig?
Kul att träffa alla igen men fyfasen för att ta i hand och presentera sig som den med samma efternamn som förut o inte har nåt silverhalsband med barnens ingraverade namn runt halsen. För jag har inga barn.
Jag har inte ens en pojkvän.


Det är synd om mig.



NÄE!!!! Det är det verkligen inte!!!!!
Livet blir liksom bara inte alltid som man tänkt sig. I min värld skulle jag få mitt första barn när jag var 29. Nu är jag 29 och barnrummet ekar tomt. För jag har inte ens nåt barnrum.
Jag har inte ens någon pojkvän.



Men btw, på 10 år har jag iaf haft 3 längre förhållanden som avslutats som ni kan räkna ut, jag har varit förlovad, bott i hus, flyttat x antal ggr, pluggat till lärare, jobbat som lärare, blivit tillfrågad om att bli tillförordnad rektor (det behövdes dock ej så blev aldrig det, men frågan har jag fått), varit förstelärare i två kommuner och är fortfarande i en av dem.

Karriärsmässigt är jag nöjd. Just nu iaf, inte nöjd på heltid. Singel har jag varit i 3 månader, så det är inte konstigt heller att jag fortfarande lever ensam.
Det är ju liksom inte bara släppa och gå vidare.


Så, nu har jag skrivit och försvarat mig. Inför mej själv mest tror jag. Det är ju barnafödande i varje hem nuförtin tycker jag!

men mina vänner sköter världens befolkningstillväxt bra, fortsätt med det :-)


Jag är nöjd och glad ändå.

puss o hej









Likes

Comments

Tänk att ett möte, med en person, kan påverka så mycket.


Det var liksom meningen att vi skulle ges.
Han fick mig att minnas det jag glömt.


Vad har jag gjort i snart 4 månader???
Jag har glömt bort min dröm, mitt mål!!!

Nej det var inget kärleksmöte med mr Right som många av er redan tagit för givet.


Imorse vaknade jag med världens enegipåslag. Frågar ni Hanna gjorde jag det redan igår, då hon som vanligt gav mej ”kodum”-blicken när jag förgäves skulle ta den perfekta selfien till instagram för och visa hur energisk jag var!!!!


Lite väl energisk kanske till o med.

Btw.

I helgen har jag kommit ifatt med mitt liv. Iaf i huvudet och på jobbet, inte i tvättstugan, men de hinner jag i veckan tänker jag.
Har ju ingen träning på tisdag, på tisdag ska jag hinna allt jag inte hunnit på 4 månader.


Ingen är så effektiv som jag.


eller inte...



btw, som är min favoritförkortning här i bloggen,
så ligger jag i badet och väntar med spänning på veckan som kommer....




Nu eller aldrig???








Nej där ville jag nog mest göra er nyfikna,
men det gäller iaf en sak.



So........

go for it.



Dags att återgå till min listor och se över framtiden.
Kan du drömma om det, kan du göra det!


cio



















Likes

Comments

Okej. Nu har jag laddat tillräckligt länge för detta inlägg.


För några veckor sen var jag på en föreläsning av Bo Heijskov, som jag beundrar på många plan, han är en skicklig föreläsare som fick mig att dra på smilebanden, trots att jag var tvungen att koncentrera mig till max
för att förstå hans danska brytning.

Som sagt, inget ont om denna man, han är grym på många plan! Och har rätt i väldigt mycket. Men ändå kan jag inte låta bli att vara en kritiker. Kanske har med mitt deltagande i kursen STL att göra. Där ska man va kritisk.

Skämt & sido, har ni inte läst min blogg förut så påminner jag igen om att den bör tas med en nypa salt.


Btw.
Vår käre Bo jämförde skolan med en bilverkstad.

Det första han menar är att om han lämnar in sin bil på verkstaden för en enkel service förväntar han sig att bilen är servad och oljan bytt när han sedan hämtar den.
Sedan menar han på att om bilen inte skulle vara det, och mekanikern skulle skylla på följande orsakar:
- bilen är omotiverad
- bilen vill inte samarbeta
- bilen är ju helt sönderkörd
- verkstaden har inte rätt verktyg

Detta är ju inte vanligt förekommande orsaker i en bilverkstad mig veterligen? jag har förvisso oftast lejt bort mina verkstadsbesök till min käre far, men han har iaf aldrig nämt något av ovanstående.

btw, Heijskov menar på att de orsakar som skolan kommer med då en elev anses ”jobbig” eller ”osträvsam” är just de ovanstående.
Han menar på att det är skolans ansvar att utföra jobbet och se till att eleverna är leveransklara när de slutar skolan.


Fine, det köper jag. Jag blev ju lärare av en anledning.
Mitt jobb innebär att göra eleverna förberedda inför ett liv av livslångt lärande.
Dock står det en detalj i läroplanen som även poängterar vikten av samarbete mellan hem och skola.

Jag tror inte att de flesta föräldrar tänker att de lämnar in sitt barn på en verkstad för att sedan hämta dem när de är klara.. Hemmet är en viktig del i lärandeprocessen. Sen måste hemmet lita på skolan ”verkstaden”, att man har rätt verktyg och gör det som är rätt för eleven, självklart. Det underlättar ju sannerligen om man kan utföra sitt arbete i tron på folk tror på att det man gör är rätt. För det var väl självständiga elever vi skulle ”skapa” va? med tillit till sin egen förmåga?
Känns great om lärarna också har det då.



Men sen då, bilen är omotiverad, tja... om min bil känns omotiverad så vet jag ju att jag gjort något fel?! Kanske glömt tanka den?.....

Kan det vara så att man skulle kunna koppla det till att man inte givit sitt barn frukost eller kärlek..? så denne får energi??....

...men då är det väl så att skolan ska ge eleverna frukost?! eller?

Som sagt, ta mej med en nypa salt. Jag vet att det finns undantag och har erfarenhet av dilemman jag helst skulle slippa, men jag gissar att ni förstår vad jag menar... Skulle jag få vetskap om att en elev inte får det hoppas jag ni förstår att det inte bara går mig förbi.

Okej nästa, bilen vill inte samarbeta. Dvs barnet vill inte samarbeta. Ja självklart är det upp till mig som lärare att hitta strategier så att det funkar, men det underlättar ju om man har föräldrarna med på tåget då också. Bestämmer vi mössförbud inomhus en dag och så kommer elev och förälder nästa dag båda iklädda hatt, då förstår ni kanske att samarbetet inte är i överkant.
Men det måste väl varit jag isåfall som varit opedagogisk och inte sagt huvudbonader.
Gissar att ni förstår vad jag menar.


Bilen är ju helt sönderkörd. Hm... nu skulle jag aldrig säga att en elev är helt sönderkörd, däremot skulle jag nog kunna säga att det ser ut som eleven inte sovit tillräckligt. Sover man inte på nätterna är det svårt att vara aktiv under en hel skoldag.
Men skolan kanske borde införa sovsalar, eftersom så många elever har svårt att släppa tv-spel och skärmar vid läggdags. Så för att kompensera den missade sömnen bör väl skolan ta tag i det också.


Verkstaden har inte rätt verktyg. OMG... Skolan har inte rätt verktyg. Det beror ju på hur man tolkar det, får jag till mig att en elev behöver en dator men jag får inte köpa in det, hur ska jag svara då? Jag har till och med tagit med min privata dator till skolan en gång för längesen för att tillgodose en elevs behov, men där kanske gränsen går??
Eller kanske inte. Skolan ska fixa allt.


Som sagt, jag älskar mitt jobb. Har gjort från första stund. Jag älskar att jobba med elever och att bli ett team med dem.
Men det är det hela läraryrket handlar om. Att skapa goda relationer till eleverna.
Men tro det eller ej, elever behöver ramar och struktur.

Jag vet att eleverna ska utvecklas i att göra smarta val, men om inte någon vägleder dem i rätt riktning kommer valen inte bli så smarta tillslut.

Alla elever är olika. Alla tänker på olika saker och har olika dilemman.

En är ledsen för att katten är överkörd.
En saknar mamma.
En är arg på brorsan.
En har föräldrar som ska skiljas.
En fick ingen frukost.
En har tandvärk.
En fick gå till skolan med feber.
En fyller år.
En tycker att jag ger den för lite uppmärksamhet.
En är sur.
En är arg.
En har överskottsenergi.
En kan inte sluta prata.
En ramlar av stolen.
En har råkat fastna med hakan i limmet på bänken.
En tänker på mormor i himlen.
En vägrar skriva.
En vägrar sitta ner.
En vägrar sluta springa.



Och då är inte ens det här en hel klass uppräknat.
Och ska jag hinna berätta för varje individ hur de ska göra smarta val för att fortsätta skoldagen, då är jag nog mer än övermänsklig.

Det jag kan göra, är att se varje barn. Ge dem tydliga ramar för dagen. De vet vad som förväntas av dem och de vet vad de kan förvänta sig av mig. De vet att jag tycker om dem, även om de inte har en bra dag.


De vet att när jag blir arg, blir jag det på något de isåfall gjort, inte på den de är.

Jag finns där. Jag står upp, står ut och står kvar.
För det är mitt jobb.


Mitt jobb är att undervisa, det var därför jag blev lärare. Inte för att till största delen ägna mig åt att lära barn hur man ska vara mot varandra, att man inte ska slåss osv.
Det ser jag som en föräldrauppgift, vad än forskning säger.


Det är mitt ansvar att ha ordning i klassrummet. Skapa trygghet, studiero och ett bra klimat.
Det är också min uppgift att ge eleverna det stöd de behöver.



Men jag tror aldrig skolan kommer bli en bilverkstad. Där du lämnar in barnen och hämtar dem som färdiga medborgare. Du som förälder/bilägare måste vara med i processen.

Sen om man hela tiden ska låta barnen göra smarta val och välja hit och dit, då kommer vi även hamna i det att eleverna tar över skolorna. Som vi har hamnat i på vissa ställen.


Läraren måste få vara ledaren. Så är det bara.


Och ska jag koppla tillbaka till bilverkstaden så kan det ju även vara så att det servicen av bilen kostar mycket mer än man tänkt sig och ägaren får punga ut mycket mer än vad som var sagt...
Jag får då inte mer betalt bara för att en elev kräver mer av min tid.

Och kanske är det så att den bästa verkstaden inte kan fixa servicen? då får man gå till en annan, eller?


Som sagt, ta mej med en nypa salt.
Jag älskar mitt jobb och vill göra allt för elevernas bästa. Men de är inga bilar, de är barn.


Tack för mej.



























































Likes

Comments